Jag hade det stora nöjet att bli ett år äldre här om veckan. Om jag under det passerade året blivit något visare låter jag dock andra få uttala sig om. Det var en översvallande känsla att få så många glada tillrop, lyckönskningar och ryggdunkningar. Leendet växte gradvis under hela födelsedagen så till den milda grad att jag nog såg ut som Jokern i ”Batman ” när jag gick och lade mig. Det är sannerligen en ynnest att få känna sig så uppskattad.
Förhoppningsvis är det så här alla får uppleva sin bemärkelsedag. Då om någonsin ska man ju få stå i fokus. Egentligen utan att ha gjort något särskilt. På det hela taget är ju det enda man gjort sedan sist att inte dö. Oavsett vilket, kom jag till att fundera, när jag låg i sängen efter den passerade födelsedagen. Jag funderade över hur några enkla ord kan betyda så mycket för välbefinnandet. Och jag reflekterade över hur sällan jag annars hör, och själv sprider, beröm omkring mig. Det är på det hela taget oftast tvärtom, inte sant?
Måhända är det här kopplat till vårt svenska vemod. Till den i granit inhuggna allmänna förespeglingen att man aldrig någonsin ska anse sig förmer än någon annan.
Vi gnäller över att det mesta är dåligt. Vädret, Donald Trump , hur julskyltningen börjar alldeles för tidigt, år efter år. Detsamma gäller det här med beröm kontra kritik. De flesta av oss är rätt duktiga på att påpeka brister hos andra. Och, tycker vi att någon gör något bra, har en ny snygg tröja eller bara är i största allmänhet är en fin person, säger vi det då till dem? Nej. Inte om det inte råkar vara hens födelsedag. Annars är vi mest tysta. Säger vi något, då är det oftast något negativt. Detta i en värld som kanske nu mer än någonsin behöver lite värme och kärlek. Måhända är det här kopplat till vårt svenska vemod. Till den i granit inhuggna allmänna förespeglingen att man aldrig någonsin ska anse sig förmer än någon annan. Det har liksom fortplantat sig upp i vårt medvetande så till den milda grad att vi inte ens kan berätta för någon att de är duktiga, snygga eller imponerar på oss på något vis. Ingen ska liksom få för sig något. Bättre då att sätta folk på plats när de gjort något dåligt.
Jag gillade aldrig riktigt den där Haley Joel Osment . Ni vet, ungen från filmen ”Sjätte sinnet ”, där Osment såg spöken och hängde med Bruce Willis . Jag tyckte alltid det kändes som om ungen var en liten förklädd farbror. Oavsett det så medverkade Haley i en annan film, som hette ”Skicka vidare”. I kort handlande den om en liten pojke som själv kom på idén med att utföra goda handlingar gentemot främlingar, med det enda förbehållet att dessa i sin tur skulle göra detsamma för någon annan. Här bör vi alla haja till. Inte för att en barnskådespelare beter sig som en gubbe i sextioårsåldern. Nej, istället för att här finns ett budskap vi alla skulle anamma. Vi måste sprida mer glädje. Berömma mer, fastän det vid första tanke kanske tar emot.
Kanske är det här budskapet än mer applicerbart på den värld vi som tränar befinner oss i. En värld som är kantad av tävlingsinstinkt, avundssjuka och en hel del sura miner.
Tänk om vi istället skulle försöka vända på steken? Släppa all den där negativiteten. Och, kanske framförallt, säga allt det där positiva som vi oftast bara tänker. Om någon lyfter snyggt- säg det till dem! Om någon har ett linne du tycker passar dem, ja men säg det också då! Det kostar så lite men kan ge så otroligt mycket till den person du säger det till. Därmed inte sagt att du ska lägga halva ditt gympass på att hoppa runt och ge alla komplimanger. Det kan lätt bli lite märklig stämning på gymmet då. Risken är väl att du blir av med gymkortet också. Det räcker att säga något snällt i förbifarten.
Ponera att någon har beundrat dig i smyg. Tittat på när du ihärdigt lyft dina vikter. Måhända har du kanske till och med blivit något av en förebild för denne person. Att då få höra ett ”bra jobbat !” eller ”snyggt lyft !” från dig, ja det kan utgöra en enorm energiboost. Och allt det kostat dig är kanske två sekunder av dig en dag. Två sekunder för att förbättra någons hela dag. Tanken är givetvis applicerbar på allt i livet, inte bara inom gymmets fyra väggar. Tycker du att någon gjort något bra på jobbet, beröm dem då för det! Har Margit i arkivet en snygg tröja just idag, berätta det då för henne. I vad som i alla fall i mitt tycke är en alltmer cynisk och bitter värld, så behöver vi ta mig tusan kärleksbomba varandra. Vi ska lyfta varandra, visa uppskattning och omtanke. För det är, hur larvigt det än kan låta, så man långsamt förändrar världen. Undan för undan. Lite åt gången.
Så. Får jag bara be dig om något idag, så är det just detta. Kärleksbomba någon. Skicka vidare omtanke och kärlek. För, tänk om personen du just gjort glad gör detsamma för någon annan? Helt plötsligt har vi en effekt som sprider sig som ringar på vattnet. Och då kan en vanlig grå måndag som genom ett trollslag kännas som den bästa av födelsedagar!
Mer rörelseglädje (och mer kärlek!) åt folket!
