Poppisdieter inte bättre än vanliga lågfettråd

Dieter baserade på gener, tarmflora och blodsockerkontroll är inte bättre än gamla vanliga livsstilsråd.

Jacob Gudiol

För knappt 7 år sedan kunde vi alla läsa mängder av rubriker om en ny studie publicerad i tidskriften Cell. Studien påstods revolutionera allting vi visste om kost (1). En grupp forskare i Israel hade med hjälp av en rad tester på 800 personer kommit fram till en metod för att förutsäga hur en individs blodsocker skulle svara på olika livsmedel. Det blev rubriker i stil med ”Skräddarsydda dieter sänkte blodsockret”. Och ”Studie: Vad som är nyttigt beror på vem du är”.

Till de här rubrikerna kunde man få se bilder likt den här under som är från studien. Man visar där att blodsockersvaret är väldigt annorlunda efter en banan eller en kaka hos olika deltagare. För deltagare X gav bananen ett förhöjt blodsockervärde medan det förblev stabilt efter kakan. Och sen var det i princip det motsatta för deltagare Y. Det här är givetvis två ytterligheter bland alla försökspersoner som var med i studien. Men det kan så klart vara bra för att illustrera att vi alla inte fungerar precis likadant.

Att blodsockret kan variera så här mellan olika människor är ganska coolt i sig. Men det har varit känt sen 90-talet att det kan se ut så (2). Det som forskarna nu påstod var dock också att de hade kommit fram till en metod för att förutsäga vilken diet som fungerade bäst för vilka personer. De tog prover på tarmfloran, blodprover på personerna, tittade på deras kroppssammansättning och tog hänsyn till deras fysisk aktivitet. Utifrån det här så sa de sig alltså kunna förutsäga vilka livsmedel som är sämre för vilken enskild individ. De påstod sig alltså kunna ta fram ett personligt kostschema.

Poppisdieter inte bättre än vanliga lågfettråd – trots tolkning om det motsatta?

Forskarna gjorde också en liten pilotstudie på sin algoritm. Där fick deltagarna äta en diet som algoritmen förutsåg skulle vara dålig i en vecka. Och sedan en diet som algoritmen förutsåg skulle vara bra under en vecka. Här såg man en tydlig skillnad i deltagarnas blodsocker. Men det är inte alls förvånande. För deltagarna blev i princip tillsagda att äta mer proteinrika livsmedel och sluta upp med att äta en massa saker rika på socker, mjöl och rena fetter. Där var så klart en liten mix i vad de olika deltagarna fick som råd. Men ser man till det stora mönstret så hade det inte varit svårt att förutspå resultatet bara genom att titta på menyerna.

Tidigare i år släpptes även två studier på metoden där man hade testat den här algoritmen på personer som har typ 2 diabetes (3, 4). Gruppen som fick sin ”personliga diet” för att få ett lägre blodsocker började helt enkelt käka ganska klassisk lågkolhydratkost i båda studierna. Den gruppen man jämförde med åt kring 40-45 energiprocent kolhydrater. Gruppen som fick den personliga dieten åt kring 20 energiprocent i båda studierna. Och man fann att blodsockret blev lägre för de som åt mindre kolhydrater. Även det här så klart ett resultat man hade kunnat förutsäga på förväg bara genom att titta på menyerna.

Forskarna försökte ta hänsyn till det här genom olika uträkningar. De kom fram till att själva kolhydratmängden i kosten inte kunde förklara hela skillnaden i resultat. Och när de tog med deras algoritm så kunde den förklara en större del av skillnaden. Och kanske stämmer det. Personligen är jag inte beredd att köpa det förrän de har gjort en något sånär rättvis jämförelse. Det finns också studier som har visat att olika mätare för att mäta blodsockret kan ge olika rekommendationer från samma form av app. Detta får mig att ifrågasätta hur robust allting är (5). För vad som är ”bäst för dig som individ” ska så klart inte förändras bara beroende på vilken kontinuerlig blodsockermätare som du använder.

Alla påståenden som kommer direkt efter några hypade rubriker

Att datan än så länge inte är ett dugg imponerande när det gäller den här typen av personliga dietråd har så klart inte hindrat hypen kring dem. De som tog fram den här algoritmen gjorde givetvis allting redo för marknaden ganska snabbt. Idag kan även du få en sådan här personlig dietplan genom att du låter företaget ta några tester på dig. Sen får du en kontinuerlig blodsockermätare som du ska bära ett tag och så får du logga all maten du äter i en app. Jag har inte hittat något svenskt pris, men det går loss på 500 dollar om du ska köpa det över nätet.

För den investeringen i tid och pengar så tycker man ju att det borde finnas bevis för att algoritmen faktiskt bidrar med någonting. Att du får bättre resultat jämfört med att bara ge dig på en annan slumpmässig diet. Men det har alltså inte företagen bevisat än. Det enda de har visat är att de kan förutsäga ditt blodsockersvar efter en måltid något bättre än vad du hade kunnat göra själv bara genom att titta på innehållet i det du ska äta.

Sannolikheten att bättre blodsockerkontroll ska påverka vikten är låg

Ett av de mest självklara påståenden tillsammans med det här resultatet var så klart att man nu skulle kunna ge en optimal diet till varje person. Och att de därför skulle gå ner betydligt mer i vikt jämfört med tidigare.

Allt det här vilar på den felaktiga tron att hur blodsockret förändras efter en måltid har stor betydelse för mättnad, hunger och då till sist vikten. Det här var en tro som fick starkt fäste hos många människor med start på 90-talet med GI. Sedan har tron levt kvar trots att forskning över 30 år har visat att det inte är så. Människor går inte ner mer i vikt när man ger dem en diet med lågt GI jämfört med högre GI (6). Om man höjer blodsockret efter en måltid via dropp så blir människor inte hungrigare av det. Detta trots att deras blodsocker då verkligen åker upp och sen ner ganska snabbt igen (7). Där är inte ens någon betydande skillnad i viktnedgång när man jämför en lågfettdiet med massor av kolhydrater mot en högfettdiet med minimalt med kolhydrater (7).

Det finns dessutom en vanligt förekommande förklaringsmodell till fetma från LCHF/Keto-håll där matens påverkan på blodsocker och insulin framhålls som centralt. Även denna modell saknar dock i princip helt stöd från all forskning som finns på området. Detta summerades bra i en artikel i American Journal of Clinical Nutrition tidigare i år. Vi gick också igenom det mesta av det i avsnitt 340 av Tyngre Träningssnack.

Det finns helt enkelt ingen anledning att tro att du kommer gå ner i vikt bara för att någon kan säga om du får högre eller lägre blodsocker än genomsnittet från vissa typer av livsmedel baserat på din tarmflora, blodsockersvar, livsstil i övrigt osv. Men det här hindrar givetvis inte företag från att sälja in appen utifrån den tro som människor har att det kommer hjälpa.

Poppisdieter inte bättre än vanliga lågfettråd – men det här säger företaget själv

...the leader in precision nutrition with the world’s largest and highest resolution microbiome discovery platform, offers an effective program that achieves sustained weight loss and reduction in Body Mass Index (BMI) for adults who are obese and for those with metabolic disease. This high tech, high touch solution equips members with precise nutrition recommendations using gut profiling, artificial intelligence, and clinical support to stabilize their blood sugar response to any food or food combination, based on their individual microbiome analysis.

Det låter onekligen som high tech och fantastiskt, inte sant? Det som företagen sedan berättar i den här bloggen är hur viktnedgången ser ut för de personer som använder deras app. Alltså personerna som själva valt att först investera minst 500 dollar för att vara med. Det tenderar att gå lite bättre för sådana personer än för de som inte lagt ner en massa pengar. Du har garanterat sett fantastiska före- och efterbilder för många olika dieter eller coacher på internet, inte sant?

Det här säger alltså ingenting. För att veta om en diet verkligen fungerar bättre än något annat för människor rent allmänt så behöver man testa dieten mot andra dieter i så kallade randomiserade kontrollerade studier, RCT.

Inga studier har heller sedan visat på en förbättrad viktnedgång

Det gjorde t ex forskargruppen själv i en av studierna på typ 2-diabetiker som jag nämnde tidigare. Det var drygt 200 deltagare i den studien. Man såg ingen signifikant skillnad i viktnedgång hos de som blev tilldelade en medelhavsdiet jämfört med de som fick en personlig diet (4).

Syftet med den studie var dock inte främst viktnedgång utan blodsockerkontroll hos typ 2-diabetiker. För någon vecka sedan publicerades en studie där man verkligen har testat dieten för viktnedgång (8). Drygt 200 personer med en genomsnittlig BMI på 33 deltog. De lottades till att antingen få en personlig diet enligt den här algoritmen. Eller till att hålla en lågfettdiet där max 25 energiprocent skulle komma från fett.

Studien pågick i 6 månader. Under tiden fick deltagarna både medverka på informationsträffar och använda en app. Detta för att både få tips om måltider och för att registrera sin kost. Ett väldigt klassiskt upplägg på en dietstudie. Fast då med tillägget att deltagarna i den ena gruppen fick personliga råd utifrån tarmfloran, deras personliga blodsockersvar på olika livsmedel, deras kroppssammansättning och blodprover då.

Inte heller i den här studien såg man någon effekt alls av att ge deltagarna en personlig diet utifrån alla de här testerna och mätningarna.

Detsamma när man tittade på alla deltagarnas resultat var för sig – man kunde inte se några direkta skillnader. Det var mer eller mindre lika många som hade gått ner mycket, lite eller ingenting i båda grupperna.

Poppisdieter inte bättre än vanliga lågfettråd – Summering

Hypen är långt före evidensen

Det finns flera andra företag på marknaden som påstår sig ge dig personliga kostråd utifrån dina gener, tarmflora, livstil osv. Evidensen för deras grejer är dock ännu sämre än för det koncept jag har tagit upp här. Dessa tjänar redan idag pengar på att sälja sina ”lösningar” till människor som tror att de får saker som ligger i forskningens framkant. I själva verket har de köpt saker som snarare kan liknas vid något som försökte ligga i framkant. Men som föll över ett stup ner i en hög med pseudovetenskap.

Du betalar idag pengar för ingenting när du gör de här sakerna. Där finns ingen evidens för att dina råd fungerar bättre än bara de vanliga gamla livsstilsråden. De som vi alla känner till men som de flesta väljer att inte direkt följa särskilt noga.

Det kommer inte påverka folkhälsan

En brist med de här studierna att de endast tittar på hur de här dieterna fungerar som ett råd. De har inte direkt undersökt vad som händer rent fysiologiskt i fall man verkligen följer råden till punkt och pricka. När man ger dieter till personer i studier likt de här ovanför så följer deltagarna nämligen inte råden. Många gör det inte till punkt och pricka, vissa av deltagarna följer knappt råden alls. De här personliga dieterna, som de tas fram idag, kommer med andra ord inte ha någon större påverkan på folkhälsan.

Men om man verkligen följer råden till punkt och pricka, vad händer då? Kanske skulle du kunna få bättre blodsockerkontroll med en sådan här personlig diet än om du ätit en annan diet? Än en med liknande sammansättning av protein, kolhydrater och protein? Det är inte omöjligt, så klart.

Det du ska fråga dig är dock om det är just blodsockerkontroll som är det allra viktigaste för din hälsa? Personligen skulle jag säga att viktkontroll på sikt är klart viktigare. Jag skulle också tro att det har större betydelse hur dina blodfetter är. Jämför med om du ibland får något högre blodsockertoppar efter en måltid.

Oavsett hur du vill prioritera här så är jag ändå säker på att du inte bör fokusera så mycket på bara en sak som kosten kan påverka. Innan appar eller liknande som påstås ge dig optimala kostråd för just dig tar många av dessa andra delar i beaktande när de tar fram ett kostupplägg så kommer inte jag att lägga särskilt stor vikt vid dem.


Photo by Brooke Lark on Unsplash


Liknande artiklar
Erik är Årets Allmänbildare 2025!

Härligt snack med Erik Dunåker som nyligen röstades fram till Årets Allmänbildare 2025! Vi pratar om drivkraften bakom hans arbete och hur hans profil och kommunikation anpassats för att nå även tvivlarna.

24 feb. 2025

Du kan alltid hitta en studie som stödjer din sak

Erik, åtets allmänbildare, och Jacob diskuterar denna vecka två olika nyhetsartiklar.

18 feb. 2025

Hur påverkas träningseffekten från gymmet av en fylla?

Hur påverkas träningseffekten från gymmet av en fylla? Jacob Gudiol reder här ut denna viktiga fråga!

Jacob Gudiol

11 feb. 2025

Hur många ägg är det okej att äta på en dag

Jacob och Erik diskuterar melodifestivalen, maximalt intag av ägg och huruvida kolhydratsuppladdning kan förbättra prestationen på gymmet i veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre.

4 feb. 2025

Underrapportering och systematiska fel i food frequency questionnaires

Avsnitt 156 av Hälsoveckan by Tyngre och Jacob och Erik börjar med att diskutera en vida spridd fallrapport om en man som ätit carnivour och fått en biverkan som heter Xantelasma som i sin tur beror på högt kolesterol.

28 jan. 2025

Hur du hittar bra personer att följa kring träning, kost och hälsa

Jacob Gudiol förklarar hur du hittar bra personer att följa på sociala medier samt listar sina favoriter på Instagram, Threads, X, Bluesky och Youtube!

Jacob Gudiol

20 jan. 2025

Går människor ner i vikt om de börjar träna?

Jacob och Erik diskuterar den här veckan en ny systematisk översiktsartikel på vilken effekt bara ökad motion har på vikten hos människor med övervikt och fetma.

14 jan. 2025

Elias Björnsson om blodfetter och Lp(a)

Jacob och Erik gästas av forskaren Elias Björnsson som ger oss en bra introduktion kring olika former av blodfetter.

7 jan. 2025

Intressant och ointressant om kreatin som kosttillskott

Caroline, Erik och Jacob välkomnar er till det nya året genom ett långt avsnitt kring kreatin där både betydelsefulla och betydelselösa frågor diskuteras.

31 dec. 2024

Tyngre Träningssnack året 2024

Som traditionen bjuder så avslutar Wille och Jacob året med att reflektera kring allt vi har diskuterat och lärt oss under året.

25 dec. 2024

Varför en höjning från 80 till 90 procent av max är jobbigare än en från 30 till 50 procent

Wille och Jacob svarar på några av era frågor i avsnitt 475 av Tyngre Träningssnack.

18 dec. 2024

Allt du behöver veta kring de nya fetmamedicinerna

Fetmamediciner, alla snackar om fetmamediciner. Målet med artikeln är att ge dig en grundlig genomgång av två nya och effektiva fetmamediciner, semaglutid och tirzepatid, samt deras effekter och biverkningar.

Jacob Gudiol

14 dec. 2024

Kritik av modellen relativ energibrist inom idrotten (RED-s)

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel i tidskriften Sports Medicine som har den intressanta titeln, Does Relative Energy Deficiency in Sport (REDs) Syndrome Exist?

11 dec. 2024

Effekter från 12 månader med periodisk fasta och styrketräning

För något år sedan skrev jag en artikelserie här på Tyngre om periodisk fasta och andra former av längre fasta. Här är vad lite nyare forskning kommit fram till.

Jacob Gudiol

10 dec. 2024

Det hopplösa i att försöka ta fram en personlig GI-lista

I avsnitt 149 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Linnea en nypublicerad studie med en tillhörande ledartextsom handlar om osäkerheten i enskilda blodsockermätningar med kontinuerliga blodsockermätare.

10 dec. 2024

Jacob om Ozempic och ultraprocessad mat

Jacob levererar nya sanningar om två frågor som återkommande får nytt bränsle för diskussioner och tolkningar.

5 dec. 2024

Finns det några fördelar med kreatin för konditionsidrottare?

Wille och Jacob svarar på lyssnarfrågor i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

4 dec. 2024

Preliminära data från Kevin Halls andra studie på ultraprocessad mat

Ultraprocessad mat står ännu en gång på agendan i Hälsoveckan by Tyngre.

3 dec. 2024

Jacob Gudiol

I dagens läge med sociala medier och frihet att uttrycka sig själv hamnar det mycket blandad information på internet och i sociala medier. Allt som basuneras ut är inte sant men det paketeras som sanningar baserat på forskning.

30 nov. 2024

Våra fettceller minns om vi någon gång varit feta

I avsnitt 147 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras en ny studie i Nature där man har tittat på fettcellerna hos människor och möss när de burit på olika mängder fettmassa.

26 nov. 2024

Hur kan man kompensera för minskad spontanidrott?

Avsnitt 471 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar energiintag för personer som tränar mycket. Finns det en situation där man inte längre kan lita på ens egen mättnad och hunger och när dyker den upp?

20 nov. 2024

En promenad i naturen är bättre för stressen än en promenad i en storstad

Hälsoveckan avsnitt 146 och Jacob och Erik diskuterar först en artikel i SVT inför ett avsnitt av Vetenskapens värld kring stress.

19 nov. 2024

Nicklas Neuman om forskning, fotboll och nya bokprojektet

Nicklas Neuman, den riktiga kostdoktorn, gästar oss för att prata om bland annat Degerfors väg tillbaka till Allsvenskan, om lukt- och smakavvikelser post-covid och om den nya boken som han nu skriver tillsammans med Jacob Gudiol.

14 nov. 2024

Flour i dricksvattnet och fetmamediciner som hjälper mot mycket

Jacob och Erik tänkte diskutera två olika ämnen i det här avsnittet men det blev även en del diskussioner med relevans i introduktionen då de nämner lite av tokigheterna som kommit från RFKjr den senaste tiden.

12 nov. 2024

Fasciahype och en massa vintersjukdomar

Dr Mellberg är tillbaka efter mycket arbete följt av en tuff förkylning. Tillsammans med Jacob så diskuteras först alla virus och bakterier som verkar göra många sjuka just nu och vad som kommer att göra en hel del svenskar sjuka framöver.

5 nov. 2024

När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Riksmaten – barn och bikarbonat som gråzonspreparat

Livsmedelsverket har i dagarna släppt Riksmaten småbarn och Jacob och Erik försöker komma diskutera sig fram till vad man kan få ut av en sådan undersökning.

29 okt. 2024

Är det bättre med vanlig cola än light till små barn?

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten.

22 okt. 2024

Ultraprocessad mat och för högt kaloriintag

Avsnitt 466 av Tyngre Träningssnack handlar om en ny studie på ultraprocessad mat. Än en gång har man låst in människor och sen under olika perioder låtit dem äta endast ultraprocessad mat eller endast minimalt processad mat för att se vad som händer.

16 okt. 2024

Stelhet innebär ökad risk för tidig död

Jacob och Erik fokuserar på en artikel i DN med titeln ”Medelålders och stel? Då kan du dö i förtid”.

15 okt. 2024

Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024

Hälsoråd som fungerar dåligt inom sjukvården

I avsnitt 140 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik och Jacob en debatt som pågått i framför allt Göteborgs-Posten de senaste veckorna kring om läkare ska ge livsstilsråd och i så fall hur och vid vilka tillfällen.

8 okt. 2024

Sveriges uppdaterade kostråd

Linnea, Erik och Jacob lägger denna vecka allt krut på att diskutera de nya förslagen till kostråd som Livsmedelsverket presenterade på en presskonferens under förra veckan.

1 okt. 2024