Gluten och påverkan på magens funktion hos personer utan glutenintolerans (celiaki)

En ny studie visar att magen fungerar lika bra med och utan gluten hos i övrigt friska personer.

Jacob Gudiol

Den här artikeln kommer att handla om trenden att glutenfritt skulle vara bra för alla människor. Det jag kommer skriva om är en ny studie där man undersökt effekten av att ge friska människor en glutenfri diet i två veckor för att se vad som händer med deras hälsa, framför allt hur bra deras mage och tarmar fungerat.

Innan jag skriver om den studien så kommer det dock en längre introduktion till fenomenet glutenfritt. Om du är totalt ointresserad av den bakgrunden kan du hoppa direkt ner till rubriken ”vad händer om du ger glutenfri kost till friska människor?”.

Den massiva trenden för glutenfritt i hela västvärlden

Trenden kring glutenfritt är det nog få som har missat de senaste åren. Även om man är totalt ointresserad av olika trendiga dieter så går det i princip inte att undvika att det är många fler livsmedel i mataffärerna som ”skryter” med att de är glutenfria.

Åker du utomlands så kan du även se fullständigt meningslösa påpekande om att någonting som aldrig någonsin har innehållit gluten är glutenfritt. Företag sätter ”glutenfritt” på framsidan av vatten, popcorn, ägg, ketchup, frusna grönsaker osv.

I Sverige är den typen av påståenden på förpackningar inte tillåtna men en del företag kommer runt det genom att de säljer en mer ”färdig matvara” och då väljer de att skriva glutenfritt på förpackningen. Det man egentligen måste skriva ut på förpackningar är eventuella allergener så som gluten, ägg, mjölk, soja mm som ska skrivas med fet text i innehållsförteckningen. Många företag väljer också självmant att lägga till en ”Kan innehålla spår av…” på sina förpackningar för att upplysa sina kunder om att produkten kan innehålla annat som kan ge allergiska reaktioner men som inte står på innehållsförteckningen.

Att märka någonting som ”fritt från” kan ofta vara väldigt vilseledande. De senaste 10 åren ungefär har det varit en stark trend i att människor blir räddare och räddare för ”kemikalier i maten” i brist på ett bättre uttryck. Det kan vara allt ifrån E-ämnen, tillsatser och ingredienser som bara har lite ovanliga namn. Ett livsmedel blir dock inte nödvändigtvis bättre bara för att det inte innehåller någonting som du inte riktigt vet vad det är.

Ett bra exempel på den här irrationella rädslan för saker är att en hel del människor har börjat köpa salt utan tillsatt jod. Det fungerar i princip lika bra för att salta maten egentligen men många människor får i sig för lite jod via kosten. Så man valde för många år sedan att börja tillsätta jod i salt för att höja intaget hos människor. För att göra den svenska befolkningen friskare. Och nu är det alltså människor som aktivt väljer att öka risken för att de ska få brist på en viktig mineral i tron om att de gör något bra när de väljer en produkt där det står ”utan tillsatt…”.

Sjukdomen celiaki – när man verkligen inte tål gluten

Men varför upplyser man då för gluten på dessa förpackningar? Svaret är för att vissa människor faktiskt inte tål gluten. De har en sjukdom som heter celiaki, ofta kallat glutenintolerans. Till skillnad mot de flesta andra allergier där människor oftast får en ganska omedelbar reaktion så ger gluten andra typer av problem. Deras slemhinna i tunntarmen bryts ner av den egna kroppen när de får i sig gluten vilket i sin tur kan ge upphov till en mängd olika besvär.

Det vanligaste är att de får besvär med just magen. Det kan vara både förstoppning och diarré. Då deras tarmar inte fungerar som de ska är det även ganska vanligt att de utvecklar olika typer av bristsymptom då de får i sig för lite järn, folat, b12 mm. Andra mindre vanliga symptom men som ändå finns hos en betydande andel av de med celiaki är trötthet, ledbesvär, hudförändringar, infertilitet med mera.

Totalt uppskattar man att det är ungefär 1-3 procent av den svenska befolkningen som har celiaki. Då symptomen hos en hel del är diffusa och ger symptom som lätt kan misstas för symptom för annat så är det en hel del människor som har celiaki utan att veta om det. En hel del andra har haft symptom i många år innan de får sin faktiska diagnos. Så antalet personer som faktiskt vet att de har celiaki ligger en bra bit under uppskattningen på 1-3 procent.

Det innebär alltså att det, väldigt grovt uppskattat, nog går runt typ 100 000 människor i Sverige idag som har celiaki utan att veta om det. En del personer med celiaki har som sagt milda symptom och hos vissa av dem finner man celiakin mer av en slump när man utreder andra saker.

Behandlingen för en person som har celiaki är att utesluta all gluten från kosten för resten av livet. Här har man också sett att även de personer som haft milda symptom upplever en förbättring i sin hälsa när de utesluter gluten. De flesta av de som inte har diagnosen celiaki tillhör troligen den gruppen av människor. Kom ihåg det då det blir relevant igen senare i den här artikeln.

Diffusa symptom är fantastiskt när du vill skrämma upp folk

För många personer med celiaki så ger alltså gluten ganska diffusa symptom. Detta är så klart problematiskt för vi vill ju finna dessa personer så de kan få veta sin sjukdom och förbättra sitt mående genom att utesluta gluten.

Det är däremot också någonting som kan nyttjas väldigt effektivt av personer som vill använda sig av rädsla och ångest för att sälja in sitt koncept till andra människor.

Om du backar bandet kanske 20 år så var nästan allt fokus på dieter att de faktiskt skulle ge viktnedgång. För hälsa så var det faktiskt inte särskilt stora diskussioner. De flesta böcker som släpptes lovade enkel och snabb viktnedgång.

Idag har det där svängt helt. För bara några dagar sedan satt t ex Dr Michael Mosley på TV4s Nyhetsmorgon och berättade om sin senaste diet ”för hälsan”. Lyssnade du på vad han faktiskt sa så var det dock en vanlig lågkaloridiet på 800 kcal som du skulle öppna upp med. För alla som var vuxna för 20 år sedan så är detta så klart inget nytt koncept. Detta är Nutrilett och liknande koncept rakt av i en ny förpackning. Nutrilett såldes i princip uteslutande på snabb viktnedgång och nu påstås precis samma sak alltså istället ge hälsa.

Att fokus ligger på hälsa istället för viktnedgång när den stora hälsoförbättringen faktiskt kommer från viktnedgången kan man tycka vad man vill om. Jag tycker att det är vilseledande och också onödigt begränsande. För om du förstår att viktnedgången är den stora faktorn så kan du sedan välja precis vilken metod du vill för att uppnå den viktnedgången. Om du istället tror att den stora effekten är från själva valet av metod så har du låst dig. Nu måste du äta den där specifika dieten som du läste om i den senaste bästsäljande dietboken för annars lever du ju ohälsosamt, enligt bokens författare.

Men hur säljer du då in en bok med hälsoargumentet? En självklar väg att gå som tyvärr inte säljer särskilt bra är att du säger till folk att sluta äta skitmat. Folk trycker i sig för mycket läsk, chips, kakor, pizza, pommes, bearnaisesås, kex, lösgodis osv. Istället så uppmuntrar du människor att äta mer grönsaker, baljväxter, frukter, bär, nötter och så vidare.

Fast om du kör på det spåret så säger du ju egentligen ingenting nytt. För det där är ju ”rådet för viktnedgång” och nu så ska du ju försöka sälja in ”råd för hälsa”. Så allting behöver paketeras om. Det som onekligen har varit det mest framgångsrika receptet här är att du skrämmer upp folk kring olika ingredienser som sedan i sin tur får människorna att undvika all skitmaten.

Gluten är en väldigt vanlig ingrediens i det mesta av skitmaten. Om du vill få människor att äta mindre skitmat så är det effektivt att säga till dem att de inte får lov att äta någonting med vetemjöl. För då försvinner en hel del av de där färdiga, goda och högbelönande maten som människor ofta äter för mycket av.

Här kommer de diffusa symptomen från celiaki in helt perfekt. Vem har liksom inte ledvärk då och då? Eller så kanske de upplever sig själva vara lite trötta, ha huvudvärk eller återkommande besvär med magen? Detta är saker som drabbar i princip alla människor då och då. Men om du genom en snygg retorik kan få människor att tro att detta är onormala symptom som friska människor aldrig ska uppleva så har du kommit långt i att göra dem oroliga. Samtidigt har du ju också lurat dem till att troligen göra bättre matval. Nu vågar de inte längre äta kakor, pizza, hamburgare osv.

Det som förespråkarna av glutenfritt har gjort är att de har övertygat många människor om att gluten kan ge alla samma symptom som människor med celiaki upplever. Vissa böcker går till och med så långt så att de varnar människor för att de också är i högre risk för en massa sjukdomar på sikt om de äter gluten i sin kost. Problemet här är så klart att det inte finns några som helst belägg för att det skulle vara så.

Finns personer utan celiaki som är känsliga för gluten?

I samband med att glutenfritt har blivit en stor trend de senaste 10 åren så har det dykt upp en ny diskussion kring en ny diagnos som kallas för ”non-celiac gluten sensitivity”, ofta förkortat NCGS.

Det som påstås här är att vissa människor säger sig må bättre om de utesluter gluten ur sin kost trots att de inte har en faktisk celiakidiagnos. Utmärkande för denna grupp av människor är att det idag inte finns något objektiva tester för att sätta den här diagnosen utan i princip så sätts den uteslutande på självrapporterade symptom.

Till en början kom det en del studier där man faktiskt också visade att om du gav dessa personer gluten utan att de visste om det, det vill säga via kapslar eller något färdiglagat livsmedel där ibland var gluten och ibland placebo, så blev faktiskt personerna sämre när de fick i sig gluten jämfört med placebo. Så det här verkade ge stöd för att fenomenet faktiskt fanns.

Dock dök det efterhand upp flera studier som istället pekade mot att det som personerna troligen reagerade på var ett annat ämne i vetemjöl som heter fructan som är en typ av kolhydrat som vissa människor har lite svårare för att bryta ner och det kan då göra att de får lite gaser och därmed magbesvär.

Jag har skrivit om det här mycket mer utförligt flera gånger om och är du intresserad av att läsa mer så kan börja med den här artikeln och sen följa länkarna jag ger där till tidigare texter, Problemet med att ge sig själv diagnosen glutenkänslighet.

För att summera allting så skulle jag säga att forskningen idag pekar mot att även om du testar människor som själva är helt säkra på att de reagerar negativt på gluten så får du väldigt sällan några positiva resultat om du ger dem gluten utan att de vet om det. Det här är ett område som fortfarande diskuteras livligt så jag skulle inte säga att det är ristat i sten att det faktiskt är så. Men datan som finns idag tycker jag ändå är tydlig med att det i alla fall är så att de flesta som upplever att de mår bättre på en glutenfri diet men inte har celiaki faktiskt tål gluten alldeles utmärkt egentligen. Sen kan det alltid finnas undantag, men då är de ovanliga även när du tittar på den här specifika gruppen.

Vad händer om du ger glutenfri kost till friska människor?

Efter den långa inledningen så är det då dags för den faktiska studien som jag tänkte skriva om (1). Det här är vad jag vet en av de första studierna någonsin som har undersökt hur en glutenfri kost påverkar friska människor. 2015 skrev jag om någonting liknande när man undersökt effekten från en glutenfri kost för konditionsidrottare men de är ändå lite speciella eftersom de faktiskt ofta upplever besvär från tarmarna dagarna inför och under tävlingar.

I den här studien så rekryterade man 30 friska personer som sedan tidigare åt en blandkost med gluten i. Alla deltagarna fick sedan instruktioner och hjälp med att komma igång med att äta en glutenfri kost vart efter de delades in i två grupper.

Båda grupperna fick små påsar med mjöl i som de skulle använda i sin matlagning där den ena gruppen hade en blandning med gluten och den andra gruppen fick en placebovariant som innehåll stärkelse utan gluten. Totalt fick deltagarna i sig 14 gram gluten om de fick påsarna med gluten i vilket är en ganska ordentlig dos. Det är nog lite över det genomsnittliga intaget av gluten i befolkningen och generellt sett så gillar ju vi människor verkligen saker med vetemjöl.

För att försöka utvärdera om dieten hade några effekter så lät man deltagarna fylla i ett standardiserat frågeformulär både före och efter dietperioden. Detta frågeformulär fokuserade i princip uteslutande på symptom relaterat till mage och tarmar.

Inga skillnader mellan grupperna

Resultatet i den här studien blev att man inte fann några skillnader mellan grupperna under studieperioden. Det spelade alltså ingen roll om deltagarna fick i sig 14 gram gluten eller inget gluten. De upplevde att deras magar fungerade lika bra oavsett.

När man tittade på grupperna för sig själv så var där inte heller några större förändringar mellan starten och slutet på studien. Gruppen som fick gluten hade en signifikant minskning i rapporterat problem med diarré men det kan lika väl bero på slumpen då det blir många tester för signifikans när man gör den här typen av analyser. Med bara femton personer i varje grupp så är det inte mer än väntat att vissa saker varierar mellan olika mätningar bara på grund av naturlig variation.

Det här är i linje med vad man säger från sjukvårdens håll. Att det inte finns några orsaker att utesluta gluten i fall man inte har celiaki. I studien jag nämnde tidigare på idrottare såg man inte heller några förbättringar i någon typ av symptom med en glutenfri kost.

Risker med att börja köra glutenfritt utan att riktigt veta varför man upplever en förbättring

Där är dock en sak från den här studien som jag tycker ändå lyfter fram en intressant punkt. När man rekryterade deltagarna till den här studien så fick de först genomgå en screening där ett av de tester man gjorde var att faktiskt undersöka om personerna som sökte till studien hade celiaki. Av 45 undersökta personer så var det faktiskt två personer som testade positivt.

Här har vi alltså ett exempel på vuxna människor som har celiaki utan att veta om det. Om vi nu istället tänker oss att personerna i den här studien inte hade fått genomgå någon screening ja då hade vi mycket möjligt fått se ett positivt resultat för den glutenfria kosten. För då kan ju gruppen som får glutenfritt inkludera personer med celiaki som definitivt mår bättre på en glutenfri kost.

Och här kommer vi då till problemet med den glutenfri trenden i samhället överlag. Som jag påpekade tidigare finns det väldigt grovt uppskattat kanske 100 000 personer i Sverige idag som har celiaki utan att veta om det. Om dessa personer stöter på den här trenden med glutenfri kost och provar på det så kommer de med stor sannolikhet att må bättre.

De tror att de mår bättre på grund av den påhittade förklaringen som har getts i den dietbock de har köpt när de egentligen mår bättre för att de har sjukdomen celiaki. Det här kan vara ett problem av två orsaker:

  • Om du har celiaki utan att veta om det som vuxen så har du troligen ganska lindriga symptom. Om du sedan börjar äta glutenfritt för att du har läst om det i en dietbok så finns risken att du inte är 100 procent följsam. Kanske äter du glutenfritt alltid när du lagar maten själv men sen samtidigt kan du välja att ta en bit av det där väldigt goda brödet när du är på restaurang. För en person som faktiskt har celiaki finns det dock en ökad risk för flera andra sjukdomar senare i livet och man tror (man vet inte säkert) att en bättre följsamhet till en glutenfri kost kan minska risken för dessa.
  • Personen börjar tro på det som står i boken till 100 procent då det som stått där faktiskt passat precis på dem och hen vet ju inte om att hen har celiaki. Här har du nu en dedikerad och hängiven supporter till den här dieten som ska ut och ”frälsa” alla andra. Det finns som sagt grovt uppskattat 100 000 potentiella personer till den här kategorin bara här i Sverige. Det räcker med några hundra, eller kanske bara några tiotal personer som upplever sig verkligen frälsta av det här rådet för att de sen ska ta väldigt mycket plats på internet och helt plötsligt får du då lätt uppfattningen av att någonting, som har hjälpt ganska få av de som har provat, faktiskt är någonting kan hjälpa precis alla att må mycket bättre.

Förutom de här två delarna så finns även det potentiella problemet att en glutenfri kost kanske inte hjälper lika mycket som en kost som verkligen är riktad mot det faktiska problemet som en person har hade kunnat hjälpa. Jag har tagit upp det här mycket mer ingående i artikeln ”Problemet med att ge sig själv diagnosen glutenkänslighet” men i korthet så kan människor med besvär av gaser, IBS och liknande uppleva en förbättring när de utesluter vete eftersom de då utesluter en typ av kolhydrat som kallas för fruktan. Dessa personer tål alltså egentligen gluten bra men när det blir för mycket av den här kolhydrattypen så kan de få ökade besvär från mage och tarmar.

De personer som har detta problem har också ofta problem med flera andra typer av kolhydrater med om de får i sig dem i större mängder. Den bästa behandlingen för stunden för dessa personer är därför att de först utesluter alla de här kolhydraterna som lätt ger gasbildning, så kallade FODMAPs. Sen efterhand så introducerar man dem igen så att personen i fråga kan lära sig vad som främst ger problem och i vilka mängder då svaret på den frågan är individuellt. En person som dock endast utesluter gluten/vete får inte den här hjälpen och då kanske de får leva med onödiga besvär som rätt diagnos och behandling hade kunnat lindra.

Summering

Det här blev en lång artikel för en ganska liten och enkel studie. Trenden att äta glutenfritt är verkligen spretig och när man gör enkätundersökningar bland vanliga konsumenter så är det ofta så att människor svara att de tror att gluten är dåligt och att man bör äta mindre av det. Samtidigt så vet en stor andel av dem faktiskt inte vad gluten är och när de ska svara på vad man kommer uppnå i fall man utesluter gluten så är det väldigt skiftande kring vad som påstås.

Sett till vad vi vet idag så finns det dock ingen bra anledning till varför en person som faktiskt tål gluten ska utesluta gluten. Du behöver givetvis inte äta det heller om du inte vill det. Men du ska inte förvänta dig några betydande hälsoeffekter bara för att du inte har gluten i kosten.

I fall du läser det här och redan har uteslutet gluten och upplevt att det faktiskt har fått dig att må bättre så skulle jag säga att det är en bra orsak att försöka gräva lite kring varför det är så. Kanske är det ren placebo, du har hört så mycket om hur gluten är ”farligt” så du förväntade dig att må bättre och upplever därför också att du gör det. Eller så förändrade du din kost på många sätt och det är hela förändringen i sig som haft en effekt och inte just uteslutande av gluten.

Det är däremot också möjligt att du har celiaki och mår bättre för att du nu behandlar din sjukdom. I det här fallet tycker jag dock att det är en fördel att faktiskt också få diagnosen. För då vet du i fall det är dåligt för dig att få in väldigt små mängder gluten från tex en maträtt eller kontaminering från någonting som lagats på samma plats, eller om det inte är några problem för dig och du kan vara mer liberal med kontrollen. Det är också möjligt att du upplevt förbättringar med din mage och tarm eftersom du börjat äta mindre fruktan. I så fall kanske du också har besvär från andra typer av FODMAP och en utforskning där kanske kan minska dina besvär ännu mer eller så lär du känna din kropp ännu bättre och vet vad du tål och i vilka mängder. Även här behöver du då inte heller utesluta gluten helt av några hälsoskäl på sikt.


Liknande artiklar
Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Kost vid typ 1-diabetes

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbete med typ 1-diabetes.

30 jan. 2024

Spännande ämnen med Wille

Vi ringer upp kompisen Wille Valkeaoja, som ger oss det senaste om punktförbränning, andningsmanipulationer, styrketräning för löpare och massor av andra spännande grejer.

29 jan. 2024

Styrketräningssnack och fysiologi med Tommy Lundberg

Tommy Lundberg är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Vi snackar bland annat om hans arbete kring talangutveckling.

17 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Vad skiljer de som blir hundra år från oss andra

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande.

10 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

2023 till 2024

Vi hookar upp med favoriten Clara Fröberg för att summera året som gått men också för att speja framåt kring vad vi kan förvänta oss under 2024.

1 jan. 2024

Dr Neuman om vad som verkligen betyder nåt

Besök av Nicklas Neuman, där vi snackar om den faktiska betydelsen av ett antal olika kostaspekter. Både för hälsa & för presstation.

11 dec. 2023

Mens och träning

Avsnittet tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner.

5 dec. 2023

Julmatspecial med Karoline Pettersson

Vi tar den positiva vägen till julbordet och låter oss lotsas av solskenet Karoline Pettersson. Favoriter, måsten, personliga anpassningar och rätter vi inte ens tar i med tång.

27 nov. 2023

Ett troligen förfalskat studieresultat blir replikerat

Veckans ämne är någonting som var uppe för diskussion flera gånger om i Tyngre Rubriker för flera år sedan, Brian Wansink och hans studier som ingen egentligen vet om de ens blev genomförda.

21 nov. 2023

Stressade mitokondrier och blodsockerkontroll hos idrottare med Mikael Flockhart

Mikael Flockhart är tillbaka i som gäst i Tyngre Träningssnack. Vi diskuterar fortsättningen på hans forskning på mitokondriernas svar vid extremt hård konditionsträning.

8 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Avsnittet om omega-3 och omega-3 index

Avsnitt 415 av Tyngre Träningssnack handlar om omega-3 och mer specifikt fettsyrorna EPA och DHA. En uppföljning på artikeln med andra ord.

25 okt. 2023

Så skapar du en balanserad kost – tips och råd!

När det kommer till att äta hälsosamt är balans en viktig faktor. Balans handlar delvis om att få i sig lagom mycket av olika näringsämnen och lagom mycket energi.

Lova Molin

17 okt. 2023

Fetmaparadoxen – när de lagom tjocka lever längre

Veckans avsnitt handlar om två olika artiklar i DN. Om att lagom tjocka lever längre och vad som utmärker 100-åringar.

17 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Periodisering är en myt

Periodisering är ett populärt ord men samtidigt kan det betyda väldigt olika saker för olika människor och i olika sammanhang.

20 sep. 2023

Måltidsplanering för en aktiv livsstil!

Har du en aktiv livsstil, kanske fått en bra rutin med träningen men upplever att kosten är en stor utmaning att få till i praktiken?

Lova Molin

19 sep. 2023

Vad Jacob och Wille har ändrat i sina liv baserat på forskning

Avsnitt 409 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar några lyssnarfrågor.

13 sep. 2023

Vegetarisk och vegansk mat när man ska bygga muskler

Över många år har intresset för vegetarisk och vegansk kost ökat. Men hur påverkar det vår förmåga att bygga muskler? Jacob Gudiol reder ut frågan.

Jacob Gudiol

5 sep. 2023

Fria vikter vs Maskiner

Det är dags att släppa tanken om att träning med fria vikter är helt överlägset träning i maskiner.

Wille Valkeaoja

29 aug. 2023