500 gram jordgubbar om dagen i en månad gav bättre blodfetter

500 gram jordgubbar om dagen i en månad gav bättre blodfetter. Ny studie (om än bristfällig) ger vissa indikationer.

Jacob Gudiol


500 gram jordgubbar om dagen i en månad gav bättre blodfetter. Ja, eventuellt. Läs vidare.

Även om det är en bit kvar så tycker jag ändå att man kan säga att sommaren nu närmar sig. Få saker är så förknippat med sommaren i Sverige som olika typer av bär. Där är jordgubbar utan tvekan en av de mest populära. Det flesta människor ser nog på bär som någonting som är ganska nyttigt. Samtidigt är det en kategori av livsmedel som inte diskuteras särskilt mycket för sig själv. Vanligen bakas den ihop med frukt eller med både frukt och grönsaker.

Utan att ha någon egentlig data på det så upplever jag att olika grupper ser på bären på olika sätt. När lågkolhydratkosten var som störst för 10 år sedan så var fokuset på innehåll av socker och kolhydrater i livsmedel. Och ser man till energin som du får från bär så är det nästan uteslutande olika typer av sockerarter. Det kan låta dumt idag. Men för drygt 10 år sedan så var det många som var övertygade om att det därför var farligt hälsan att äta bär i några verkliga mängder.

"Antioxidantisk kapacitet"

Samtidigt har vi en annan del av dietvärlden. En där man i princip är kvar vid fokuset på antioxidanter som uppstod på 90-talet. I den här världen är det än idag stort fokus på saker som ORAC. Det är ett försök att summera ihop ett livsmedels totala ”antioxidantiska kapacitet”. Och tittar man på det här så ligger de flesta bär väldigt högt på listan.

Det här är de två extremerna så klart och jag gissa att vi hittar människor på alla nivåer mellan dessa. Samtidigt med allt det här så har vi också näringsrekommendationerna. Där har som sagt bär alltid setts som något nyttigt. Men de har också fått vara någon slags tredje hjul till frukt och grönt. Varje gång bär nämns så är det i en mening som också inkluderar frukt. Och samtidigt hittar du flera passager där man nämner frukt men inte har med bär (1).

När det gäller faktiska studier på ämnet så är det, som det ofta är när det gäller nutrition, allt för sparsamt med forskning. Det är svårt att studera nutrition och dessutom är det dåligt med pengar inom fältet. För några månader sedan publicerades i alla fall en studie som jag tyckte var intressant nog för att skriva om. Det är långt ifrån en riktigt bra studie. Men samtidigt är frågan som den tittar på högst relevant för många svenskar. Man studerade nämligen effekten av att äta 500 gram jordgubbar varje dag i en månad (2).

500 gram jordgubbar om dagen i en månad gav bättre blodfetter

Före och efter friska unga personer ätit jordgubbar varje dag

Upplägget på den här studien är en av de enklaste jag har skrivit om här på tyngre. Studien inkluderade 23 friska, normalviktiga och unga kvinnor och män, som erbjöd sig att vara med i den här studien, vilken varade i knappt två månader. Till en början fick alla deltagarna råd om att i 10 dagar följa en diet helt utan bär eller andra livsmedel rika på de ämnen som man trodde skulle bidra till positiva effekter (polyfenoler). Efter det så fick deltagarna äta lite som de ville fast de skulle också äta 500 gram jordgubbar varje dag. Till sist så var det en två veckor lång period där försökspersonerna igen skulle avstå från att äta jordgubbar. Bilden här under summerar upplägget.

Det finns många problem med ett sådant här upplägg. Det stora problemet är att den här studien saknar kontrollgrupp. Det man jämför med är alltså blodvärden efter 10 dagar med en diet med låga nivår av det man tror är bra, mot värdet efter 30 dagar med samma diet.

En kontrollgrupp hade behövts här för att veta att de eventuella saker som man ser efter själva interventionen med jordgubbarna också beror på interventionen och inte är en effekt av att tiden går. Det är till exempel inte ovanligt att olika typer av testvärden förändras under året för människor. Ett klassiskt exempel är D-vitaminnivåerna i blodet. De ligger högre efter sommaren än efter vintern. Utan en kontrollgrupp här så kan vi inte säkert säga att de förändringar som vi ser efter att deltagarna ätit en massa jordgubbar verkligen beror på att de åt en massa jordgubbar.

Vad vet vi? Och vad vet vi inte?

Sen det här med att säkert kunna säga någonting är så klart inte bara antingen ”vi vet ingenting” eller ”vi är 100% säkra”. Det är ju faktiskt ganska troligt ändå att eventuella förändringar efter den där månaden beror på förändringarna som gjordes under månaden. Om man samtidigt har bett deltagarna att leva vidare som vanligt i övrigt så kanske man skulle kunna gissa på att det är 80% sannolikt att eventuella förändringar beror på interventionen? Eller kanske 90%? Ingen vet här. Men med en kontrollgrupp så hade vi i alla fall kunnat vara säkrare.

Det är dock inte särskilt enkelt med kontrollgrupper när det gäller studier på kost. Det går att äta på miljontals olika vis med olika mängder av olika ingredienser. Så vad ska vi jämföra med om vi har en kontrollgrupp? När man studerar mediciner eller kosttillskott så kan man alltid slå till med det berömda placebopillret. Men här har vi deltagare som ska äta 500 gram jordgubbar per dag. Hur ger man en kontrollgrupp en placebo för det?

Det är inte enkelt med andra ord. Men ett sätt att förstärka upplägget på den här studien hade varit att göra en så kallad cross-over studie. Då lottar man så att hälften av deltagarna först får äta jordgubbar i en månad medan den andra halvan fått äta som vanligt (eller äta introdieten med lite polyfenoler). Och efter att den månaden har passerat så skiftar man så att gruppen som varit kontroll nu får äta jordgubbar och de som åt jordgubbar får äta vanligt.

Varför jämföra med något som troligen är kasst?

En annan sak med den här studien värd att fundera kring är att man sa till deltagarna att äta en diet med väldigt lite polyfenoler i 10 dagar innan studien började. När man gör så innebär det att man jämför med en ”extra dålig” period istället för att jämföra med ”så som det vanligen är”.

Det är inte fel att göra så här. Vad man väljer att jämföra med beror på vad man vill undersöka. Men det är någonting som du som läsare av den här typen av studier ska vara observant på. Det är nämligen självklart så att det är lättare att få någonting att framstå som bra ifall man väljer att jämföra det med någonting som man vet är dåligt.

Där är dock en period efter tiden med jordgubbar där deltagarna fick äta som vanligt förutom att de skulle avstå jordgubbar. Så här får vi då troligen en jämförelse där kosten är mer ”så som den vanligen är”.

Tydligt bättre kolesterol och triglycerider efter månaden med jordgubbar

Man tittade på en hel del saker i den här studien när man tog blodproverna. Det som jag tycker är mest intressant är att man såg en tydlig förbättring i LDL och triglycerider efter 30 dagar med 500 gram jordgubbar. Både LDL och triglycerider är tydliga riskfaktorer för framför allt hjärt- och kärlsjukdom och här såg man alltså att de sänktes under den där månaden. Det var också så att värdena gick upp igen efter de två veckorna där deltagarna återgått till sin vanliga diet.

Man mätte även blodsocker och där såg man inga förändringar vilket kanske förvånar en del. De här personerna har ju ändå fått i sig en ~40 gram extra socker varje dag i en månad från de här jordgubbarna.

Förutom det så tittade man även på olika värden för ”antioxidativ kapacitet” där man som väntat såg värden som anses vara bättre. Det finns dock inte särskilt bra evidens idag för om, och i så fall hur stor effekt, de sakerna som man mäter där påverkar hälsan på sikt. Så jag lämnar det. Är du nyfiken så kan du kolla igenom studien själv.

Summering

Det här är inte direkt den bästa studien jag har läst. Men jag tyckte att den var intressant för att den faktiskt på något vis är relevant för en del svenskar. Jag vet att jag själv i alla fall kan ligga upp emot 500 gram jordgubbar varje dag över en tid på sommaren när jag har varit och plockat dem själv. Och jag har träffat många som gillar jordgubbar mer än mig.

Varför man fick det här resultatet är en intressant fråga i sig. Jordgubbar och bär är rika på ämnen som kallas för flavonoider som tros kunna ha en positiv effekt på blodfetterna. Det är också så att deltagarna fick i sig ungefär 10 gram fiber varje dag när de åt jordgubbar. Och det vet man kan påverka detsamma. Så sannolikt är det en av de två eller båda faktorerna tillsammans som har gett resultatet.

Det är dock även möjligt att deltagarna har fått en påverkan på sin vikt när de åt jordgubbarna. 500 gram är en hyfsat stor mängd mat och med det så har deltagarna fått i sig endast ungefär 160 kcal. Deltagarnas vikt rapporteras dock inte i den här studien vilket jag tycker borde ha skett.

Men hur som helst. Det finns ingenting som talar för att det är några problem alls att äta 500 gram jordgubbar om dagen när det är säsong. Sen antyder den här studien att det möjligen till och med är positivt, men jag tycker att man ska kräva att studier utförs på ett bättre sätt än det här i fall man ska säga det med någon större säkerhet.


Photo by Jacek Dylag on Unsplash


Liknande artiklar
Ultraprocessad mat leder till fler trafikolyckor

Avsnitt 115 av Hälsoveckan och det blir ännu en gång en diskussion kring ultraprocessad mat.

15 apr. 2024

Varför RCTs ofta ses som bästa evidens

Jacob, Erik och framför allt Linnea berättar i det här avsnittet om vad interventionsstudier är.

9 apr. 2024

Varför tränar vissa elitidrottare så lätt på gymmet?

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor.

3 apr. 2024

Vanliga frågor och missuppfattningar kring koffein

Jacob och Erik diskuterar koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre.

2 apr. 2024

Gudiol om periodisk fasta och hormoner

Långt och böljande samtal med Jacob, om bland annat periodisk fasta, hormonbalans och andra "sanningar".

1 apr. 2024

Hur är kvalitén på träningsstudier rent vetenskapligt?

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

27 mars 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Kost vid typ 1-diabetes

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbete med typ 1-diabetes.

30 jan. 2024

Spännande ämnen med Wille

Vi ringer upp kompisen Wille Valkeaoja, som ger oss det senaste om punktförbränning, andningsmanipulationer, styrketräning för löpare och massor av andra spännande grejer.

29 jan. 2024

Styrketräningssnack och fysiologi med Tommy Lundberg

Tommy Lundberg är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Vi snackar bland annat om hans arbete kring talangutveckling.

17 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Vad skiljer de som blir hundra år från oss andra

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande.

10 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Dr Neuman om vad som verkligen betyder nåt

Besök av Nicklas Neuman, där vi snackar om den faktiska betydelsen av ett antal olika kostaspekter. Både för hälsa & för presstation.

11 dec. 2023

Mens och träning

Avsnittet tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner.

5 dec. 2023

Julmatspecial med Karoline Pettersson

Vi tar den positiva vägen till julbordet och låter oss lotsas av solskenet Karoline Pettersson. Favoriter, måsten, personliga anpassningar och rätter vi inte ens tar i med tång.

27 nov. 2023

Ett troligen förfalskat studieresultat blir replikerat

Veckans ämne är någonting som var uppe för diskussion flera gånger om i Tyngre Rubriker för flera år sedan, Brian Wansink och hans studier som ingen egentligen vet om de ens blev genomförda.

21 nov. 2023

Stressade mitokondrier och blodsockerkontroll hos idrottare med Mikael Flockhart

Mikael Flockhart är tillbaka i som gäst i Tyngre Träningssnack. Vi diskuterar fortsättningen på hans forskning på mitokondriernas svar vid extremt hård konditionsträning.

8 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Avsnittet om omega-3 och omega-3 index

Avsnitt 415 av Tyngre Träningssnack handlar om omega-3 och mer specifikt fettsyrorna EPA och DHA. En uppföljning på artikeln med andra ord.

25 okt. 2023

Vad innebär en detox för hälsans skull?

Erik Dunåker och Caroline Mellberg diskuterar fenomenet detox med utgångspunkt i magasinets Filters reportage i ämnet, Avgifta på låtsas

24 okt. 2023

Så skapar du en balanserad kost – tips och råd!

När det kommer till att äta hälsosamt är balans en viktig faktor. Balans handlar delvis om att få i sig lagom mycket av olika näringsämnen och lagom mycket energi.

Lova Molin

17 okt. 2023

Fetmaparadoxen – när de lagom tjocka lever längre

Veckans avsnitt handlar om två olika artiklar i DN. Om att lagom tjocka lever längre och vad som utmärker 100-åringar.

17 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023