En diet med vatten eller lightläsk?

Vilken måltidsdryck är egentligen bäst för viktkontroll och mättnadskänsla? En ny studie indikerar att allt kanske inte är som man skulle kunna tro.

Jacob Gudiol

Jag får väldigt ofta svara på frågan om vad som är bäst av lightläsk [(1)] och sockersötad läsk. Varför jag fortfarande får den frågan vet jag inte riktigt då jag har skrivit väldigt många gånger om att det idag finns överväldigande bevis för att sockersötad läsk är sämre för hälsan än lightläsk. Framför allt har jag tagit upp det i min artikel i SvD, ”Riskerna med sötningsmedel är överdrivna”, men jag har även nämnt det flera gånger om med massor av exempel från studier på träningslära och tränastyrka.

Frågan om lightläsk vs sockersötad läsk är helt avgjord, vill du följa vetenskap och göra det mest hälsosamma valet så dricker du lightläsk om du vill dricka läsk.‌

En mer intressant fråga rent vetenskapligt är hur lightläsk står sig jämfört med vatten. Det här är en väldigt infekterad fråga då vatten är något av det heligaste som finns idag med hela trenden kring ”naturligt” och ”fritt från” som pågår just nu. Ingenting kan ju omöjligen vara bättre än vatten antas det utan några egentligen belägg för det.

Personligen kan jag vara beredd att hålla med i det antagandet. Om jag varit tvingad att dricka endast en sak resten av mitt liv så hade även jag valt vatten. Om inget annat så är ju drycker med lågt pH en sämre idé för dina tänder och om du endast ska dricka en sak blir det en hel del syraangrepp.

Ser vi till metabol påverkan likt fettmassa, blodtryck, insulinkänslighet, blodsocker med mera finns det däremot ingenting idag som visar att lightläsk (eller för den delen andra kalorifria drycker sötade med sötningsmedel) skulle vara sämre än vatten. Det finns idag längre interventionsstudier där man sagt till folk att antingen dricka lightläsk eller vatten och i upp till 6 månader ser man ingen skillnad alls i effekt (mer läsning: 1, 2, 3, 4). De enda negativa studieresultatet emot lightläsk är epidemiologiska där man i vissa studier har sett att personer som dricker lightläsk går upp mer i vikt. De här resultaten kan dock förklaras av att folk börjar dricka lightläsk eftersom de går upp i vikt, inte att lightläsken gör så de går upp i vikt.

Sötningsmedel, hunger och dåligt uppbackade påståenden

Trots att det idag inte finns några bra belägg för att sötningsmedel ger viktuppgång så är det väldigt vanligt att folk påstår detta. Oftast är det bara någon random person som har lärt sig det från ”internet”, men det kan faktiskt också hända att det här påståendet kommer från personer med någon slags akademisk utbildning inom nutrition eller fysiologi.

Det överlägset vanligaste påståendet är att sötningsmedel triggar sötsug som gör att du äter mer av annat. Det här är inte en omöjlig hypotes, problemet är bara att den saknar stöd inom forskningen. Tidigare studier har till exempel visat att när du ger personer livsmedel med mycket sötningsmedel går de ner lite i vikt jämfört med personer som får mycket socker som istället går upp lite i vikt (4). Så den studien visade om något på en minskad aptit. Alla studierna du kan läsa om i länkarna jag gav i introduktionen visar ju också på att sötningsmedel inte verkar öka hungern under i alla fall det första halvåret som du konsumerar det. Att det skulle hända något efter ett halvår är ju sen väldigt osannolikt, men vill du verkligen tro att sötningsmedel gör att folk äter mer så är det för närvarande det bästa du kan hänga upp dig på om du inte vill kunna bli motbevisad av redan utförda studier.

Lightläsk eller vatten för överviktiga som ska gå ner i vikt

I studien jag tänkte skriva lite mer ingående om idag har forskarna uttryckligen velat jämföra sötningsmedel mot vatten, eller rättare sagt lightläsk mot vatten, i samband med att överviktiga personer försöker gå ner i vikt (5). Deltagarna i de två grupperna fick alltså samma diet tilldelad till sig med den enda skillnaden att hälften av deltagarna fick direktivet att de endast fick dricka vatten medan den andra gruppen fick dricka lightläsk istället.

Studien är sponsrad – varför kan det vara ett problem?

Den här studien är en industrisponsrad studie. De som har sponsrat är The American Beverage Association‌ vilket är en organisation där alla de stora läsktillverkarna pumpar in pengar som sen går till allting från reklamkampanjer, lobbyverksamhet och studier. Alla de här har givetvis syftet att lyfta fram läskindustrin i ett bättre ljus, eller i alla fall se till att den inte blir fullständigt hatad av majoriteten.

Överlag är det dock extremt ovanligt att det uppdagas fusk i de här studierna. Du kan ju själv tänka dig vilken enorm PR-mardröm det skulle vara för dessa företag om det kommer fram att de verkligen fuskat eller ändrat resultat. Istället är det ofta så att studierna som sockerindustrin sponsrar har lite udda upplägg. Med udda menar jag att de många gånger ställer en fråga som inte riktigt är den som folk verkligen vill ha svar på, utan något som nästan låter som den frågan. Skillnaden är att den fråga som istället ställs ofta redan har ett givet svar, eller i alla fall så kommer det väntade svaret att måla upp läskindustrin och deras produkter i ett bättre ljus än den ”bättre” frågan troligen hade gjort.

Till exempel så publicerade läskindustrin förr en hel del meta-analyser och reviews på effekten av läsk på vikten. Resultatet i alla de här studierna blev att det inte gick att säga att läsk påverkade vikten. Samtidigt fanns det studier från icke sponsrade forskargrupper som påpekade att det nog fanns ett samband. Problemet var dock inte främst i hur läskindustrin utförde sina studier utan problemet var bristen på bra studier på området och det utnyttjades för att (med rätt) påverka brister i de bevis som fanns. När det sen började dyka upp fler större och längre studier så slutade helt plötsligt läskindustrin att publicera sina meta-analyser. Istället började fler och fler oberoende forskargrupper publicera meta-analyser med bättre metodik och dessa visade allihop att läsk ökade risken för viktuppgång. De nyare studierna hade alltså påverkat forskningsläget och gjort att även meta-analyser med mer strikta krav på studier fortfarande visade att läsk var ett problem. Med stor säkerhet märkte läskindustrin detta och istället för att publicera studier med felaktiga resultat så struntade de helt enkelt i att publicera fler studier på området. Mig veterligen har de inte publicerat någon sponsrad meta-analys sen 2011 från att det publicerats sex stycken under fem år innan det.

Frågan i den här studien är som sagt hur lightläsk istället för vatten påverkar viktnedgången hos personer som i övrigt får samma direktiv. Personligen ser jag ingenting som är särskilt fel med den här frågan. Istället tror jag att läskindustrin har sett en möjlighet att verkligen lyfta fram något positiv från sina produkter och gjort en större satsning på den här studien.

Orsaken till att jag tror det är för att det i början av 2012 publicerades en studie där man fann att viktnedgången inte skiljde sig mellan deltagare som ersatte sin sockersötade läsk med lightläsk jämfört med en grupp som fick ersätta den sockersötade läsken med vatten (6). Överlag var resultaten dåliga för båda grupperna i den här studien, vilket är väntat med tanke på att de faktiskt bara slutade dricka sockersötad läsk. Men en liten intressant observation var att sannolikheten för att en person skulle gå ner 5 procent eller mer av sin vikt var högst hos deltagarna som ersatte sin sockersötade läsk med lightläsk.

Den studien jag skriver om idag startades hösten 2012 vilket gör att jag tror att den helt enkelt är ett svar på den här förra studien där läskindustrin hoppades på att kunna påvisa en positiv effekt med ett lite annorlunda upplägg.

Studiens design – 3 månaders viktnedgång, 9 månaders viktstabilisering

Upplägget på den här studien är ganska enkelt. Totalt fick man drygt 300 deltagare med BMI mellan 27 och 40 att gå med i ett ganska omfattande viktnedgångsprogram med gruppmöten varje vecka där deltagarna fick information, stöd och feedback på hur deras viktnedgång gick. Deras energiintag anpassades efter deras uträknade kaloribehov och anpassades efterhand vid behov för att deltagarna skulle uppnå en viktnedgång på 0,5-1 kg i veckan.

Det här med att de justerade kalorintaget efterhand är både en styrka och svaghet. Det är en styrka i att det mer efterliknar hur det hade gått till i praktiken på en viktnedgångsenhet. Om du har en patient/klient som inte går ner i vikt så hade du givetvis förändrat kaloriintaget. Det är däremot en svaghet också eftersom det öppnar upp en stor möjlighet för bias i just det här fallet. Det står inte mer i studien än att det är deltagarnas ”group leader” som tog beslutet om att justera kaloriintaget men om den här gruppledaren känner till vilken deltagare som tillhör vilken grupp så är det inte svårt att tänka sig att de, medvetet eller omedvetet, sänker intaget lite extra hos de som fått lightläsk. Särskilt om gruppledarna är de samma som forskarna till studien som ju får sin forskning sponsrad av läskindustrin.

Det här var ingen studie där man verkligen kontrollerade deltagarna mer än att man bad dem fylla i en loggbok där de bekräftat att de antingen druckit vatten eller lightläsk. Deltagarna fick också sina drycker gratis oavsett om det var vatten eller lightläsk som de skulle dricka. De skulle minst dricka 0,7 dl av respektive dryck varje dag. Gruppen som blev tilldelad vatten fick lov att äta mat med sötningsmedel men de fick inte medvetet lov att dricka någonting med sötningsmedel i.

Varje vecka från studiens start så mätte man deltagarnas vikt, midjemått, blodtryck, fastande blodfetter och fastande blodsocker. Vid studiens start och slut fick deltagarna även fylla i ett formulär de fick ange hur hungriga de upplevde att de var.

Själva hypotesen som forskarna hade innan de började studien var att det inte skulle vara någon skillnad i viktnedgång mellan gruppen som skulle dricka lightläsk och gruppen som endast skulle dricka vatten.

Studiens resultat – lite bättre viktnedgång med lightläsk, fast…

Resultatet i den här studien blev att gruppen som fick dricka lightläsk gick ner 1,85 kg mer än gruppen som fick dricka vatten. Av de andra måtten var det en fördel för lightläsk när det gäller totalt kolesterol samt minskning av LDL där framför allt det sistnämnda är en klart positiv effekt.

Frågan är då hur stor vikt man ska lägga vid det här resultatet? Som jag redan har påpekat är det är en industrisponsrad studie och med upplägget de hade så finns det utan tvekan plats för vad man brukar kalla bias som kan ha påverkat resultatet, till exempel via extra justeringar i kaloriintaget för deltagarna som fick lightläsk.

Fast forskarna mätte ju även hunger hos deltagarna i den här studien och där fann de faktiskt en signifikant skillnad mellan grupperna efter de 12 veckorna och det var i fördel för gruppen som drack lightläsk. De kände sig aningen mindre hungriga efter de tolv veckorna medan gruppen som endast drack vatten kände sig aningen mer hungriga. Förändringen mellan de två grupperna var dock 7 poäng på en skala av 100 vilket alltså innebär små förändringar. Det går givetvis att argumentera för att små skillnader i hunger spelar stor roll i längden vid viktnedgång fast följsamheten i de två grupperna var även den likvärdig med 10 procent som hoppade av i vattengruppen och 5 procent i gruppen som fick dricka lightläsk.

När man undersökte hur många deltagare i respektive grupp som uppnådde en viktnedgång på 5 procent eller mer av sin kroppsvikt så var det även där fördel för gruppen som fick lightläsk. I den gruppen var det 64 procent som nådde det målet medan det var 43 procent för gruppen som drack vatten.

Summering

En studie ger i princip aldrig alla svar och upplägget på den här studien lämnar en del frågetecken efter sig. Hur hade resultaten blivit om deltagarna inte fått stöd varje vecka? Och precis lika intressant, hur hade resultaten sett ut om oberoende forskare lett studien och bestämt vilken fråga de vill få besvarad?

Oavsett så pekar ändå alla resultaten i den här studien klart emot det vanliga påståendet om att lightläsk skulle göra folk hungriga. Det finns ju även redan en studie där man bett deltagare byta sockersötad läsk mot lightläsk eller vatten utan att se någon skillnad i hur det påverkar vikten (6) samt flera andra studier där man sett att människor inte går upp i vikt om du säger till dem att dricka lightläsk.

Den här studien antyder att lightläsk tillsammans med en diet rent av skulle kunna ge bättre resultat än samma diet med endast vatten. På den frågan tycker jag fortfarande att det behövs fler studier men visst är det intressant?

° ° °

Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/forma-kroppen-2)


Liknande artiklar
Sveriges uppdaterade kostråd

Linnea, Erik och Jacob lägger denna vecka allt krut på att diskutera de nya förslagen till kostråd som Livsmedelsverket presenterade på en presskonferens under förra veckan.

1 okt. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Energidrycker funkar för att de innehåller koffein

Linnea, Erik och Jacob diskuterar två olika ämnen i Hälsoveckan by Tyngre.

24 sep. 2024

Placebo som gör ont blir mer kraftfullt

Jacob och Wille diskuterar en av årets vinnare av det så kallade Ig Nobelpriset där en forskargrupp visat att placebo med smärta ger större placeboeffekt än utan.

18 sep. 2024

Forskning och regler kring nya löparskor

Biomekanikern och forskaren Toni Arndt är tillbaka i Tyngre Träningssnack för att diskutera löparskor.

11 sep. 2024

Orsaken till typ 2-diabetes

Erik och Jacob har typ 2-diabetes som ämne i avsnitt 136 av Hälsoveckan by Tyngre

10 sep. 2024

Fungerar luktsalt eller ammoniak som prestationshöjare?

Jacob och Wille har tittat på forskningen kring luktsalt i avsnitt 460 av Tyngre Träningssnack.

4 sep. 2024

Olika nordiska länder har olika kostråd till gravida

Linnea är tillbaka från sommarsemestern och tillsammans med Erik och Jacob diskuteras skillnaderna i kostråd till gravida som finns mellan Sverige och Finland.

3 sep. 2024

Vad är hårt belastande träning och varför orkar kroppen bara så lite av det?

Jacob och Wille diskuterar balansen mellan träning och återhämtning i avsnitt 459 av Tyngre Träningssnack.

28 aug. 2024

Norges nya kostråd och alla stora källor till tillsatt socker i USA

Erik, Caroline och Jacob diskuterar två ämnen i avsnitt 134 av Hälsoveckan by Tyngre.

27 aug. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Vad vet vi kring hur kosten påverkar immunförsvaret?

Jacob och Wille försöker svara på tre lyssnarfrågor i avsnitt 457 av Tyngre Träningssnack.

14 aug. 2024

Olika metoder för att mäta fettmassa och kroppssammansättning

I veckans Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik bland annat en artikel i SvD som fått en missvisande rubrik.

13 aug. 2024

Gudiol tillbaka på radion

Killarna försöker återvända till lite vanliga gängor igen efter sommaren. Som en självklar del i det är Jacob Gudiol tillbaka som gäst.

12 aug. 2024

Större muskelökningar vid träning av muskeln i ett utsträckt läge

Wille och Jacob diskuterar tre olika saker i avsnitt 456 av Tyngre Träningssnack.

7 aug. 2024

Spelar det någon roll vilken tid på dygnet du tränar?

Lyssnarfrågor med Jacob och Wille i avsnitt 454 av Tyngre Träningssnack. Det blir diskussioner kring träning i hög värme och alternativ träning som man kan göra istället i fall man inte står ut.

31 juli 2024

En diet personligt anpassad efter proteomet vs vanlig medelhavskost

Jacob och Erik diskuterar en studie där man testat en personligt anpassad diet mot en mer generisk medelhavskost.

30 juli 2024

Varför EMG kan lura dig efter aktiveringsövningar

Jacob och Wille diskuterar några vanliga missförstånd när det gäller att diskussioner och tolkningar av data relaterat till träning och hälsa.

17 juli 2024

Är det dåligt med fröoljor?

Frågestund med Hälsoveckan by Tyngre. Caroline, Erik och Jacob svarar på en del lyssnarfrågor i detta avsnitt av hälsoveckan.

16 juli 2024

Pandemier och vetenskapsjournalistik

Vetenskapsjournalisten Amina Manzoor gästar Jacob och Wille i avsnitt 451 av Tyngre Träningssnack.

10 juli 2024

Ätfönster för kolhydraterna för typ 2-diabetiker

Avsnitt 127 av Hälsoveckan by Tyngre och Jacob, Caroline och Erik diskuterar en studie där man testat att ändra ätfönstret för kolhydraterna för typ 2-diabetiker.

9 juli 2024

Nya tekniker inom antidoping

Wille och Jacob gästas av norska forskare Sara Solheim. Sara har arbetat och forskat inom antidoping i flera år och i det här avsnittet diskuterar vi främst torrblodstester.

3 juli 2024

Svenskar äter fortfarande för mycket salt, socker och mättat fett

I avsnitt 126 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob, Caroline och Erik Livsmedelsverkets nya undersökning ”Matkorgen 2022”.

2 juli 2024

Akut skadebehandling – finns det någon poäng med kyla och kompression?

Avsnitt 450 av Tyngre Träningssnack handlar om skador och akut skadeomhändertagande.

26 juni 2024

Allt som är populärt kring fett på sociala medier är typ fel

Jacob och Wille gästas av forskaren och nutritionisten Fredrik Rosqvist som forskat på hälsoeffekterna från fett i 20 år.

19 juni 2024

Nya D-vitaminrekommendationer från Endocrine Society

I avsnitt 124 diskuterar Jacob och Linnea nya D-vitaminrekommendationer från Endocrine Society som publicerades tidigare i månaden.

18 juni 2024

Får du bra eller dålig information?

Jacob och Wille diskuterar hur man kan särskilja personer som försöker dela bra information från de som mest verkar vara ute efter att bli populära eller kunna sälja saker

12 juni 2024

Är det bra eller dåligt med jojo-bantning?

Jacob och Caroline diskuterar jojo-bantning i avsnitt 123 av Hälsoveckan by Tyngre.

11 juni 2024

Kan mer regelbundna måltider ge viktnedgång?

I avsnitt 122 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik två studier som har studerat lite unika metoder för att försöka påverka människors kroppsvikt.

4 juni 2024

Längre livslängd för typ 2-diabetiker med Ozempic

Jacob och Caroline berättar om en ny studie i New England Journal of Medicine där man visat att semaglutide minskar risken för dödsfall och försämring av redan förekommande njursjukdom hos typ 2-diabetiker.

28 maj 2024

Forskningens introduktion i träningsvärlden

Forskaren, historikern och idrottsvetaren Daniel Svensson gästar Wille och Jacob i Tyngre Träningssnack för att berätta om hur idrottsforskningen kom in i idrottsvärlden.

28 maj 2024

Ny forskning på spikskor som verkar ge bättre löpekonomi

I avsnitt 445 av Tyngre Träningssnack så diskuterar Wille och Jacob en ny studie på spikskovarianterna på de löparskor som revolutionerat löpningen på långdistans de senaste 6-8 åren

22 maj 2024

Vikten efter fyra år med fetmamedicin

Erik och Jacob diskuterar en nyligen publicerad extra analys på SELECT studien.

21 maj 2024