Blir resultaten bättre om folk får välja sin diet?

Kan vi själva välja ut den dietmetod som passar oss bäst, eller har vi helt enkelt ingen aning?

Jacob Gudiol

Jag har genom åren skrivit en hel del kring olika viktnedgångsstudier där man låtit överviktiga personer få följa olika dieter för att sedan se om någon diet ger bättre resultat än någon annan på lite längre sikt. Summeringen av alla dessa studier är i princip att ingen diet ger några betydelsefulla bättre resultat än någon annan om vi ser på en tid som är ett år eller längre. I några enskilda studier blir där en skillnad men sedan finns det flera andra där det inte blir någon skillnad.

Det som istället spelar roll är hur stor följsamheten är hos deltagarna. Det här har jag skrivit specifikt om i en kort artikel på tränastyrka där jag även har med följande graf som tydligt visar just detta. När deltagarna delades in efter vilken diet de hade blivit tilldelade såg man ingen skillnad i viktnedgång (vänster). När man istället tittade på deltagarnas resultat i förhållande till hur bra de följde sin respektive diet såg man att bättre följsamhet gav bättre viktnedgång, oavsett diet.

Ett ”problem” med de här studierna är att de alla visar på resultaten när deltagare slumpmässigt blir tilldelad en diet. Så om du till exempel skulle varit med i studien ovan så hade du endast anmält dig till studien för att du vill gå ner i vikt och sedan hade forskarna, slumpmässigt, tilldelat dig en av de fyra dieterna.

Den här formen av tilldelning där försökspersonerna inte själva får välja vilken diet de ska försöka följa blir ofta kritiserad. Om en person verkligen tycker om kött och inte gillar grönsaker så är det till exempel inte så konstigt om den personen får dåliga resultat om hen bli tilldelad Ornish som i princip är en lågfett-vegankost.

Det här är också en av favoritursäkterna från olika kostförespråkare när de ska förklara varför resultaten för deras diet i princip aldrig är bättre än för andra dieter efter ett år eller längre. Följsamheten ska då ha blivit dålig eftersom personerna inte själva velat följa dieten. I andra situationer så påstår de dock, givetvis, att just deras diet är mycket lättare att följa än alla de andra.

Ursäkt till trots så är det ändå kritik som till viss del känns befogad. Alla har vi hört påståenden i stil med att man måste vara beredd att följa en diet för evigt om den ska vara värd att börja och när det gäller träning finns ju ett liknande påstående i att man måste tycka att träningen är kul. Det känns faktiskt mer eller mindre som en självklarhet att något som en person tror sig komma tycka om även kommer att ge en bättre följsamhet och därmed bättre resultat, men i praktiken finns det dåligt med stöd för det. När det gäller träningsbiten så har jag skrivit lite om aspekterna kring det i SvD tidigare och i den här artikeln tänkte jag skriva om en nyligen publicerad studie som har undersökt hur resultaten förändras i viktnedgångsstudier om deltagarna själva får välja diet (1).

Få välja diet vs att bara få en tilldelad diet

Den här studien kan sägas ha två parallella delar. Den ena delen är som vilken viktnedgångsstudie som helst. Deltagarna blev slumpmässigt tilldelade att följa en lågkolhydratdiet eller en lågfettdiet där lågkolhydratdieten var enligt Atkins och lågfettdieten innebar <30 energiprocent fett och <10 energiprocent av det fick vara mättat fett. Lågfettdieten innebar också att deltagarna skulle försöka räkna på sitt kaloriintag och att varje dag försöka äta 500 kcal mindre än deras uträknade behov. Det här är det absolut vanligaste upplägget på den här typen av studier.

Den andra delen av studien hade lika många deltagare men istället för att dessa blev tilldelad en diet så fick de själva välja vilken av de två dieterna de ville följa. Resultatet av det hela blev alltså fyra olika grupper:

  1. En grupp som skulle äta lågkolhydratkost som inte själva fick välja den dieten
  2. En grupp som skulle äta lågfettkost som inte själva fick välja den dieten
  3. En grupp som skulle äta lågkolhydratkost som själva valt att följa dieten
  4. En grupp som skulle äta lågfettkost som själva valt att följa dieten

Då hälften av alla deltagarna i den här studien fick välja mellan lågkolhydratkost eller lågfettkost så blev antalet deltagare i grupp 3 och grupp 4 inte helt jämnt fördelat. Av de 105 deltagarna som fick välja sin diet var det istället 61 som valde lågkolhydratkosten och 44 som valde lågfettkosten.

Det här är en intressant fördelning i sig då jag ofta fått höra från lågkolhydratkostförespråkare att orsaken till att resultaten inte blir bättre för lågkolhydratkost på lång sikt är för att många av de som blir tilldelad en lågkolhydratkost egentligen inte vill följa dieten och de förstör resultatet. Fördelningen i den här studien antyder istället att det faktiskt är fler överviktiga som föredrar en lågkolhydratkost framför en lågfettkost så vid en randomisering hade det inneburit att det i en lågkolhydratkostgrupp kommer att finnas fler som är nöjda med sin tilldelade diet än i en lågfettgrupp. Nu är det här säkert beroende av var studien utförs och hur diettrenderna ser ut i det området för stunden men det är intressant oavsett.

Förutom att vissa deltagare blev tilldelade en diet och vissa fick välja var övrig information och hjälp som deltagarna fick identisk. De första 24 veckorna fick de gå på möten varannan vecka där de kunde få stöd och hjälp samt diskutera hur det gått. Efterföljande 24 veckor minskade sedan antalet möten till en gång var fjärde vecka.

Resultatet – Bättre trend för de som blev tilldelade en diet

Resultatet i den här studien visade att när deltagarna blev tilldelade en diet gick de i snitt ner 6,7 kg över ett år medan deltagarna gick ner 5,7 kg när de själva fick välja sin diet. Att ge 100 människor valet mellan en lågkolhydratdiet eller en lågfettdiet istället för att bara slumpmässigt säga till dem att de ska följa en av de två gav alltså sämre resultat. Den här skillnaden var inte signifikant och den var inte heller signifikant sett till procentuell viktnedgång eller midjemått. Kort och gott så fann man i den här studien att det var meningslöst att låta personerna välja en diet, det förbättrade inte resultaten över ett år.

Det här är faktiskt inte den första studien som har visat på samma resultat. Om du har läst min bok Skitmat så har du redan hört talas om några tidigare studier med samma eller liknande resultat. I en tidigare studie där man lät deltagare välja mellan en lågfettdiet eller en vegetarisk diet fann man att deltagarna faktiskt fick sämre resultat än när de bara blev tilldelad en av dieterna (2).

Det finns även en studie där man vid studiens början frågade deltagarna om deras preferenser när det gäller olika typer av mat och dieter och sen tilldelade man ändå en viss diet slumpmässigt till deltagarna. I efterhand undersökte man sedan om de som fick en diet som passade med deras svar fick bättre resultat och resultatet i den här studien blev att de som fick en diet som passade bättre med deras resultat fick sämre resultat än de som fick en diet som inte passade med deras svar. Dieterna som deltagarna blev tilldelade i den här studien var precis som i studien jag tagit upp här en lågfettdiet eller en lågkolhydratdiet (3).

Kort och gott så kan kunskapen som finns från de studier som finns på området just nu summeras med att resultatet om något blir sämre om du ger människor en diet som de själva tror skulle passa dem bättre. Varför det är så här vet man inte men det skulle kunna förklaras med att folk är mer benägna att äta mer av någonting om de tycker det är gott. En annan möjlig förklaring är att folk får bättre resultat om de har någon som säger till dem vad de ska göra istället för att de själva får välja. Alla före detta lagidrottare som numera har svårt att ta tag i sin egen träning när inte en tränare står och säger till dem vad de ska göra känner nog igen sig i den förklaringen.

Vad är det istället som förbättrar följsamheten?

Många gånger när jag skriver artiklar om att ingen diet är bättre än den andra och även adderar att resultaten över tid tenderar att vara ganska blygsamma i viktnedgångsstudier så kommer ofta repliker i form av att det är meningslöst att försöka få folk att gå ner i vikt. Det stämmer till viss del att resultaten från viktnedgångsstudier inte är särskilt bra men det stämmer inte att det inte finns några metoder som vi inte vet kan ge stor hjälp till personer som vill gå ner i vikt. Det är bara det att valet av diet inte verkar vara någon betydelsefull metod i sig.

Att däremot ge stort stöd till den som vill gå ner i vikt kan ha en väldigt betydande effekt. Vissa studier kan visa på viktnedgång kring kanske 10-15 kg på ett år (4) medan andra studier i princip inte uppnår någon viktnedgång alls på lika lång tid (5). De här studierna har i princip rekommenderat samma diet men i den ena har deltagarna fått stort stöd i form av samtal, gruppmöten och tät uppföljning medan man i den andra studien i princip bara träffade personerna en gång där man berättade om dieterna och de ”regler” som fanns med dem.

Även i studien som jag skrivit mer ingående om här såg man en tydlig skillnad mellan de som faktiskt gick på informationsträffarna och gruppmötena. De som deltog på mer än 15 möten gick ner 7,6-8,2 kg beroende på gruppindelning medan de som deltog på mindre än 15 möten endast gick ner 2,7-2,8 kg. En skillnad som är markant mycket större än skillnaden mellan dieterna, oavsett om de fick den diet som de ville eller inte.

Summering

Den här typen av resultat som går lite emot konventionell visdom eller ”etablerade sanningar” som endast baserats på sunt förnuft är alltid intressanta. Ur ett rent praktiskt viktnedgångssammanhang verkar det alltså inte spela någon roll om en person får välja en diet som hen själv tror kommer passa bra. Sedan tidigare vet vi också att det inte verkar spela någon större roll på de långsiktiga resultaten vilken diet som en person sedan får tilldelad. Det som istället spelar en betydande roll är hur mycket stöd du ger personen som försöker gå ner i vikt. Får personen mer stöd och hjälp för att bibehålla sin nya diet så blir resultaten bättre. Återigen är vi alltså tillbaka till en situation där en grupp människors vikt mer är beroende av deras miljö än de råd och information som personen ges.

Personligen tror jag fortfarande att olika personer kommer att trivas olika bra med olika dieter. Den här studien gav ju deltagarna dessutom endast två olika val när det gäller diet och det gäller även den tidigare studien på området. Kanske behöver du ge fem eller möjligen tio alternativ för att öka chanserna att varje individ ska hitta något som passar? Det är ju en möjlighet som fortfarande finns och som ännu inte studerats.

En annan möjlighet, som jag personligen tror mer på, är att folk på förhand inte är särskilt bra på att veta vilken kost som verkligen skulle passa dem över tid. Något som jag för övrigt också tror gäller när det gäller träning och mycket annat här i livet.

Innan jag avslutar den här artikeln vill jag bara påpeka att även om valet av diet inte inverkar på viktnedgången och ingen diet verkar vara överlägsen någon annan över ett år så innebär inte det att alla dieter är lika på alla vis. En diet med sämre mat (läs massa skitmat) kommer att påverka hälsan mer negativt. En person med dålig blodsockerkontroll (vilket de allra flesta överviktiga har) kommer till exempel att få sämre värden av en kost med en stor andel av de vanligaste kolhydratkällorna idag så som mjöl och ris. En kost med större mängder tillsatt fett tenderar också att försämra blodfetterna. Om personen går ner i vikt så kommer hens hälsovärden att förbättras oavsett men om viktnedgången uteblir, börjar plana av eller går väldigt långsamt så kan typen av mat inverka betydligt.

° ° ° 

Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/Tyngre-Tr%C3%A4ningssnack/Forma-Kroppen-2)


Liknande artiklar
Styrketräning för barn och ungdomar

I en fortsättning på förra veckans avsnitt om konditionsträning för barn och ungdomar så går Jacob och Wille vidare och diskuterar styrketräning för barn och ungdomar.

24 apr. 2024

Okända biverkningar från fetmamediciner

Linnea och Caroline är sysselsatta med olika kurser denna vecka så Erik och Jacob är dina värdar i avsnitt 116.

23 apr. 2024

Ultraprocessad mat leder till fler trafikolyckor

Avsnitt 115 av Hälsoveckan och det blir ännu en gång en diskussion kring ultraprocessad mat.

15 apr. 2024

Varför RCTs ofta ses som bästa evidens

Jacob, Erik och framför allt Linnea berättar i det här avsnittet om vad interventionsstudier är.

9 apr. 2024

Varför tränar vissa elitidrottare så lätt på gymmet?

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor.

3 apr. 2024

Vanliga frågor och missuppfattningar kring koffein

Jacob och Erik diskuterar koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre.

2 apr. 2024

Gudiol om periodisk fasta och hormoner

Långt och böljande samtal med Jacob, om bland annat periodisk fasta, hormonbalans och andra "sanningar".

1 apr. 2024

Hur är kvalitén på träningsstudier rent vetenskapligt?

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

27 mars 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Att undvika vid viktnedgång med KP

Favoriten Karoline Petersson hjälper oss att reda ut några av de fenomen man bör hålla sig långt ifrån ifall man vill gå ner i vikt.

4 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Kost vid typ 1-diabetes

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbete med typ 1-diabetes.

30 jan. 2024

Spännande ämnen med Wille

Vi ringer upp kompisen Wille Valkeaoja, som ger oss det senaste om punktförbränning, andningsmanipulationer, styrketräning för löpare och massor av andra spännande grejer.

29 jan. 2024

Styrketräningssnack och fysiologi med Tommy Lundberg

Tommy Lundberg är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Vi snackar bland annat om hans arbete kring talangutveckling.

17 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Vad skiljer de som blir hundra år från oss andra

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande.

10 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Dr Neuman om vad som verkligen betyder nåt

Besök av Nicklas Neuman, där vi snackar om den faktiska betydelsen av ett antal olika kostaspekter. Både för hälsa & för presstation.

11 dec. 2023

Mens och träning

Avsnittet tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner.

5 dec. 2023

Julmatspecial med Karoline Pettersson

Vi tar den positiva vägen till julbordet och låter oss lotsas av solskenet Karoline Pettersson. Favoriter, måsten, personliga anpassningar och rätter vi inte ens tar i med tång.

27 nov. 2023

Ett troligen förfalskat studieresultat blir replikerat

Veckans ämne är någonting som var uppe för diskussion flera gånger om i Tyngre Rubriker för flera år sedan, Brian Wansink och hans studier som ingen egentligen vet om de ens blev genomförda.

21 nov. 2023

Stressade mitokondrier och blodsockerkontroll hos idrottare med Mikael Flockhart

Mikael Flockhart är tillbaka i som gäst i Tyngre Träningssnack. Vi diskuterar fortsättningen på hans forskning på mitokondriernas svar vid extremt hård konditionsträning.

8 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Avsnittet om omega-3 och omega-3 index

Avsnitt 415 av Tyngre Träningssnack handlar om omega-3 och mer specifikt fettsyrorna EPA och DHA. En uppföljning på artikeln med andra ord.

25 okt. 2023

Så skapar du en balanserad kost – tips och råd!

När det kommer till att äta hälsosamt är balans en viktig faktor. Balans handlar delvis om att få i sig lagom mycket av olika näringsämnen och lagom mycket energi.

Lova Molin

17 okt. 2023