De starka och explosiva är oftare födda på hösten

Det sägs att barn födda tidigt på året snabbare kategoriseras som idrottsliga "talanger". Dock verkar en ny studie slå fast att ju senare på året man är född, desto starkare och explosivare blir man.

Jacob Gudiol

Många har nog hört talas om den så kallade relativa ålderseffekten. Den här effekten beskriver ett fenomen där fler idrottare födda tidigt på året blir elitidrottare som gamla och även att det under ungdomsåren är ännu tydligare att personer födda tidigt på året är väldigt överrepresenterade i olika elitverksamheter, distriktslag, ungdomslandslag med mera (1).

Figur 1: Fördelningen mellan spelare födda olika kvartal inom hockeyn i Sverige. Personer födda tidigt på året är överrepresenterade

Det har skrivits otroligt mycket kring den relativa ålderseffekten på senare år och summeringen är ungefär så här: Det är uppenbart att fler tidigt födda personer ”väljs ut” som talanger och detta gynnar dem sedan resten av deras idrottsliv, vilket visar sig i att fler personer födda tidigt på året faktiskt också finns inom senioridrotten. Det är dock ingen som har någon bevisat bra lösning på problemet utan det enda du kan läsa är i princip om människor som beklagar sig över det.

Det jag tänkte skriva om idag är däremot en annan möjlig effekt beroende på när du är född, som enligt mig är minst lika intressant. Barn och ungdomar födda olika månader i året tenderar att vara olika starka och explosiva.

Barn är olika starka beroende på när de är födda
‌ För någon vecka sen publicerades en stor studie från England där man tittade på barns fysiska prestationsförmåga i förhållande till när de var födda (1). Totalt 8500 flickor och pojkar mellan 10-16 år från skolor i östra England inkluderades i studien, där man utförde fysiska tester samtidigt som man vägde och mätte deras längd. Man uppskattade även barnens mognad rent biologiskt och hur den förhöll sig till deras verkliga kronologiska ålder. Man undersökte alltså om barnen rent fysiskt var före eller efter rent utvecklingsmässigt i förhållande till deras verkliga ålder. De fysiska testerna var beep-testet, handgreppsstyrka och spänst som man mätte med maximal hopphöjd.

Resultatet i den här studien blev lite överraskande då det istället för att visa på att barn födda tidigt på året presterar lite bättre fysiskt så var trenden lite varierande från månad till månad och de starkaste och mest explosiva barnen var faktiskt födda i oktober och november. De här barnen var inte längre eller tyngre än sina kamrater vilket antyder att det är en faktiskt prestationsskillnad och inte en effekt av tidig mognad.

Det här resultatet är väldigt intressant då det går lite emot vad man trott var sant när det gäller relativa ålderseffekten, alltså att barn födda tidigt på året är fysiskt före i utvecklingen och därför blir ”utvalda” som talanger på grund av deras tidiga mognad. Det kan givetvis fortfarande vara så och ett konditionstest tillsammans med ett test för styrka och ett för explosivitet är ju knappast något heltäckande. Men det är samtidigt väl erkända tester som man visat korrelerar väl med andra mått för samma egenskaper och faktisk prestationsförmåga.

Den relativa ålderseffekten finns inom i princip alla idrotter och den finns oavsett när man delar in ungdomarna. Om det är en sport där barnen inte delas in efter vilket år de är födda eller utan istället delar in dem från kanske augusti-juli så finns effekten fortfarande där. Enligt författarna till den här studien är det till och med så att effekten är tydligare i sporter med den här typen av indelning än den är i sporter där barnen delas in efter födelseår.

Som du kan se i figuren här ovan är det ganska tydligt att det sker en liten prestationstopp hos barnen födda mellan septemter-november, ungefär, och sedan finns det möjligen också en liten topp omkring februari-mars. Forskarna till den här studien föreslår att detta kan vara en delförklaring till den relativa ålderseffekten, då indelningen oftast sker vid nytt år eller efter sommaren och vid just dessa två tidpunkter kommer det en liten topp med barn som presterar lite bättre.

Varför är det så här?
‌ Varför den här effekten finns är det ingen som vet. Det här är faktiskt den allra första studien där man testat ”alla” barn istället för bara idrottare och sen delat in dem efter födelsemånad. Forskarna till studien spekulerar kring att det kan bero på att mammorna till barnen har fått gott om solljus och därmed mer D-vitamin under den tredje trimestern av graviditeten. D-vitamin vet man sedan tidigare är viktigt för utvecklingen av ben och muskelmassa.

Personligen ser jag mest det här som en lite kvalificerad gissning. Just nu är D-vitamin väldigt populärt och då verkar det som att alla vill inkludera det i sin hypotes. Men det är ju ändå intressant givetvis.

Summering
‌ Att barn födda i oktober-november tenderar att vara starkare än andra barn är ett nytt fynd. Det är väldigt intressant i sig tycker jag, men det som nästan är mer intressant är varför detta inte visar sig alls inom idrotten. I diagrammet här under kan du till exempel se åldern hos fotbollsspelare som deltog vid ungdoms-EM i fotboll. Som du kan se är det inga fler barn från november med där utan trenden är rakt nedåtgående. Så även om det på en populationsnivå kanske är så att personer födda i oktober-november är starkare än sina jämnåriga kamrater så är det inget som visar sig på högsta elitnivå inom idrotten.

Förutom om du planerar att skaffa barn och verkligen vill sikta in dig på att ditt barn föds under en ”bra månad” så är informationen i det här inlägget inte särskilt relevant i praktiken tycker jag. Det är bra att känna till att barn födda tidigt på året tenderar att bli överrepresenterade inom idrotten och oftare väljas ut som ”talanger”. Är du ungdomsledare kanske du också ska man ge någon liten kille eller tjej född senare på året lite fler chanser i hopp om att hen kommer ifatt fysiskt senare? Samtidigt är målet med de flesta elitverksamheter att få fram elitidrottare, inte att göra alla unga idrottare så bra som möjligt. De ekonomiska förutsättningarna är begränsade och vill du ge alla en lika chans kommer troligen ingen att få bästa möjliga förutsättningar. 

Fotnot: Derrick Rose, den amerikanska basketspelaren på huvudbilden ovan, är född i oktober 1988.‌

*** 

Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/Tyngre-Tr%C3%A4ningssnack/Forma-Kroppen-2)


Liknande artiklar
När du inte kan bevisa en effekt så kan du alltid snacka mekanismer

Ämnena denna vecka i Hälsoveckan by Tyngre är Body Roundness Index och sötningsmedlet sukralos påverkan på hunger.

1 apr. 2025

Forskning på styrketräning för barn innan och under puberteten

Jacob och Wille gästas av forskaren Daniel Jansson i dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack. Daniel har erfarenhet som fystränare inom lagidrotten men de senaste åren så har han varit uppe i Umeå och forskat på framför allt styrketräning av barn med fokus på barn innan puberteten.

11 mars 2025

Erik är Årets Allmänbildare 2025!

Härligt snack med Erik Dunåker som nyligen röstades fram till Årets Allmänbildare 2025! Vi pratar om drivkraften bakom hans arbete och hur hans profil och kommunikation anpassats för att nå även tvivlarna.

24 feb. 2025

Du kan alltid hitta en studie som stödjer din sak

Erik, åtets allmänbildare, och Jacob diskuterar denna vecka två olika nyhetsartiklar.

18 feb. 2025

Hur påverkas träningseffekten från gymmet av en fylla?

Hur påverkas träningseffekten från gymmet av en fylla? Jacob Gudiol reder här ut denna viktiga fråga!

Jacob Gudiol

11 feb. 2025

Hur många ägg är det okej att äta på en dag

Jacob och Erik diskuterar melodifestivalen, maximalt intag av ägg och huruvida kolhydratsuppladdning kan förbättra prestationen på gymmet i veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre.

4 feb. 2025

Underrapportering och systematiska fel i food frequency questionnaires

Avsnitt 156 av Hälsoveckan by Tyngre och Jacob och Erik börjar med att diskutera en vida spridd fallrapport om en man som ätit carnivour och fått en biverkan som heter Xantelasma som i sin tur beror på högt kolesterol.

28 jan. 2025

Hur du hittar bra personer att följa kring träning, kost och hälsa

Jacob Gudiol förklarar hur du hittar bra personer att följa på sociala medier samt listar sina favoriter på Instagram, Threads, X, Bluesky och Youtube!

Jacob Gudiol

20 jan. 2025

Går människor ner i vikt om de börjar träna?

Jacob och Erik diskuterar den här veckan en ny systematisk översiktsartikel på vilken effekt bara ökad motion har på vikten hos människor med övervikt och fetma.

14 jan. 2025

Elias Björnsson om blodfetter och Lp(a)

Jacob och Erik gästas av forskaren Elias Björnsson som ger oss en bra introduktion kring olika former av blodfetter.

7 jan. 2025

Intressant och ointressant om kreatin som kosttillskott

Caroline, Erik och Jacob välkomnar er till det nya året genom ett långt avsnitt kring kreatin där både betydelsefulla och betydelselösa frågor diskuteras.

31 dec. 2024

Tyngre Träningssnack året 2024

Som traditionen bjuder så avslutar Wille och Jacob året med att reflektera kring allt vi har diskuterat och lärt oss under året.

25 dec. 2024

Varför en höjning från 80 till 90 procent av max är jobbigare än en från 30 till 50 procent

Wille och Jacob svarar på några av era frågor i avsnitt 475 av Tyngre Träningssnack.

18 dec. 2024

Allt du behöver veta kring de nya fetmamedicinerna

Fetmamediciner, alla snackar om fetmamediciner. Målet med artikeln är att ge dig en grundlig genomgång av två nya och effektiva fetmamediciner, semaglutid och tirzepatid, samt deras effekter och biverkningar.

Jacob Gudiol

14 dec. 2024

Kritik av modellen relativ energibrist inom idrotten (RED-s)

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel i tidskriften Sports Medicine som har den intressanta titeln, Does Relative Energy Deficiency in Sport (REDs) Syndrome Exist?

11 dec. 2024

Effekter från 12 månader med periodisk fasta och styrketräning

För något år sedan skrev jag en artikelserie här på Tyngre om periodisk fasta och andra former av längre fasta. Här är vad lite nyare forskning kommit fram till.

Jacob Gudiol

10 dec. 2024

Det hopplösa i att försöka ta fram en personlig GI-lista

I avsnitt 149 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Linnea en nypublicerad studie med en tillhörande ledartextsom handlar om osäkerheten i enskilda blodsockermätningar med kontinuerliga blodsockermätare.

10 dec. 2024

Jacob om Ozempic och ultraprocessad mat

Jacob levererar nya sanningar om två frågor som återkommande får nytt bränsle för diskussioner och tolkningar.

5 dec. 2024

Finns det några fördelar med kreatin för konditionsidrottare?

Wille och Jacob svarar på lyssnarfrågor i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

4 dec. 2024

Preliminära data från Kevin Halls andra studie på ultraprocessad mat

Ultraprocessad mat står ännu en gång på agendan i Hälsoveckan by Tyngre.

3 dec. 2024

Jacob Gudiol

I dagens läge med sociala medier och frihet att uttrycka sig själv hamnar det mycket blandad information på internet och i sociala medier. Allt som basuneras ut är inte sant men det paketeras som sanningar baserat på forskning.

30 nov. 2024

Våra fettceller minns om vi någon gång varit feta

I avsnitt 147 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras en ny studie i Nature där man har tittat på fettcellerna hos människor och möss när de burit på olika mängder fettmassa.

26 nov. 2024

Hur kan man kompensera för minskad spontanidrott?

Avsnitt 471 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar energiintag för personer som tränar mycket. Finns det en situation där man inte längre kan lita på ens egen mättnad och hunger och när dyker den upp?

20 nov. 2024

En promenad i naturen är bättre för stressen än en promenad i en storstad

Hälsoveckan avsnitt 146 och Jacob och Erik diskuterar först en artikel i SVT inför ett avsnitt av Vetenskapens värld kring stress.

19 nov. 2024

Nicklas Neuman om forskning, fotboll och nya bokprojektet

Nicklas Neuman, den riktiga kostdoktorn, gästar oss för att prata om bland annat Degerfors väg tillbaka till Allsvenskan, om lukt- och smakavvikelser post-covid och om den nya boken som han nu skriver tillsammans med Jacob Gudiol.

14 nov. 2024

Flour i dricksvattnet och fetmamediciner som hjälper mot mycket

Jacob och Erik tänkte diskutera två olika ämnen i det här avsnittet men det blev även en del diskussioner med relevans i introduktionen då de nämner lite av tokigheterna som kommit från RFKjr den senaste tiden.

12 nov. 2024

Fasciahype och en massa vintersjukdomar

Dr Mellberg är tillbaka efter mycket arbete följt av en tuff förkylning. Tillsammans med Jacob så diskuteras först alla virus och bakterier som verkar göra många sjuka just nu och vad som kommer att göra en hel del svenskar sjuka framöver.

5 nov. 2024

När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Riksmaten – barn och bikarbonat som gråzonspreparat

Livsmedelsverket har i dagarna släppt Riksmaten småbarn och Jacob och Erik försöker komma diskutera sig fram till vad man kan få ut av en sådan undersökning.

29 okt. 2024

Är det bättre med vanlig cola än light till små barn?

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten.

22 okt. 2024

Ultraprocessad mat och för högt kaloriintag

Avsnitt 466 av Tyngre Träningssnack handlar om en ny studie på ultraprocessad mat. Än en gång har man låst in människor och sen under olika perioder låtit dem äta endast ultraprocessad mat eller endast minimalt processad mat för att se vad som händer.

16 okt. 2024

Stelhet innebär ökad risk för tidig död

Jacob och Erik fokuserar på en artikel i DN med titeln ”Medelålders och stel? Då kan du dö i förtid”.

15 okt. 2024

Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024