Blir resultaten bättre om folk får välja sin diet?

Kan vi själva välja ut den dietmetod som passar oss bäst, eller har vi helt enkelt ingen aning?

Jacob Gudiol

Jag har genom åren skrivit en hel del kring olika viktnedgångsstudier där man låtit överviktiga personer få följa olika dieter för att sedan se om någon diet ger bättre resultat än någon annan på lite längre sikt. Summeringen av alla dessa studier är i princip att ingen diet ger några betydelsefulla bättre resultat än någon annan om vi ser på en tid som är ett år eller längre. I några enskilda studier blir där en skillnad men sedan finns det flera andra där det inte blir någon skillnad.

Det som istället spelar roll är hur stor följsamheten är hos deltagarna. Det här har jag skrivit specifikt om i en kort artikel på tränastyrka där jag även har med följande graf som tydligt visar just detta. När deltagarna delades in efter vilken diet de hade blivit tilldelade såg man ingen skillnad i viktnedgång (vänster). När man istället tittade på deltagarnas resultat i förhållande till hur bra de följde sin respektive diet såg man att bättre följsamhet gav bättre viktnedgång, oavsett diet.

Ett ”problem” med de här studierna är att de alla visar på resultaten när deltagare slumpmässigt blir tilldelad en diet. Så om du till exempel skulle varit med i studien ovan så hade du endast anmält dig till studien för att du vill gå ner i vikt och sedan hade forskarna, slumpmässigt, tilldelat dig en av de fyra dieterna.

Den här formen av tilldelning där försökspersonerna inte själva får välja vilken diet de ska försöka följa blir ofta kritiserad. Om en person verkligen tycker om kött och inte gillar grönsaker så är det till exempel inte så konstigt om den personen får dåliga resultat om hen bli tilldelad Ornish som i princip är en lågfett-vegankost.

Det här är också en av favoritursäkterna från olika kostförespråkare när de ska förklara varför resultaten för deras diet i princip aldrig är bättre än för andra dieter efter ett år eller längre. Följsamheten ska då ha blivit dålig eftersom personerna inte själva velat följa dieten. I andra situationer så påstår de dock, givetvis, att just deras diet är mycket lättare att följa än alla de andra.

Ursäkt till trots så är det ändå kritik som till viss del känns befogad. Alla har vi hört påståenden i stil med att man måste vara beredd att följa en diet för evigt om den ska vara värd att börja och när det gäller träning finns ju ett liknande påstående i att man måste tycka att träningen är kul. Det känns faktiskt mer eller mindre som en självklarhet att något som en person tror sig komma tycka om även kommer att ge en bättre följsamhet och därmed bättre resultat, men i praktiken finns det dåligt med stöd för det. När det gäller träningsbiten så har jag skrivit lite om aspekterna kring det i SvD tidigare och i den här artikeln tänkte jag skriva om en nyligen publicerad studie som har undersökt hur resultaten förändras i viktnedgångsstudier om deltagarna själva får välja diet (1).

Få välja diet vs att bara få en tilldelad diet

Den här studien kan sägas ha två parallella delar. Den ena delen är som vilken viktnedgångsstudie som helst. Deltagarna blev slumpmässigt tilldelade att följa en lågkolhydratdiet eller en lågfettdiet där lågkolhydratdieten var enligt Atkins och lågfettdieten innebar <30 energiprocent fett och <10 energiprocent av det fick vara mättat fett. Lågfettdieten innebar också att deltagarna skulle försöka räkna på sitt kaloriintag och att varje dag försöka äta 500 kcal mindre än deras uträknade behov. Det här är det absolut vanligaste upplägget på den här typen av studier.

Den andra delen av studien hade lika många deltagare men istället för att dessa blev tilldelad en diet så fick de själva välja vilken av de två dieterna de ville följa. Resultatet av det hela blev alltså fyra olika grupper:

  1. En grupp som skulle äta lågkolhydratkost som inte själva fick välja den dieten
  2. En grupp som skulle äta lågfettkost som inte själva fick välja den dieten
  3. En grupp som skulle äta lågkolhydratkost som själva valt att följa dieten
  4. En grupp som skulle äta lågfettkost som själva valt att följa dieten

Då hälften av alla deltagarna i den här studien fick välja mellan lågkolhydratkost eller lågfettkost så blev antalet deltagare i grupp 3 och grupp 4 inte helt jämnt fördelat. Av de 105 deltagarna som fick välja sin diet var det istället 61 som valde lågkolhydratkosten och 44 som valde lågfettkosten.

Det här är en intressant fördelning i sig då jag ofta fått höra från lågkolhydratkostförespråkare att orsaken till att resultaten inte blir bättre för lågkolhydratkost på lång sikt är för att många av de som blir tilldelad en lågkolhydratkost egentligen inte vill följa dieten och de förstör resultatet. Fördelningen i den här studien antyder istället att det faktiskt är fler överviktiga som föredrar en lågkolhydratkost framför en lågfettkost så vid en randomisering hade det inneburit att det i en lågkolhydratkostgrupp kommer att finnas fler som är nöjda med sin tilldelade diet än i en lågfettgrupp. Nu är det här säkert beroende av var studien utförs och hur diettrenderna ser ut i det området för stunden men det är intressant oavsett.

Förutom att vissa deltagare blev tilldelade en diet och vissa fick välja var övrig information och hjälp som deltagarna fick identisk. De första 24 veckorna fick de gå på möten varannan vecka där de kunde få stöd och hjälp samt diskutera hur det gått. Efterföljande 24 veckor minskade sedan antalet möten till en gång var fjärde vecka.

Resultatet – Bättre trend för de som blev tilldelade en diet

Resultatet i den här studien visade att när deltagarna blev tilldelade en diet gick de i snitt ner 6,7 kg över ett år medan deltagarna gick ner 5,7 kg när de själva fick välja sin diet. Att ge 100 människor valet mellan en lågkolhydratdiet eller en lågfettdiet istället för att bara slumpmässigt säga till dem att de ska följa en av de två gav alltså sämre resultat. Den här skillnaden var inte signifikant och den var inte heller signifikant sett till procentuell viktnedgång eller midjemått. Kort och gott så fann man i den här studien att det var meningslöst att låta personerna välja en diet, det förbättrade inte resultaten över ett år.

Det här är faktiskt inte den första studien som har visat på samma resultat. Om du har läst min bok Skitmat så har du redan hört talas om några tidigare studier med samma eller liknande resultat. I en tidigare studie där man lät deltagare välja mellan en lågfettdiet eller en vegetarisk diet fann man att deltagarna faktiskt fick sämre resultat än när de bara blev tilldelad en av dieterna (2).

Det finns även en studie där man vid studiens början frågade deltagarna om deras preferenser när det gäller olika typer av mat och dieter och sen tilldelade man ändå en viss diet slumpmässigt till deltagarna. I efterhand undersökte man sedan om de som fick en diet som passade med deras svar fick bättre resultat och resultatet i den här studien blev att de som fick en diet som passade bättre med deras resultat fick sämre resultat än de som fick en diet som inte passade med deras svar. Dieterna som deltagarna blev tilldelade i den här studien var precis som i studien jag tagit upp här en lågfettdiet eller en lågkolhydratdiet (3).

Kort och gott så kan kunskapen som finns från de studier som finns på området just nu summeras med att resultatet om något blir sämre om du ger människor en diet som de själva tror skulle passa dem bättre. Varför det är så här vet man inte men det skulle kunna förklaras med att folk är mer benägna att äta mer av någonting om de tycker det är gott. En annan möjlig förklaring är att folk får bättre resultat om de har någon som säger till dem vad de ska göra istället för att de själva får välja. Alla före detta lagidrottare som numera har svårt att ta tag i sin egen träning när inte en tränare står och säger till dem vad de ska göra känner nog igen sig i den förklaringen.

Vad är det istället som förbättrar följsamheten?

Många gånger när jag skriver artiklar om att ingen diet är bättre än den andra och även adderar att resultaten över tid tenderar att vara ganska blygsamma i viktnedgångsstudier så kommer ofta repliker i form av att det är meningslöst att försöka få folk att gå ner i vikt. Det stämmer till viss del att resultaten från viktnedgångsstudier inte är särskilt bra men det stämmer inte att det inte finns några metoder som vi inte vet kan ge stor hjälp till personer som vill gå ner i vikt. Det är bara det att valet av diet inte verkar vara någon betydelsefull metod i sig.

Att däremot ge stort stöd till den som vill gå ner i vikt kan ha en väldigt betydande effekt. Vissa studier kan visa på viktnedgång kring kanske 10-15 kg på ett år (4) medan andra studier i princip inte uppnår någon viktnedgång alls på lika lång tid (5). De här studierna har i princip rekommenderat samma diet men i den ena har deltagarna fått stort stöd i form av samtal, gruppmöten och tät uppföljning medan man i den andra studien i princip bara träffade personerna en gång där man berättade om dieterna och de ”regler” som fanns med dem.

Även i studien som jag skrivit mer ingående om här såg man en tydlig skillnad mellan de som faktiskt gick på informationsträffarna och gruppmötena. De som deltog på mer än 15 möten gick ner 7,6-8,2 kg beroende på gruppindelning medan de som deltog på mindre än 15 möten endast gick ner 2,7-2,8 kg. En skillnad som är markant mycket större än skillnaden mellan dieterna, oavsett om de fick den diet som de ville eller inte.

Summering

Den här typen av resultat som går lite emot konventionell visdom eller ”etablerade sanningar” som endast baserats på sunt förnuft är alltid intressanta. Ur ett rent praktiskt viktnedgångssammanhang verkar det alltså inte spela någon roll om en person får välja en diet som hen själv tror kommer passa bra. Sedan tidigare vet vi också att det inte verkar spela någon större roll på de långsiktiga resultaten vilken diet som en person sedan får tilldelad. Det som istället spelar en betydande roll är hur mycket stöd du ger personen som försöker gå ner i vikt. Får personen mer stöd och hjälp för att bibehålla sin nya diet så blir resultaten bättre. Återigen är vi alltså tillbaka till en situation där en grupp människors vikt mer är beroende av deras miljö än de råd och information som personen ges.

Personligen tror jag fortfarande att olika personer kommer att trivas olika bra med olika dieter. Den här studien gav ju deltagarna dessutom endast två olika val när det gäller diet och det gäller även den tidigare studien på området. Kanske behöver du ge fem eller möjligen tio alternativ för att öka chanserna att varje individ ska hitta något som passar? Det är ju en möjlighet som fortfarande finns och som ännu inte studerats.

En annan möjlighet, som jag personligen tror mer på, är att folk på förhand inte är särskilt bra på att veta vilken kost som verkligen skulle passa dem över tid. Något som jag för övrigt också tror gäller när det gäller träning och mycket annat här i livet.

Innan jag avslutar den här artikeln vill jag bara påpeka att även om valet av diet inte inverkar på viktnedgången och ingen diet verkar vara överlägsen någon annan över ett år så innebär inte det att alla dieter är lika på alla vis. En diet med sämre mat (läs massa skitmat) kommer att påverka hälsan mer negativt. En person med dålig blodsockerkontroll (vilket de allra flesta överviktiga har) kommer till exempel att få sämre värden av en kost med en stor andel av de vanligaste kolhydratkällorna idag så som mjöl och ris. En kost med större mängder tillsatt fett tenderar också att försämra blodfetterna. Om personen går ner i vikt så kommer hens hälsovärden att förbättras oavsett men om viktnedgången uteblir, börjar plana av eller går väldigt långsamt så kan typen av mat inverka betydligt.

° ° ° 

Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/Tyngre-Tr%C3%A4ningssnack/Forma-Kroppen-2)


Liknande artiklar
När du inte kan bevisa en effekt så kan du alltid snacka mekanismer

Ämnena denna vecka i Hälsoveckan by Tyngre är Body Roundness Index och sötningsmedlet sukralos påverkan på hunger.

1 apr. 2025

Koststrategier för vardagen

Jossan lider starkt av pollenallergi och beskriver de allvarliga symtomen och de tillfälliga lösningarna hon använder. En kommande universitetsstudie söker nu deltagare och Jossan kommer ansöka om att få ingå i studien för att förhoppningsvis äntligen hitta en lindring.

28 mars 2025

Forskning på styrketräning för barn innan och under puberteten

Jacob och Wille gästas av forskaren Daniel Jansson i dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack. Daniel har erfarenhet som fystränare inom lagidrotten men de senaste åren så har han varit uppe i Umeå och forskat på framför allt styrketräning av barn med fokus på barn innan puberteten.

11 mars 2025

Erik är Årets Allmänbildare 2025!

Härligt snack med Erik Dunåker som nyligen röstades fram till Årets Allmänbildare 2025! Vi pratar om drivkraften bakom hans arbete och hur hans profil och kommunikation anpassats för att nå även tvivlarna.

24 feb. 2025

Du kan alltid hitta en studie som stödjer din sak

Erik, åtets allmänbildare, och Jacob diskuterar denna vecka två olika nyhetsartiklar.

18 feb. 2025

Träning, träskdieter och tidsoptimism

I detta avsnitt dyker Carina och jag in i en mängd olika ämnen. Jag delar med mig av min pågående saga med min badrumsrenovering. Trots förseningar och frustrationer känner jag mig hoppfull med det nya teamet som arbetar på det. Carina, å andra sidan, pratar om sin köksrenovering och den oväntade omvägen att först göra om hennes mans walk-in-closet.

14 feb. 2025

Hur påverkas träningseffekten från gymmet av en fylla?

Hur påverkas träningseffekten från gymmet av en fylla? Jacob Gudiol reder här ut denna viktiga fråga!

Jacob Gudiol

11 feb. 2025

När livet händer – känslor, kriser och beteenden

I veckans avsnitt pratar vi om hur vi hanterar livets oförutsägbarhet, stress och känslor – och hur det kan påverka våra beteenden, särskilt kopplat till mat och hälsa.

10 feb. 2025

Hur många ägg är det okej att äta på en dag

Jacob och Erik diskuterar melodifestivalen, maximalt intag av ägg och huruvida kolhydratsuppladdning kan förbättra prestationen på gymmet i veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre.

4 feb. 2025

Underrapportering och systematiska fel i food frequency questionnaires

Avsnitt 156 av Hälsoveckan by Tyngre och Jacob och Erik börjar med att diskutera en vida spridd fallrapport om en man som ätit carnivour och fått en biverkan som heter Xantelasma som i sin tur beror på högt kolesterol.

28 jan. 2025

Hur du hittar bra personer att följa kring träning, kost och hälsa

Jacob Gudiol förklarar hur du hittar bra personer att följa på sociala medier samt listar sina favoriter på Instagram, Threads, X, Bluesky och Youtube!

Jacob Gudiol

20 jan. 2025

Går människor ner i vikt om de börjar träna?

Jacob och Erik diskuterar den här veckan en ny systematisk översiktsartikel på vilken effekt bara ökad motion har på vikten hos människor med övervikt och fetma.

14 jan. 2025

Elias Björnsson om blodfetter och Lp(a)

Jacob och Erik gästas av forskaren Elias Björnsson som ger oss en bra introduktion kring olika former av blodfetter.

7 jan. 2025

Intressant och ointressant om kreatin som kosttillskott

Caroline, Erik och Jacob välkomnar er till det nya året genom ett långt avsnitt kring kreatin där både betydelsefulla och betydelselösa frågor diskuteras.

31 dec. 2024

Tyngre Träningssnack året 2024

Som traditionen bjuder så avslutar Wille och Jacob året med att reflektera kring allt vi har diskuterat och lärt oss under året.

25 dec. 2024

Varför en höjning från 80 till 90 procent av max är jobbigare än en från 30 till 50 procent

Wille och Jacob svarar på några av era frågor i avsnitt 475 av Tyngre Träningssnack.

18 dec. 2024

Allt du behöver veta kring de nya fetmamedicinerna

Fetmamediciner, alla snackar om fetmamediciner. Målet med artikeln är att ge dig en grundlig genomgång av två nya och effektiva fetmamediciner, semaglutid och tirzepatid, samt deras effekter och biverkningar.

Jacob Gudiol

14 dec. 2024

Kritik av modellen relativ energibrist inom idrotten (RED-s)

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel i tidskriften Sports Medicine som har den intressanta titeln, Does Relative Energy Deficiency in Sport (REDs) Syndrome Exist?

11 dec. 2024

Effekter från 12 månader med periodisk fasta och styrketräning

För något år sedan skrev jag en artikelserie här på Tyngre om periodisk fasta och andra former av längre fasta. Här är vad lite nyare forskning kommit fram till.

Jacob Gudiol

10 dec. 2024

Det hopplösa i att försöka ta fram en personlig GI-lista

I avsnitt 149 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Linnea en nypublicerad studie med en tillhörande ledartextsom handlar om osäkerheten i enskilda blodsockermätningar med kontinuerliga blodsockermätare.

10 dec. 2024

Jacob om Ozempic och ultraprocessad mat

Jacob levererar nya sanningar om två frågor som återkommande får nytt bränsle för diskussioner och tolkningar.

5 dec. 2024

Finns det några fördelar med kreatin för konditionsidrottare?

Wille och Jacob svarar på lyssnarfrågor i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

4 dec. 2024

Preliminära data från Kevin Halls andra studie på ultraprocessad mat

Ultraprocessad mat står ännu en gång på agendan i Hälsoveckan by Tyngre.

3 dec. 2024

Jacob Gudiol

I dagens läge med sociala medier och frihet att uttrycka sig själv hamnar det mycket blandad information på internet och i sociala medier. Allt som basuneras ut är inte sant men det paketeras som sanningar baserat på forskning.

30 nov. 2024

Våra fettceller minns om vi någon gång varit feta

I avsnitt 147 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras en ny studie i Nature där man har tittat på fettcellerna hos människor och möss när de burit på olika mängder fettmassa.

26 nov. 2024

Hur kan man kompensera för minskad spontanidrott?

Avsnitt 471 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar energiintag för personer som tränar mycket. Finns det en situation där man inte längre kan lita på ens egen mättnad och hunger och när dyker den upp?

20 nov. 2024

En promenad i naturen är bättre för stressen än en promenad i en storstad

Hälsoveckan avsnitt 146 och Jacob och Erik diskuterar först en artikel i SVT inför ett avsnitt av Vetenskapens värld kring stress.

19 nov. 2024

Nicklas Neuman om forskning, fotboll och nya bokprojektet

Nicklas Neuman, den riktiga kostdoktorn, gästar oss för att prata om bland annat Degerfors väg tillbaka till Allsvenskan, om lukt- och smakavvikelser post-covid och om den nya boken som han nu skriver tillsammans med Jacob Gudiol.

14 nov. 2024

Flour i dricksvattnet och fetmamediciner som hjälper mot mycket

Jacob och Erik tänkte diskutera två olika ämnen i det här avsnittet men det blev även en del diskussioner med relevans i introduktionen då de nämner lite av tokigheterna som kommit från RFKjr den senaste tiden.

12 nov. 2024

Fasciahype och en massa vintersjukdomar

Dr Mellberg är tillbaka efter mycket arbete följt av en tuff förkylning. Tillsammans med Jacob så diskuteras först alla virus och bakterier som verkar göra många sjuka just nu och vad som kommer att göra en hel del svenskar sjuka framöver.

5 nov. 2024

När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Riksmaten – barn och bikarbonat som gråzonspreparat

Livsmedelsverket har i dagarna släppt Riksmaten småbarn och Jacob och Erik försöker komma diskutera sig fram till vad man kan få ut av en sådan undersökning.

29 okt. 2024

Är det bättre med vanlig cola än light till små barn?

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten.

22 okt. 2024