Det är allvar med coronaviruset nu igen

Rykande färsk lägesrapport om Covid-situationen från vår egen Jacob Gudiol.

Jacob Gudiol

Sverige är återigen i en tuff situation. För närvarande är smittan så hög så att det idag är minst 45 personer som blir smittade som sedan kommer att dö från smittan. Troligen är det ännu fler än så men det får vi inte veta förrän om lite drygt en vecka (1). Jag kan tänka mig att den siffran förvånar en del men det är så det är. Här kommer en kort förklaring varför.

Det tar tid från det att en person blir smittad tills den personen får symptom, det vill säga blir sjuk. Det tar också tid från det att personen får symptom tills personen eventuellt hamnar på sjukhus. Sedan tar det ytterligare tid innan personen som hamnat på sjukhus eventuellt dör. De här olika perioderna kan du se i bilden här under. Det här är genomsnittliga tider och det kan variera väldigt mellan olika personer. Inkubationstiden, tiden från smitta tills symptomen kommer kan tex vara över 2 veckor i vissa extrema fall medan andra får symptom redan efter 2-3 dagar. Och samma sak gäller även de andra faserna.

Att de här faserna tar tid innebär att det är väldigt svårt att få en bra bild av situationen just nu. Tittar du till exempel på antalet dödsfall som rapporteras idag så får du egentligen en bild av hur många som var smittade för ungefär 3 veckor sedan. Egentligen är det faktiskt längre än så eftersom det kan ta en dryg vecka tills personer som har dött faktiskt rapporteras i statistiken.

Antalet dödsfall som rapporteras idag är alltså en återspegling hur det såg ut då, för ungefär en månad sedan, inte hur det ser ut idag.

Hur kan jag då säga att det idag är minst 45 personer som blir smittade av coronaviruset som kommer att dö från det?

Jo det är för att vi också vet hur det ser ut lite tidigare i processen ovan. Vi vet hur många som läggs in på IVA och vi har för närvarande också ett hyfsat grepp om hur antalet nya fall i samhället förändras.

Här har du en graf som visar antalet nya inläggningar på IVA i förhållande till antalet dödsfall som rapporterats 7 dagar senare. Som du kan se så är det en stark korrelation mellan nya inläggningar på IVA och dödsfall en vecka senare. Alla siffror om situationen i Sverige är från Folkhälsomyndighetens data som de publicerar 4 gånger i veckan (2).

Det ska sägas här att de flesta dödsfall i Sverige från coronaviruset inte sker på IVA. Endast ungefär 13% av alla som har dött hittills har dött på IVA. Så nya inläggningar på IVA är inte det som orsakar dödsfallen här. Istället så är nya inläggningar på IVA en återspegling av hur smittan är i samhället i stort. Är det många smittade så hamnar fler på IVA. Och är det många smittade så är det också många som dör.

Om vi zoomar in på de senaste veckorna i grafen här ovanför så ser du tydligt att antalet personer som i genomsnitt kommer att rapporteras som avlidna per dag troligen kommer att ligga omkring 35-45 dödsfall/dag om en dryg vecka.

Det här är dock fortfarande en spegling av situationen förr. Det är inte så här som smittan ser ut idag. För det tar ungefär 15 dagar från det att någon smittas tills den personen eventuellt läggs in på IVA. Så när vi tittar på nya inläggningar på IVA här ovanför får vi veta hur många som smittades för ungefär 2 veckor sedan. Vi får inte reda på hur många som smittas idag.

Vi kan dock få en lite mer aktuell bild genom att titta på antalet nya fall. När vi tittar på nya fall så får vi en bild av antalet personer som har utvecklat symptom och hunnit att testa sig. I bilden här ovanför så har jag uppskattat den här tiden till 8 dagar. Det kan säkert variera lite beroende på hur snabbt det går att få ett test i olika regioner men det är en grov uppskattning som jag tror är okej.

Med hjälp av den siffran så kan vi alltså då får en inblick i hur många som smittades för drygt en vecka sedan. Sen kan vi från det uppskatta hur många som kommer läggas in på IVA de närmsta dagarna och sedan hur många som kommer att rapporteras som nya dödsfall om kanske 3-4 veckor.

Vad har då hänt med de nya fallen den senaste tiden? För några veckor sedan gick det väldigt fort uppåt. Under en vecka så dubblades faktiskt antalet fall. Det här gav också en ungefärlig dubbling av antalet inläggningar på IVA veckan efter. Och just nu kan vi också se den här snabba ökningen i antalet dödsfall som rapporteras in.

Det här kallas för exponentiell tillväxt. Om en person i genomsnitt smittar två andra så är det i nästa led 4 som smittas. Sedan blir det 8 och därefter 16 osv. Det går väldigt fort. Den här illustrationen visar detta tydligt.

Den senaste tiden har ökningstaken minskat en hel del. Förra veckan var det faktiskt en platå där antalet fall inte ökade något men den här veckan verkar tyvärr smittan ha fått lite fart igen.

Just nu kan vi endast göra något sånär säkra uttalande kring hur dödsfallen kommer att förändras en 1-2 veckor framåt. Vad som händer sedan beror helt på hur smittan förändras idag.

Har vi två likadana veckor som vi har hade när det var som sämst så kommer antalet dödsfall per dag att vara klart högre än vad de var i våras. Sjukvården kommer att få en enorm belastning igen samtidigt som andra som behöver vård som inte är akut kanske får vänta extra länge.

Om vi istället når en platå och smittan börjar minska något så kommer då klart också de nya inläggningaran på sjukhus och dödsfall att sluta att öka och senare gå nedåt om antalet fall minskar. Men här har vi också fördröjningen. Även om allting skulle börja minska idag så kommer antalet inlagda personer på sjukhus och antalet dödsfall att fortsätta att öka under i alla fall 2 veckor till.

Så trots att belastningen redan är hög på vår sjukhuspersonal så kommer den alltså att bli värre även om vi börjar göra allting rätt just nu. Vi kan inte sitta och vänta tills allting är precis på gränsen för att fungera innan vi agerar för då kommer det att gå över gränsen.

Det är med andra ord dags att du börjar göra allt du kan för att både undvika att bli smittad själv och eventuellt föra smittan vidare till andra.

Vad du kan göra för att hjälpa till att hindra smittan

Det enkla rådet när det gäller att minska smittan är helt enkelt att du undviker andra personer. Är du inte nära de som smittar så kan du inte bli smittad. Det är ju väldigt enkelt. Det är också därför som länder med väldigt hårda restriktioner (där vi mycket väl kan hamna snart) ofta inte tillåter mer än 2-5 personer att träffas samtidigt.

Många av dem har också regler om att du inte får lämna hemmet utan ett speciellt syfte och att du inte får röra dig mer än några enstaka kilometer från ditt eget hem.

Här i Sverige har vi inte dessa strikta regler just nu men vi måste ju ändå göra saker för att få ner smittan. Det här innebär alltså att du avbokar middagar, fester, bokklubb, gruppträning med flera deltagare samtidigt och så vidare. Det här gäller även stora middagar och firande nu när det närmar sig jul och nyår.

Att helt undvika andra människor är förstås inte hållbart över tid. Men du kan göra ett ryck nu de närmsta veckorna i alla fall. De vaccinkandidater som finns verkar väldigt lovande med så förhoppningsvis och troligen blir det "endast" den här vintern då livet får vara väldigt annorlunda.

Hur viruset oftast smittar

I de situationer då du av någon orsak inte kan, eller verkligen inte vill, undvika andra människor så finns det däremot en hel del annat du kan göra för att minska risken för att någon ska smitta någon annan.

I Japan trycker man ofta på vad de kallar för de tre C, closed space, crowded places och close-contact settings.

Liknande information har nyligen också kommit ut från bland annat WHO och Region Uppsala.

De här tre punkterna fångar upp mycket av de viktigaste. I början av pandemin visste man inte riktigt hur viruset smittades så man antog att det var ganska likt andra förkylningsvirus. Och det är det. Men efter månader av smittspårning i olika länder så har det visat sig allt mer tydligt att den vanligaste vägen för smitta är nära kontakter över lite längre tid.

Tre sätt som smittan kan ske

Traditionellt pratar man om tre olika sätt att bli smittad på när det gäller luftvägsvirus likt coronaviruset SARS-CoV-2. Detta är droppsmitta, smitta via föremål och luftburen (aerosol) smitta.

Droppsmitta

Droppsmitta innebär att du är ganska nära någon annan och får den personens utandningsluft på dig där luften innehåller ”droppar” som kommer ut och landar på dig. Du kan tänka på det lite som röken som du kan se komma ur munnen när du står och andas utomhus i kallt väder.

De alla flesta av de här dropparna når i normala fall ungefär 1,5-2 meter innan de faller ner till marken på grund av sin tyngd. Det är på grund av det här som du hela tiden hör folk säga att du ska hålla avstånd. Står du 2 meter eller längre ifrån någon annan så är risken betydligt lägre än att du ska bli smittad då viruset faller ner till marken istället för att nå bort till dig.

Smitta på det här viset sker främst när du sitter nära en person över lite längre tid. Typexemplet är middagar och fester. Men även fika på jobbet, tonåringar som sitter längre bredvid varandra i skolan, när du samåker med någon i bil eller sitter bredvid någon en längre stund i kollektivtrafiken eller situationer inom vården där en person hjälper någon annan rent fysiskt är andra risksituationer.

Smitta via föremål

Det finns även två andra sätt som förkylningsvirus kan smitta. Den ena vägen är via andra föremål. Alltså att en person som är smittad på något viss lämnar efter sig levande virus på ett föremål och sedan tar du på det föremålet för att efter det röra dig i ansiktet. Den här typen av smitta verkar vara väldigt ovanligt. Det finns några enstaka fall världen över där man har tror att smittan har skett på det här viset men det är alltså väldigt ovanligt (3). Att röra vid ”smutsiga” föremål är alltså ingenting du behöver oroa dig för direkt om du vill undvika coronaviruset. Däremot finns det så klart all anledning att tänka på den hygienen ändå.

Luftburen smitta

Den tredje smittvägen är någonting som brukar kallas för luftburen smitta, eller aerosol smitta. I det här fallet är viruset i betydligt mindre droppar än den vid droppsmitta och dessa droppar faller inte ner till marken på samma sätt. Istället kan de färdas med lite längre avstånd i luften och smitta personer som befinner sig längre bort.

En del virus är väldigt luftburna. De är väldigt potenta i att smitta andra personer och de kan sprida sig via ventilationssystem och smitta hela våningshus och liknande. När det gäller coronaviruset, eller SARS-CoV-2 som det egentligen heter, så verkar det kunna bete sig som en mindre smittsam luftburen smitta i vissa situationer.

Även om droppsmittan av allt att döma är klart dominant som smittväg så finns det idag många exempel på situationer där det är väldigt svårt att förklara det som har hänt utan att anta att smittan varit luftburen.

I själva verket finns det ingen bestämd gräns mellan det som kallas för droppsmitta och det som kallas för luftburen. Istället är det ett så kallat kontinuum från stora tunga droppar som faller fort till väldigt små lätta droppar som kan färdas väldigt långt. SARS-CoV-2 verkar i alla fall i vissa situationer bete sig som ett virus någonstans i mitten. Det mesta av smittan sker vid nära kontakt men det är uppenbart att det också kan se på lite längre avstånd om viruset ges rätt förutsättningar.

Vad är då rätt förutsättningar? Jo det som beskrivs så bra i Japans 3 C. Det är lite trängre utrymmen med sämre ventilation där människor vistas en lite längre tid. Det finns även exempel där en person har suttit framför en fläkt eller ventilation där den smittades personens utandningsluft i princip har blåst ut över alla andra i rummet.

Smittan verkar också färdas länge och överleva längre i luften när det är kallar och lite torrare i luften. Troligtvis en av orsakerna till varför smittan har tagit fart nu över i princip hela Europa efter en ganska lugn sommar.

Det här är också en av anledningar till varför risken att smittas är lägre utomhus. Då har du högre luftfuktighet och bättre ventilation samtidigt som det så klart också är lättare att ta någon extra meter i avstånd.

Sker det mesta av smittan via aerosoler?

Det pågår numera en debatt kring om det främst är via droppsmitta eller aerosoler som smittan sker. Argumenten för droppsmitta är att det är tydligt vid smittspårning att det är nära kontakter som dominerar bland smittillfällen. Det här är dock också ett argument för smitta som är luftburen men som inte är det lika länge som de mer extrema luftburna virusen.

Det man istället tänker sig är att det finns partiklar som ligger lite i gränslandet mellan det som traditionellt kallas för droppsmitta och det som de flesta nog spontant tänker på när de hör luftsmitta. Det här är partiklar som vid "rätt förutsättningar" kan finnas kvar i luften över en längre tid och bete sig som mer klassisk luftsmitta och i andra situationer så försvinner det ganska fort och då blir de mer lika droppsmitta där det krävs nära kontakt.

Det man tror här är att inomhus med sämre ventilation är mer fördelaktigt för att de här partiklarna ska bete sig mer som luftburen smitta. Detta skulle kunna förklara varför risken för smitta verkar var betydligt större inomhus jämfört med utomhus. Nära kontakt verkar alltid kunna smitta men inomhus verkar det också kunna ske smitta över lite längre avstånd än de där ~2m som du säkert fått höra många gånger om.

Så det som tolkas som droppsmitta vid smittspårning är kanske egentligen luftburen smitta som skett över en kort sträcka på enstaka metrar.

Träning på gymmet är en risksituation

En annan sak som smittspårningen ofta visar är tyvärr att träning på gym, och då framför allt gruppträning, är en risksituation. Det är egentligen inte särskilt konstigt om du tänker på det. I träningslokalerna har du ofta en hel del person på lite mindre yta. Människorna andas ofta tungt vilket innebär att de skjuter ut viruset med lite större kraft. Det är ofta ganska instängt i själva lokalen samtidigt som du kan ha fläktar eller enskild ventilation som gör att luften ”blåser omkring” mer.

Det här är en situation som ökar risken för att viruset ska bete sig lite mer som ett luftburet virus och sannolikt kan då smittan ske över lite längre avstånd än de där 2 metrarna.

Det är alltså egentligen inte "smutsig" utrustning eller att flera personer varit i träningslokalen under dagen som är den betydande risken vid styrketräning. Det är att du kanske kör bänkpress och har en passar som har sitt ansikte 1 meter ifrån ditt samtidigt som du krystar ut luft. Är ni dessutom flera personer som tränar tillsammans och hjälper varandra så är det lätt att tänka sig att situationen ganska snart blir som en fest för coronaviruset.

Du behöver därför tänka till kring hur du tränar. Om du har möjlighet att träna lite mer på egen hand i en lokal där det finns gott om avstånd mellan dig och andra så är risken väldigt liten. Du behöver som sagt inte vara rädd för att använda dig av en skivstång som någon annan har använt tidigare. Tvätta händerna före och efter och se till att stången är ren så är det lugnt i sig. Det är andra människor du bör undvika. Håll ordentliga avstånd hela tiden och undvik mindre rum med flera personer i om du ska vistas där i flera minuter.

Jag skulle summera det här med att om du har tillgång till ett gym där du kan vara ganska själv eller hålla dig på ordentligt avstånd från andra så är fortsatt träning inget större problem. Om du däremot behöver dela plats med flera andra så välj någon annan träning. Dina gainz är faktiskt inte så viktiga.

Det går också att styrketräna på flera olika sätt utan ett mer klassiskt gym. Bara du följer principerna för styrketräning så kan du få resultat på flera andra sätt.

Räcker det inte bara med att vara hemma vid symptom?

Till sist vill jag skriva en kort sak kring vem det är som smittar. Det är svårt att lista ut hur smittsam en person är vid olika tillfällen. Vid smittspårningen som jag talade om innan är du beroende av att personen du intervjuar i efterhand är ärlig när hen ska beskriva sina symptom.

Med alla budskap om att vi ska stanna hemma vid minsta symptom så är det nog få som i efterhand skulle erkänna att de inte lyssnat på det rådet och ändå gått till jobbet eller den där middagen. Så via smittspårningen överskattar vi nog andelen personer som verkligen smittats innan symptom, när de är asyomtomatiska eller presymtomatiska.

Det är dock väldigt väl visat att en person kan smitta andra innan symptom. Det är illustrerat med den gula delen i bilden här under. Där är några dagar innan symptomen visar sig som personer ändå kan smitta andra. Sen räcker det så klart inte bara med att någon har möjlighet att smitta dig. Du måste ju ändå få viruset från dem in i dig.

Här är det rimligt att tänka sig att en person som inte snorar eller hostar tenderar att sprida viruset mindre omkring sig. Men det finns ändå många exempel via smittspårning nu där smittan av allt att döma har skett från en person som är asymptomatisk.

Att du stannar hemma vid minst lilla symptom är troligen en av de allra viktigaste delarna du kan göra för att undvika att smitta andra och på så sätt minska smittan i samhället i stort.

Men även om du tycker att du mår hur bra som helst så finns det en risk att du är i en sen inkubationstid och att du kan gå runt och smitta andra i fall du inte sköter de andra delarna där hålla avstånd är det allra viktigaste.

Så ta hand om dig, ta hand om andra. Gör allt vad du kan för att undvika att bli smittad.

Photo by CDC on Unsplash


Liknande artiklar
Kritik av modellen relativ energibrist inom idrotten (RED-s)

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel i tidskriften Sports Medicine som har den intressanta titeln, Does Relative Energy Deficiency in Sport (REDs) Syndrome Exist?

11 dec. 2024

Effekter från 12 månader med periodisk fasta och styrketräning

För något år sedan skrev jag en artikelserie här på Tyngre om periodisk fasta och andra former av längre fasta. Här är vad lite nyare forskning kommit fram till.

Jacob Gudiol

10 dec. 2024

Det hopplösa i att försöka ta fram en personlig GI-lista

I avsnitt 149 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Linnea en nypublicerad studie med en tillhörande ledartextsom handlar om osäkerheten i enskilda blodsockermätningar med kontinuerliga blodsockermätare.

10 dec. 2024

Jacob om Ozempic och ultraprocessad mat

Jacob levererar nya sanningar om två frågor som återkommande får nytt bränsle för diskussioner och tolkningar.

5 dec. 2024

Finns det några fördelar med kreatin för konditionsidrottare?

Wille och Jacob svarar på lyssnarfrågor i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

4 dec. 2024

Preliminära data från Kevin Halls andra studie på ultraprocessad mat

Ultraprocessad mat står ännu en gång på agendan i Hälsoveckan by Tyngre.

3 dec. 2024

Jacob Gudiol

I dagens läge med sociala medier och frihet att uttrycka sig själv hamnar det mycket blandad information på internet och i sociala medier. Allt som basuneras ut är inte sant men det paketeras som sanningar baserat på forskning.

30 nov. 2024

Våra fettceller minns om vi någon gång varit feta

I avsnitt 147 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras en ny studie i Nature där man har tittat på fettcellerna hos människor och möss när de burit på olika mängder fettmassa.

26 nov. 2024

Hur kan man kompensera för minskad spontanidrott?

Avsnitt 471 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar energiintag för personer som tränar mycket. Finns det en situation där man inte längre kan lita på ens egen mättnad och hunger och när dyker den upp?

20 nov. 2024

En promenad i naturen är bättre för stressen än en promenad i en storstad

Hälsoveckan avsnitt 146 och Jacob och Erik diskuterar först en artikel i SVT inför ett avsnitt av Vetenskapens värld kring stress.

19 nov. 2024

Nicklas Neuman om forskning, fotboll och nya bokprojektet

Nicklas Neuman, den riktiga kostdoktorn, gästar oss för att prata om bland annat Degerfors väg tillbaka till Allsvenskan, om lukt- och smakavvikelser post-covid och om den nya boken som han nu skriver tillsammans med Jacob Gudiol.

14 nov. 2024

Flour i dricksvattnet och fetmamediciner som hjälper mot mycket

Jacob och Erik tänkte diskutera två olika ämnen i det här avsnittet men det blev även en del diskussioner med relevans i introduktionen då de nämner lite av tokigheterna som kommit från RFKjr den senaste tiden.

12 nov. 2024

Fasciahype och en massa vintersjukdomar

Dr Mellberg är tillbaka efter mycket arbete följt av en tuff förkylning. Tillsammans med Jacob så diskuteras först alla virus och bakterier som verkar göra många sjuka just nu och vad som kommer att göra en hel del svenskar sjuka framöver.

5 nov. 2024

När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Riksmaten – barn och bikarbonat som gråzonspreparat

Livsmedelsverket har i dagarna släppt Riksmaten småbarn och Jacob och Erik försöker komma diskutera sig fram till vad man kan få ut av en sådan undersökning.

29 okt. 2024

Är det bättre med vanlig cola än light till små barn?

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten.

22 okt. 2024

Ultraprocessad mat och för högt kaloriintag

Avsnitt 466 av Tyngre Träningssnack handlar om en ny studie på ultraprocessad mat. Än en gång har man låst in människor och sen under olika perioder låtit dem äta endast ultraprocessad mat eller endast minimalt processad mat för att se vad som händer.

16 okt. 2024

Stelhet innebär ökad risk för tidig död

Jacob och Erik fokuserar på en artikel i DN med titeln ”Medelålders och stel? Då kan du dö i förtid”.

15 okt. 2024

Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024

Hälsoråd som fungerar dåligt inom sjukvården

I avsnitt 140 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik och Jacob en debatt som pågått i framför allt Göteborgs-Posten de senaste veckorna kring om läkare ska ge livsstilsråd och i så fall hur och vid vilka tillfällen.

8 okt. 2024

Sveriges uppdaterade kostråd

Linnea, Erik och Jacob lägger denna vecka allt krut på att diskutera de nya förslagen till kostråd som Livsmedelsverket presenterade på en presskonferens under förra veckan.

1 okt. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Energidrycker funkar för att de innehåller koffein

Linnea, Erik och Jacob diskuterar två olika ämnen i Hälsoveckan by Tyngre.

24 sep. 2024

Placebo som gör ont blir mer kraftfullt

Jacob och Wille diskuterar en av årets vinnare av det så kallade Ig Nobelpriset där en forskargrupp visat att placebo med smärta ger större placeboeffekt än utan.

18 sep. 2024

Forskning och regler kring nya löparskor

Biomekanikern och forskaren Toni Arndt är tillbaka i Tyngre Träningssnack för att diskutera löparskor.

11 sep. 2024

Orsaken till typ 2-diabetes

Erik och Jacob har typ 2-diabetes som ämne i avsnitt 136 av Hälsoveckan by Tyngre

10 sep. 2024

Fungerar luktsalt eller ammoniak som prestationshöjare?

Jacob och Wille har tittat på forskningen kring luktsalt i avsnitt 460 av Tyngre Träningssnack.

4 sep. 2024

Olika nordiska länder har olika kostråd till gravida

Linnea är tillbaka från sommarsemestern och tillsammans med Erik och Jacob diskuteras skillnaderna i kostråd till gravida som finns mellan Sverige och Finland.

3 sep. 2024

Vad är hårt belastande träning och varför orkar kroppen bara så lite av det?

Jacob och Wille diskuterar balansen mellan träning och återhämtning i avsnitt 459 av Tyngre Träningssnack.

28 aug. 2024

Norges nya kostråd och alla stora källor till tillsatt socker i USA

Erik, Caroline och Jacob diskuterar två ämnen i avsnitt 134 av Hälsoveckan by Tyngre.

27 aug. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Vad vet vi kring hur kosten påverkar immunförsvaret?

Jacob och Wille försöker svara på tre lyssnarfrågor i avsnitt 457 av Tyngre Träningssnack.

14 aug. 2024

Olika metoder för att mäta fettmassa och kroppssammansättning

I veckans Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik bland annat en artikel i SvD som fått en missvisande rubrik.

13 aug. 2024