Blir resultaten bättre om folk får välja sin diet?

Kan vi själva välja ut den dietmetod som passar oss bäst, eller har vi helt enkelt ingen aning?

Jacob Gudiol

Jag har genom åren skrivit en hel del kring olika viktnedgångsstudier där man låtit överviktiga personer få följa olika dieter för att sedan se om någon diet ger bättre resultat än någon annan på lite längre sikt. Summeringen av alla dessa studier är i princip att ingen diet ger några betydelsefulla bättre resultat än någon annan om vi ser på en tid som är ett år eller längre. I några enskilda studier blir där en skillnad men sedan finns det flera andra där det inte blir någon skillnad.

Det som istället spelar roll är hur stor följsamheten är hos deltagarna. Det här har jag skrivit specifikt om i en kort artikel på tränastyrka där jag även har med följande graf som tydligt visar just detta. När deltagarna delades in efter vilken diet de hade blivit tilldelade såg man ingen skillnad i viktnedgång (vänster). När man istället tittade på deltagarnas resultat i förhållande till hur bra de följde sin respektive diet såg man att bättre följsamhet gav bättre viktnedgång, oavsett diet.

Ett ”problem” med de här studierna är att de alla visar på resultaten när deltagare slumpmässigt blir tilldelad en diet. Så om du till exempel skulle varit med i studien ovan så hade du endast anmält dig till studien för att du vill gå ner i vikt och sedan hade forskarna, slumpmässigt, tilldelat dig en av de fyra dieterna.

Den här formen av tilldelning där försökspersonerna inte själva får välja vilken diet de ska försöka följa blir ofta kritiserad. Om en person verkligen tycker om kött och inte gillar grönsaker så är det till exempel inte så konstigt om den personen får dåliga resultat om hen bli tilldelad Ornish som i princip är en lågfett-vegankost.

Det här är också en av favoritursäkterna från olika kostförespråkare när de ska förklara varför resultaten för deras diet i princip aldrig är bättre än för andra dieter efter ett år eller längre. Följsamheten ska då ha blivit dålig eftersom personerna inte själva velat följa dieten. I andra situationer så påstår de dock, givetvis, att just deras diet är mycket lättare att följa än alla de andra.

Ursäkt till trots så är det ändå kritik som till viss del känns befogad. Alla har vi hört påståenden i stil med att man måste vara beredd att följa en diet för evigt om den ska vara värd att börja och när det gäller träning finns ju ett liknande påstående i att man måste tycka att träningen är kul. Det känns faktiskt mer eller mindre som en självklarhet att något som en person tror sig komma tycka om även kommer att ge en bättre följsamhet och därmed bättre resultat, men i praktiken finns det dåligt med stöd för det. När det gäller träningsbiten så har jag skrivit lite om aspekterna kring det i SvD tidigare och i den här artikeln tänkte jag skriva om en nyligen publicerad studie som har undersökt hur resultaten förändras i viktnedgångsstudier om deltagarna själva får välja diet (1).

Få välja diet vs att bara få en tilldelad diet

Den här studien kan sägas ha två parallella delar. Den ena delen är som vilken viktnedgångsstudie som helst. Deltagarna blev slumpmässigt tilldelade att följa en lågkolhydratdiet eller en lågfettdiet där lågkolhydratdieten var enligt Atkins och lågfettdieten innebar <30 energiprocent fett och <10 energiprocent av det fick vara mättat fett. Lågfettdieten innebar också att deltagarna skulle försöka räkna på sitt kaloriintag och att varje dag försöka äta 500 kcal mindre än deras uträknade behov. Det här är det absolut vanligaste upplägget på den här typen av studier.

Den andra delen av studien hade lika många deltagare men istället för att dessa blev tilldelad en diet så fick de själva välja vilken av de två dieterna de ville följa. Resultatet av det hela blev alltså fyra olika grupper:

  1. En grupp som skulle äta lågkolhydratkost som inte själva fick välja den dieten
  2. En grupp som skulle äta lågfettkost som inte själva fick välja den dieten
  3. En grupp som skulle äta lågkolhydratkost som själva valt att följa dieten
  4. En grupp som skulle äta lågfettkost som själva valt att följa dieten

Då hälften av alla deltagarna i den här studien fick välja mellan lågkolhydratkost eller lågfettkost så blev antalet deltagare i grupp 3 och grupp 4 inte helt jämnt fördelat. Av de 105 deltagarna som fick välja sin diet var det istället 61 som valde lågkolhydratkosten och 44 som valde lågfettkosten.

Det här är en intressant fördelning i sig då jag ofta fått höra från lågkolhydratkostförespråkare att orsaken till att resultaten inte blir bättre för lågkolhydratkost på lång sikt är för att många av de som blir tilldelad en lågkolhydratkost egentligen inte vill följa dieten och de förstör resultatet. Fördelningen i den här studien antyder istället att det faktiskt är fler överviktiga som föredrar en lågkolhydratkost framför en lågfettkost så vid en randomisering hade det inneburit att det i en lågkolhydratkostgrupp kommer att finnas fler som är nöjda med sin tilldelade diet än i en lågfettgrupp. Nu är det här säkert beroende av var studien utförs och hur diettrenderna ser ut i det området för stunden men det är intressant oavsett.

Förutom att vissa deltagare blev tilldelade en diet och vissa fick välja var övrig information och hjälp som deltagarna fick identisk. De första 24 veckorna fick de gå på möten varannan vecka där de kunde få stöd och hjälp samt diskutera hur det gått. Efterföljande 24 veckor minskade sedan antalet möten till en gång var fjärde vecka.

Resultatet – Bättre trend för de som blev tilldelade en diet

Resultatet i den här studien visade att när deltagarna blev tilldelade en diet gick de i snitt ner 6,7 kg över ett år medan deltagarna gick ner 5,7 kg när de själva fick välja sin diet. Att ge 100 människor valet mellan en lågkolhydratdiet eller en lågfettdiet istället för att bara slumpmässigt säga till dem att de ska följa en av de två gav alltså sämre resultat. Den här skillnaden var inte signifikant och den var inte heller signifikant sett till procentuell viktnedgång eller midjemått. Kort och gott så fann man i den här studien att det var meningslöst att låta personerna välja en diet, det förbättrade inte resultaten över ett år.

Det här är faktiskt inte den första studien som har visat på samma resultat. Om du har läst min bok Skitmat så har du redan hört talas om några tidigare studier med samma eller liknande resultat. I en tidigare studie där man lät deltagare välja mellan en lågfettdiet eller en vegetarisk diet fann man att deltagarna faktiskt fick sämre resultat än när de bara blev tilldelad en av dieterna (2).

Det finns även en studie där man vid studiens början frågade deltagarna om deras preferenser när det gäller olika typer av mat och dieter och sen tilldelade man ändå en viss diet slumpmässigt till deltagarna. I efterhand undersökte man sedan om de som fick en diet som passade med deras svar fick bättre resultat och resultatet i den här studien blev att de som fick en diet som passade bättre med deras resultat fick sämre resultat än de som fick en diet som inte passade med deras svar. Dieterna som deltagarna blev tilldelade i den här studien var precis som i studien jag tagit upp här en lågfettdiet eller en lågkolhydratdiet (3).

Kort och gott så kan kunskapen som finns från de studier som finns på området just nu summeras med att resultatet om något blir sämre om du ger människor en diet som de själva tror skulle passa dem bättre. Varför det är så här vet man inte men det skulle kunna förklaras med att folk är mer benägna att äta mer av någonting om de tycker det är gott. En annan möjlig förklaring är att folk får bättre resultat om de har någon som säger till dem vad de ska göra istället för att de själva får välja. Alla före detta lagidrottare som numera har svårt att ta tag i sin egen träning när inte en tränare står och säger till dem vad de ska göra känner nog igen sig i den förklaringen.

Vad är det istället som förbättrar följsamheten?

Många gånger när jag skriver artiklar om att ingen diet är bättre än den andra och även adderar att resultaten över tid tenderar att vara ganska blygsamma i viktnedgångsstudier så kommer ofta repliker i form av att det är meningslöst att försöka få folk att gå ner i vikt. Det stämmer till viss del att resultaten från viktnedgångsstudier inte är särskilt bra men det stämmer inte att det inte finns några metoder som vi inte vet kan ge stor hjälp till personer som vill gå ner i vikt. Det är bara det att valet av diet inte verkar vara någon betydelsefull metod i sig.

Att däremot ge stort stöd till den som vill gå ner i vikt kan ha en väldigt betydande effekt. Vissa studier kan visa på viktnedgång kring kanske 10-15 kg på ett år (4) medan andra studier i princip inte uppnår någon viktnedgång alls på lika lång tid (5). De här studierna har i princip rekommenderat samma diet men i den ena har deltagarna fått stort stöd i form av samtal, gruppmöten och tät uppföljning medan man i den andra studien i princip bara träffade personerna en gång där man berättade om dieterna och de ”regler” som fanns med dem.

Även i studien som jag skrivit mer ingående om här såg man en tydlig skillnad mellan de som faktiskt gick på informationsträffarna och gruppmötena. De som deltog på mer än 15 möten gick ner 7,6-8,2 kg beroende på gruppindelning medan de som deltog på mindre än 15 möten endast gick ner 2,7-2,8 kg. En skillnad som är markant mycket större än skillnaden mellan dieterna, oavsett om de fick den diet som de ville eller inte.

Summering

Den här typen av resultat som går lite emot konventionell visdom eller ”etablerade sanningar” som endast baserats på sunt förnuft är alltid intressanta. Ur ett rent praktiskt viktnedgångssammanhang verkar det alltså inte spela någon roll om en person får välja en diet som hen själv tror kommer passa bra. Sedan tidigare vet vi också att det inte verkar spela någon större roll på de långsiktiga resultaten vilken diet som en person sedan får tilldelad. Det som istället spelar en betydande roll är hur mycket stöd du ger personen som försöker gå ner i vikt. Får personen mer stöd och hjälp för att bibehålla sin nya diet så blir resultaten bättre. Återigen är vi alltså tillbaka till en situation där en grupp människors vikt mer är beroende av deras miljö än de råd och information som personen ges.

Personligen tror jag fortfarande att olika personer kommer att trivas olika bra med olika dieter. Den här studien gav ju deltagarna dessutom endast två olika val när det gäller diet och det gäller även den tidigare studien på området. Kanske behöver du ge fem eller möjligen tio alternativ för att öka chanserna att varje individ ska hitta något som passar? Det är ju en möjlighet som fortfarande finns och som ännu inte studerats.

En annan möjlighet, som jag personligen tror mer på, är att folk på förhand inte är särskilt bra på att veta vilken kost som verkligen skulle passa dem över tid. Något som jag för övrigt också tror gäller när det gäller träning och mycket annat här i livet.

Innan jag avslutar den här artikeln vill jag bara påpeka att även om valet av diet inte inverkar på viktnedgången och ingen diet verkar vara överlägsen någon annan över ett år så innebär inte det att alla dieter är lika på alla vis. En diet med sämre mat (läs massa skitmat) kommer att påverka hälsan mer negativt. En person med dålig blodsockerkontroll (vilket de allra flesta överviktiga har) kommer till exempel att få sämre värden av en kost med en stor andel av de vanligaste kolhydratkällorna idag så som mjöl och ris. En kost med större mängder tillsatt fett tenderar också att försämra blodfetterna. Om personen går ner i vikt så kommer hens hälsovärden att förbättras oavsett men om viktnedgången uteblir, börjar plana av eller går väldigt långsamt så kan typen av mat inverka betydligt.

° ° ° 

Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/Tyngre-Tr%C3%A4ningssnack/Forma-Kroppen-2)


Liknande artiklar
Dåliga argument från carnivor-snubbar

När Jacob delade ett poddavsnitt på Facebook exploderade kommentarsfältet – över 600 inlägg från carnivore-entusiaster som ville omvända världen. I veckans avsnitt bemöter han de vanligaste argumenten, myterna och misstolkningarna.

1 juli 2025

Talangutveckling del 2 - Specialisering och multidrottande

Debatten om hur unga idrottare bäst utvecklas har tagit fart i Sverige de senaste åren. I detta andra avsnitt av vår serie om talangutveckling dyker vi ner i frågan om tidig specialisering kontra multiidrottande – och vad forskningen egentligen säger.

25 juni 2025

Jacob om dagsläget

Jacob Gudiol gästar podden för att nyktert men smådeppigt dissekera det växande informationsmörkret – från konspirationsteorier till medvetna feltolkningar och rena lögner.

24 juni 2025

Tre faktorer som påverkar hur mycket vi äter

Hur påverkar portionsstorlek, energidensitet och smakvariation hur mycket vi äter? I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre djupdyker Jacob och Erik i de tre faktorer som enligt forskningen driver vårt energiintag mest.

24 juni 2025

Talangutveckling del 1 - potential, nivåindelning och selektering

Hur hittar vi framtidens stjärnor – och riskerar vi att sålla bort dem för tidigt? I första delen av en serie om talangutveckling diskuterar Jacob och Wille selektering, nivåindelning och hur resurserna bäst fördelas inom svensk idrott.

18 juni 2025

Livedebatter funkar inte om ena parten inte bryr sig om fakta

Hur gick det egentligen när Fredrik Nyström mötte en expert i TV4:s Efter Fem? I veckans avsnitt följer vi upp joggningsdebatten och visar varför fakta och vetenskap inte alltid vinner i livesändning.

17 juni 2025

Studier på kött är bara positiva när industrin sponsrar dem

Hur påverkar sponsorn forskningsresultaten om rött kött? I veckans avsnitt djupdyker vi i en NY Times-artikel om industrins påverkan på nutritionstudier – och i en minst sagt svag dietgranskning från DN.

9 juni 2025

Bättre prognos med träning för patienter med koloncancer

Fysisk aktivitet förbättrar överlevnaden vid koloncancer – det visar en ny banbrytande studie som diskuteras i veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre. Dessutom: hjälper trafikljusmärkning verkligen människor att välja bättre mat i lunchkön?

3 juni 2025

Jakten på det perfekta kostschemat

Vad menar vi egentligen när vi säger att vi vill ha ett kostschema som "funkar"? I veckans avsnitt pratar Mange och Pischa om hållbarhet, vanliga fällor och vägen mot en sundare relation till mat och hälsa.

2 juni 2025

Mounjaro vs Wegovy

I avsnitt 172 av Hälsoveckan by Tyngre dyker Jacob och Erik ner i färska resultat från den första direkta jämförelsen mellan fetmamedicinerna Mounjaro och Wegovy (Ozempic). Studien visar tydliga fördelar för Mounjaro, och Erik delar dessutom insikter från en aktuell fetmakonferens där ännu opublicerade data diskuterades.

20 maj 2025

Flickor och idrottande under puberteten

Flickors kroppar förändras tidigt men får inte samma fysiska skjuts som pojkars under puberteten. Den här artikeln förklarar varför det är avgörande att förstå biologisk mognad och varför styrketräning tidigt kan göra stor skillnad för både prestation och skadeprevention.

Jacob Gudiol

6 maj 2025

Zon 2 träning - vad är det och hur gör du det i praktiken?

Wille tog fram en lyssnarfråga kring betydelsen av att hålla sig inom rätt zon under ett helt träningspass och det hela mynnade ut i en knapp timme lång diskussion kring zon 2 träning.

30 apr. 2025

Det senaste kring motstånd mot trötthet inom konditionsidrott

Wille, och till en liten del även Jacob, tar med dig på en tur kring den senaste forskningen runt motstånd mot trötthet, eller Physiological Resilience som det kallades i en ny översiktsartikel som diskussionen utgår ifrån.

23 apr. 2025

En traditionell afrikansk diet mot en västerländsk diet

Två snabbare ämnen hanteras i avsnitt 168 av Hälsoveckan by Tyngre. Först ut är nyheten om att Kevin Hall har valt att säga upp sig på NIH efter att han upplevt påtryckningar och vad han själv anser vara censur från de som numera styr NIH och HHS i USA...

22 apr. 2025

Påskkarameller med Jacob Gudiol

Vi hälsar på hemma hos Jacob, där vi hinner diskutera hormoner (manliga), USAs nya forskningsläge samt akademiverksamheter inom barnidrott.

21 apr. 2025

Gröt, kalorier och missledande recept

Jag har en personlig kris efter att fått fortkörningsböter. Detaljer om situationen, min reaktion, och hur det påverkar vardagen togs upp – dags för EPA-traktor?

18 apr. 2025

Missförstånd vid tolkningen av studieresultat

Jacob och Wille diskuterar uttrycket statistiskt signifikant och vad det innebär om något blir signifikanta kontra icke signifikant.

16 apr. 2025

Lean Mass Hyperresponders och ökad risk för hjärtsjukdom

Jacob och Erik diskuterar två ämnen som veckan som gått. Först ut är en studie på dieter och endometrios som blev omskriven i flera medier förra veckan men där samtliga artiklar inte nämnde svagheterna i metoden som användes.

15 apr. 2025

Sjukvården bör bara arbeta förebyggande när det är bevisat att det fungerar

Jacob och Wille gästas denna vecka av allmänläkaren och forskaren Minna Johansson. Minna har de senaste åren fört en kamp för alla allmänläkare i Sverige för att de ska få lägga vårdens resurser på saker som är bevisat att faktiskt hjälpa deras patienter på ett effektivt vis samtidigt som det ökar chanserna för att den del de får av våra skattepengar ska räcka till.

9 apr. 2025

Hanna Olvenmark om att vara influenser utan att spåra ur

I avsnitt 166 av Hälsoveckan by Tyngre gästas Erik och Jacob av Hanna Olvenmark som är personen bakom det populära kontot portionenundertian och författaren bakom den storsäljande kokboken med samma namn.

8 apr. 2025

Lev mer – men på ditt sätt med Siri Helle

Vad betyder det egentligen att leva mer – och måste vi hela tiden jaga mening? I det här avsnittet möter vi psykologen och författaren Siri Helle för andra gången.

7 apr. 2025

Akutlösning för att behålla träningsrutinen

Vi rekommenderar att upprätthålla träningen även under hektiska arbetsveckor genom så korta pass som fem minuter – sådana träningsstunder är en metod för att bibehålla både fysisk och mental hälsa under tidspress.

4 apr. 2025

MiTh Dietist

Hur vad vi lyfter och hur mycket pratar vi mer än gärna om, men vad laddar vi kroppen med? Idag är Michaela Ödling och Malin Thrysén från MiTh Dietist med och svarar på lite frågor och funderingar från Josef kring detta. 

3 apr. 2025

När du inte kan bevisa en effekt så kan du alltid snacka mekanismer

Ämnena denna vecka i Hälsoveckan by Tyngre är Body Roundness Index och sötningsmedlet sukralos påverkan på hunger.

1 apr. 2025

Koststrategier för vardagen

Jossan lider starkt av pollenallergi och beskriver de allvarliga symtomen och de tillfälliga lösningarna hon använder. En kommande universitetsstudie söker nu deltagare och Jossan kommer ansöka om att få ingå i studien för att förhoppningsvis äntligen hitta en lindring.

28 mars 2025

Forskning på styrketräning för barn innan och under puberteten

Jacob och Wille gästas av forskaren Daniel Jansson i dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack. Daniel har erfarenhet som fystränare inom lagidrotten men de senaste åren så har han varit uppe i Umeå och forskat på framför allt styrketräning av barn med fokus på barn innan puberteten.

11 mars 2025

Erik är Årets Allmänbildare 2025!

Härligt snack med Erik Dunåker som nyligen röstades fram till Årets Allmänbildare 2025! Vi pratar om drivkraften bakom hans arbete och hur hans profil och kommunikation anpassats för att nå även tvivlarna.

24 feb. 2025

Du kan alltid hitta en studie som stödjer din sak

Erik, åtets allmänbildare, och Jacob diskuterar denna vecka två olika nyhetsartiklar.

18 feb. 2025

Träning, träskdieter och tidsoptimism

I detta avsnitt dyker Carina och jag in i en mängd olika ämnen. Jag delar med mig av min pågående saga med min badrumsrenovering. Trots förseningar och frustrationer känner jag mig hoppfull med det nya teamet som arbetar på det. Carina, å andra sidan, pratar om sin köksrenovering och den oväntade omvägen att först göra om hennes mans walk-in-closet.

14 feb. 2025

Hur påverkas träningseffekten från gymmet av en fylla?

Hur påverkas träningseffekten från gymmet av en fylla? Jacob Gudiol reder här ut denna viktiga fråga!

Jacob Gudiol

11 feb. 2025

När livet händer – känslor, kriser och beteenden

I veckans avsnitt pratar vi om hur vi hanterar livets oförutsägbarhet, stress och känslor – och hur det kan påverka våra beteenden, särskilt kopplat till mat och hälsa.

10 feb. 2025

Hur många ägg är det okej att äta på en dag

Jacob och Erik diskuterar melodifestivalen, maximalt intag av ägg och huruvida kolhydratsuppladdning kan förbättra prestationen på gymmet i veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre.

4 feb. 2025

Underrapportering och systematiska fel i food frequency questionnaires

Avsnitt 156 av Hälsoveckan by Tyngre och Jacob och Erik börjar med att diskutera en vida spridd fallrapport om en man som ätit carnivour och fått en biverkan som heter Xantelasma som i sin tur beror på högt kolesterol.

28 jan. 2025