Gluten och påverkan på magens funktion hos personer utan glutenintolerans (celiaki)

En ny studie visar att magen fungerar lika bra med och utan gluten hos i övrigt friska personer.

Jacob Gudiol

Den här artikeln kommer att handla om trenden att glutenfritt skulle vara bra för alla människor. Det jag kommer skriva om är en ny studie där man undersökt effekten av att ge friska människor en glutenfri diet i två veckor för att se vad som händer med deras hälsa, framför allt hur bra deras mage och tarmar fungerat.

Innan jag skriver om den studien så kommer det dock en längre introduktion till fenomenet glutenfritt. Om du är totalt ointresserad av den bakgrunden kan du hoppa direkt ner till rubriken ”vad händer om du ger glutenfri kost till friska människor?”.

Den massiva trenden för glutenfritt i hela västvärlden

Trenden kring glutenfritt är det nog få som har missat de senaste åren. Även om man är totalt ointresserad av olika trendiga dieter så går det i princip inte att undvika att det är många fler livsmedel i mataffärerna som ”skryter” med att de är glutenfria.

Åker du utomlands så kan du även se fullständigt meningslösa påpekande om att någonting som aldrig någonsin har innehållit gluten är glutenfritt. Företag sätter ”glutenfritt” på framsidan av vatten, popcorn, ägg, ketchup, frusna grönsaker osv.

I Sverige är den typen av påståenden på förpackningar inte tillåtna men en del företag kommer runt det genom att de säljer en mer ”färdig matvara” och då väljer de att skriva glutenfritt på förpackningen. Det man egentligen måste skriva ut på förpackningar är eventuella allergener så som gluten, ägg, mjölk, soja mm som ska skrivas med fet text i innehållsförteckningen. Många företag väljer också självmant att lägga till en ”Kan innehålla spår av…” på sina förpackningar för att upplysa sina kunder om att produkten kan innehålla annat som kan ge allergiska reaktioner men som inte står på innehållsförteckningen.

Att märka någonting som ”fritt från” kan ofta vara väldigt vilseledande. De senaste 10 åren ungefär har det varit en stark trend i att människor blir räddare och räddare för ”kemikalier i maten” i brist på ett bättre uttryck. Det kan vara allt ifrån E-ämnen, tillsatser och ingredienser som bara har lite ovanliga namn. Ett livsmedel blir dock inte nödvändigtvis bättre bara för att det inte innehåller någonting som du inte riktigt vet vad det är.

Ett bra exempel på den här irrationella rädslan för saker är att en hel del människor har börjat köpa salt utan tillsatt jod. Det fungerar i princip lika bra för att salta maten egentligen men många människor får i sig för lite jod via kosten. Så man valde för många år sedan att börja tillsätta jod i salt för att höja intaget hos människor. För att göra den svenska befolkningen friskare. Och nu är det alltså människor som aktivt väljer att öka risken för att de ska få brist på en viktig mineral i tron om att de gör något bra när de väljer en produkt där det står ”utan tillsatt…”.

Sjukdomen celiaki – när man verkligen inte tål gluten

Men varför upplyser man då för gluten på dessa förpackningar? Svaret är för att vissa människor faktiskt inte tål gluten. De har en sjukdom som heter celiaki, ofta kallat glutenintolerans. Till skillnad mot de flesta andra allergier där människor oftast får en ganska omedelbar reaktion så ger gluten andra typer av problem. Deras slemhinna i tunntarmen bryts ner av den egna kroppen när de får i sig gluten vilket i sin tur kan ge upphov till en mängd olika besvär.

Det vanligaste är att de får besvär med just magen. Det kan vara både förstoppning och diarré. Då deras tarmar inte fungerar som de ska är det även ganska vanligt att de utvecklar olika typer av bristsymptom då de får i sig för lite järn, folat, b12 mm. Andra mindre vanliga symptom men som ändå finns hos en betydande andel av de med celiaki är trötthet, ledbesvär, hudförändringar, infertilitet med mera.

Totalt uppskattar man att det är ungefär 1-3 procent av den svenska befolkningen som har celiaki. Då symptomen hos en hel del är diffusa och ger symptom som lätt kan misstas för symptom för annat så är det en hel del människor som har celiaki utan att veta om det. En hel del andra har haft symptom i många år innan de får sin faktiska diagnos. Så antalet personer som faktiskt vet att de har celiaki ligger en bra bit under uppskattningen på 1-3 procent.

Det innebär alltså att det, väldigt grovt uppskattat, nog går runt typ 100 000 människor i Sverige idag som har celiaki utan att veta om det. En del personer med celiaki har som sagt milda symptom och hos vissa av dem finner man celiakin mer av en slump när man utreder andra saker.

Behandlingen för en person som har celiaki är att utesluta all gluten från kosten för resten av livet. Här har man också sett att även de personer som haft milda symptom upplever en förbättring i sin hälsa när de utesluter gluten. De flesta av de som inte har diagnosen celiaki tillhör troligen den gruppen av människor. Kom ihåg det då det blir relevant igen senare i den här artikeln.

Diffusa symptom är fantastiskt när du vill skrämma upp folk

För många personer med celiaki så ger alltså gluten ganska diffusa symptom. Detta är så klart problematiskt för vi vill ju finna dessa personer så de kan få veta sin sjukdom och förbättra sitt mående genom att utesluta gluten.

Det är däremot också någonting som kan nyttjas väldigt effektivt av personer som vill använda sig av rädsla och ångest för att sälja in sitt koncept till andra människor.

Om du backar bandet kanske 20 år så var nästan allt fokus på dieter att de faktiskt skulle ge viktnedgång. För hälsa så var det faktiskt inte särskilt stora diskussioner. De flesta böcker som släpptes lovade enkel och snabb viktnedgång.

Idag har det där svängt helt. För bara några dagar sedan satt t ex Dr Michael Mosley på TV4s Nyhetsmorgon och berättade om sin senaste diet ”för hälsan”. Lyssnade du på vad han faktiskt sa så var det dock en vanlig lågkaloridiet på 800 kcal som du skulle öppna upp med. För alla som var vuxna för 20 år sedan så är detta så klart inget nytt koncept. Detta är Nutrilett och liknande koncept rakt av i en ny förpackning. Nutrilett såldes i princip uteslutande på snabb viktnedgång och nu påstås precis samma sak alltså istället ge hälsa.

Att fokus ligger på hälsa istället för viktnedgång när den stora hälsoförbättringen faktiskt kommer från viktnedgången kan man tycka vad man vill om. Jag tycker att det är vilseledande och också onödigt begränsande. För om du förstår att viktnedgången är den stora faktorn så kan du sedan välja precis vilken metod du vill för att uppnå den viktnedgången. Om du istället tror att den stora effekten är från själva valet av metod så har du låst dig. Nu måste du äta den där specifika dieten som du läste om i den senaste bästsäljande dietboken för annars lever du ju ohälsosamt, enligt bokens författare.

Men hur säljer du då in en bok med hälsoargumentet? En självklar väg att gå som tyvärr inte säljer särskilt bra är att du säger till folk att sluta äta skitmat. Folk trycker i sig för mycket läsk, chips, kakor, pizza, pommes, bearnaisesås, kex, lösgodis osv. Istället så uppmuntrar du människor att äta mer grönsaker, baljväxter, frukter, bär, nötter och så vidare.

Fast om du kör på det spåret så säger du ju egentligen ingenting nytt. För det där är ju ”rådet för viktnedgång” och nu så ska du ju försöka sälja in ”råd för hälsa”. Så allting behöver paketeras om. Det som onekligen har varit det mest framgångsrika receptet här är att du skrämmer upp folk kring olika ingredienser som sedan i sin tur får människorna att undvika all skitmaten.

Gluten är en väldigt vanlig ingrediens i det mesta av skitmaten. Om du vill få människor att äta mindre skitmat så är det effektivt att säga till dem att de inte får lov att äta någonting med vetemjöl. För då försvinner en hel del av de där färdiga, goda och högbelönande maten som människor ofta äter för mycket av.

Här kommer de diffusa symptomen från celiaki in helt perfekt. Vem har liksom inte ledvärk då och då? Eller så kanske de upplever sig själva vara lite trötta, ha huvudvärk eller återkommande besvär med magen? Detta är saker som drabbar i princip alla människor då och då. Men om du genom en snygg retorik kan få människor att tro att detta är onormala symptom som friska människor aldrig ska uppleva så har du kommit långt i att göra dem oroliga. Samtidigt har du ju också lurat dem till att troligen göra bättre matval. Nu vågar de inte längre äta kakor, pizza, hamburgare osv.

Det som förespråkarna av glutenfritt har gjort är att de har övertygat många människor om att gluten kan ge alla samma symptom som människor med celiaki upplever. Vissa böcker går till och med så långt så att de varnar människor för att de också är i högre risk för en massa sjukdomar på sikt om de äter gluten i sin kost. Problemet här är så klart att det inte finns några som helst belägg för att det skulle vara så.

Finns personer utan celiaki som är känsliga för gluten?

I samband med att glutenfritt har blivit en stor trend de senaste 10 åren så har det dykt upp en ny diskussion kring en ny diagnos som kallas för ”non-celiac gluten sensitivity”, ofta förkortat NCGS.

Det som påstås här är att vissa människor säger sig må bättre om de utesluter gluten ur sin kost trots att de inte har en faktisk celiakidiagnos. Utmärkande för denna grupp av människor är att det idag inte finns något objektiva tester för att sätta den här diagnosen utan i princip så sätts den uteslutande på självrapporterade symptom.

Till en början kom det en del studier där man faktiskt också visade att om du gav dessa personer gluten utan att de visste om det, det vill säga via kapslar eller något färdiglagat livsmedel där ibland var gluten och ibland placebo, så blev faktiskt personerna sämre när de fick i sig gluten jämfört med placebo. Så det här verkade ge stöd för att fenomenet faktiskt fanns.

Dock dök det efterhand upp flera studier som istället pekade mot att det som personerna troligen reagerade på var ett annat ämne i vetemjöl som heter fructan som är en typ av kolhydrat som vissa människor har lite svårare för att bryta ner och det kan då göra att de får lite gaser och därmed magbesvär.

Jag har skrivit om det här mycket mer utförligt flera gånger om och är du intresserad av att läsa mer så kan börja med den här artikeln och sen följa länkarna jag ger där till tidigare texter, Problemet med att ge sig själv diagnosen glutenkänslighet.

För att summera allting så skulle jag säga att forskningen idag pekar mot att även om du testar människor som själva är helt säkra på att de reagerar negativt på gluten så får du väldigt sällan några positiva resultat om du ger dem gluten utan att de vet om det. Det här är ett område som fortfarande diskuteras livligt så jag skulle inte säga att det är ristat i sten att det faktiskt är så. Men datan som finns idag tycker jag ändå är tydlig med att det i alla fall är så att de flesta som upplever att de mår bättre på en glutenfri diet men inte har celiaki faktiskt tål gluten alldeles utmärkt egentligen. Sen kan det alltid finnas undantag, men då är de ovanliga även när du tittar på den här specifika gruppen.

Vad händer om du ger glutenfri kost till friska människor?

Efter den långa inledningen så är det då dags för den faktiska studien som jag tänkte skriva om (1). Det här är vad jag vet en av de första studierna någonsin som har undersökt hur en glutenfri kost påverkar friska människor. 2015 skrev jag om någonting liknande när man undersökt effekten från en glutenfri kost för konditionsidrottare men de är ändå lite speciella eftersom de faktiskt ofta upplever besvär från tarmarna dagarna inför och under tävlingar.

I den här studien så rekryterade man 30 friska personer som sedan tidigare åt en blandkost med gluten i. Alla deltagarna fick sedan instruktioner och hjälp med att komma igång med att äta en glutenfri kost vart efter de delades in i två grupper.

Båda grupperna fick små påsar med mjöl i som de skulle använda i sin matlagning där den ena gruppen hade en blandning med gluten och den andra gruppen fick en placebovariant som innehåll stärkelse utan gluten. Totalt fick deltagarna i sig 14 gram gluten om de fick påsarna med gluten i vilket är en ganska ordentlig dos. Det är nog lite över det genomsnittliga intaget av gluten i befolkningen och generellt sett så gillar ju vi människor verkligen saker med vetemjöl.

För att försöka utvärdera om dieten hade några effekter så lät man deltagarna fylla i ett standardiserat frågeformulär både före och efter dietperioden. Detta frågeformulär fokuserade i princip uteslutande på symptom relaterat till mage och tarmar.

Inga skillnader mellan grupperna

Resultatet i den här studien blev att man inte fann några skillnader mellan grupperna under studieperioden. Det spelade alltså ingen roll om deltagarna fick i sig 14 gram gluten eller inget gluten. De upplevde att deras magar fungerade lika bra oavsett.

När man tittade på grupperna för sig själv så var där inte heller några större förändringar mellan starten och slutet på studien. Gruppen som fick gluten hade en signifikant minskning i rapporterat problem med diarré men det kan lika väl bero på slumpen då det blir många tester för signifikans när man gör den här typen av analyser. Med bara femton personer i varje grupp så är det inte mer än väntat att vissa saker varierar mellan olika mätningar bara på grund av naturlig variation.

Det här är i linje med vad man säger från sjukvårdens håll. Att det inte finns några orsaker att utesluta gluten i fall man inte har celiaki. I studien jag nämnde tidigare på idrottare såg man inte heller några förbättringar i någon typ av symptom med en glutenfri kost.

Risker med att börja köra glutenfritt utan att riktigt veta varför man upplever en förbättring

Där är dock en sak från den här studien som jag tycker ändå lyfter fram en intressant punkt. När man rekryterade deltagarna till den här studien så fick de först genomgå en screening där ett av de tester man gjorde var att faktiskt undersöka om personerna som sökte till studien hade celiaki. Av 45 undersökta personer så var det faktiskt två personer som testade positivt.

Här har vi alltså ett exempel på vuxna människor som har celiaki utan att veta om det. Om vi nu istället tänker oss att personerna i den här studien inte hade fått genomgå någon screening ja då hade vi mycket möjligt fått se ett positivt resultat för den glutenfria kosten. För då kan ju gruppen som får glutenfritt inkludera personer med celiaki som definitivt mår bättre på en glutenfri kost.

Och här kommer vi då till problemet med den glutenfri trenden i samhället överlag. Som jag påpekade tidigare finns det väldigt grovt uppskattat kanske 100 000 personer i Sverige idag som har celiaki utan att veta om det. Om dessa personer stöter på den här trenden med glutenfri kost och provar på det så kommer de med stor sannolikhet att må bättre.

De tror att de mår bättre på grund av den påhittade förklaringen som har getts i den dietbock de har köpt när de egentligen mår bättre för att de har sjukdomen celiaki. Det här kan vara ett problem av två orsaker:

  • Om du har celiaki utan att veta om det som vuxen så har du troligen ganska lindriga symptom. Om du sedan börjar äta glutenfritt för att du har läst om det i en dietbok så finns risken att du inte är 100 procent följsam. Kanske äter du glutenfritt alltid när du lagar maten själv men sen samtidigt kan du välja att ta en bit av det där väldigt goda brödet när du är på restaurang. För en person som faktiskt har celiaki finns det dock en ökad risk för flera andra sjukdomar senare i livet och man tror (man vet inte säkert) att en bättre följsamhet till en glutenfri kost kan minska risken för dessa.
  • Personen börjar tro på det som står i boken till 100 procent då det som stått där faktiskt passat precis på dem och hen vet ju inte om att hen har celiaki. Här har du nu en dedikerad och hängiven supporter till den här dieten som ska ut och ”frälsa” alla andra. Det finns som sagt grovt uppskattat 100 000 potentiella personer till den här kategorin bara här i Sverige. Det räcker med några hundra, eller kanske bara några tiotal personer som upplever sig verkligen frälsta av det här rådet för att de sen ska ta väldigt mycket plats på internet och helt plötsligt får du då lätt uppfattningen av att någonting, som har hjälpt ganska få av de som har provat, faktiskt är någonting kan hjälpa precis alla att må mycket bättre.

Förutom de här två delarna så finns även det potentiella problemet att en glutenfri kost kanske inte hjälper lika mycket som en kost som verkligen är riktad mot det faktiska problemet som en person har hade kunnat hjälpa. Jag har tagit upp det här mycket mer ingående i artikeln ”Problemet med att ge sig själv diagnosen glutenkänslighet” men i korthet så kan människor med besvär av gaser, IBS och liknande uppleva en förbättring när de utesluter vete eftersom de då utesluter en typ av kolhydrat som kallas för fruktan. Dessa personer tål alltså egentligen gluten bra men när det blir för mycket av den här kolhydrattypen så kan de få ökade besvär från mage och tarmar.

De personer som har detta problem har också ofta problem med flera andra typer av kolhydrater med om de får i sig dem i större mängder. Den bästa behandlingen för stunden för dessa personer är därför att de först utesluter alla de här kolhydraterna som lätt ger gasbildning, så kallade FODMAPs. Sen efterhand så introducerar man dem igen så att personen i fråga kan lära sig vad som främst ger problem och i vilka mängder då svaret på den frågan är individuellt. En person som dock endast utesluter gluten/vete får inte den här hjälpen och då kanske de får leva med onödiga besvär som rätt diagnos och behandling hade kunnat lindra.

Summering

Det här blev en lång artikel för en ganska liten och enkel studie. Trenden att äta glutenfritt är verkligen spretig och när man gör enkätundersökningar bland vanliga konsumenter så är det ofta så att människor svara att de tror att gluten är dåligt och att man bör äta mindre av det. Samtidigt så vet en stor andel av dem faktiskt inte vad gluten är och när de ska svara på vad man kommer uppnå i fall man utesluter gluten så är det väldigt skiftande kring vad som påstås.

Sett till vad vi vet idag så finns det dock ingen bra anledning till varför en person som faktiskt tål gluten ska utesluta gluten. Du behöver givetvis inte äta det heller om du inte vill det. Men du ska inte förvänta dig några betydande hälsoeffekter bara för att du inte har gluten i kosten.

I fall du läser det här och redan har uteslutet gluten och upplevt att det faktiskt har fått dig att må bättre så skulle jag säga att det är en bra orsak att försöka gräva lite kring varför det är så. Kanske är det ren placebo, du har hört så mycket om hur gluten är ”farligt” så du förväntade dig att må bättre och upplever därför också att du gör det. Eller så förändrade du din kost på många sätt och det är hela förändringen i sig som haft en effekt och inte just uteslutande av gluten.

Det är däremot också möjligt att du har celiaki och mår bättre för att du nu behandlar din sjukdom. I det här fallet tycker jag dock att det är en fördel att faktiskt också få diagnosen. För då vet du i fall det är dåligt för dig att få in väldigt små mängder gluten från tex en maträtt eller kontaminering från någonting som lagats på samma plats, eller om det inte är några problem för dig och du kan vara mer liberal med kontrollen. Det är också möjligt att du upplevt förbättringar med din mage och tarm eftersom du börjat äta mindre fruktan. I så fall kanske du också har besvär från andra typer av FODMAP och en utforskning där kanske kan minska dina besvär ännu mer eller så lär du känna din kropp ännu bättre och vet vad du tål och i vilka mängder. Även här behöver du då inte heller utesluta gluten helt av några hälsoskäl på sikt.


Liknande artiklar
Preliminära data från Kevin Halls andra studie på ultraprocessad mat

Ultraprocessad mat står ännu en gång på agendan i Hälsoveckan by Tyngre.

3 dec. 2024

Jacob Gudiol

I dagens läge med sociala medier och frihet att uttrycka sig själv hamnar det mycket blandad information på internet och i sociala medier. Allt som basuneras ut är inte sant men det paketeras som sanningar baserat på forskning.

30 nov. 2024

Våra fettceller minns om vi någon gång varit feta

I avsnitt 147 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras en ny studie i Nature där man har tittat på fettcellerna hos människor och möss när de burit på olika mängder fettmassa.

26 nov. 2024

Hur kan man kompensera för minskad spontanidrott?

Avsnitt 471 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar energiintag för personer som tränar mycket. Finns det en situation där man inte längre kan lita på ens egen mättnad och hunger och när dyker den upp?

20 nov. 2024

En promenad i naturen är bättre för stressen än en promenad i en storstad

Hälsoveckan avsnitt 146 och Jacob och Erik diskuterar först en artikel i SVT inför ett avsnitt av Vetenskapens värld kring stress.

19 nov. 2024

Nicklas Neuman om forskning, fotboll och nya bokprojektet

Nicklas Neuman, den riktiga kostdoktorn, gästar oss för att prata om bland annat Degerfors väg tillbaka till Allsvenskan, om lukt- och smakavvikelser post-covid och om den nya boken som han nu skriver tillsammans med Jacob Gudiol.

14 nov. 2024

Flour i dricksvattnet och fetmamediciner som hjälper mot mycket

Jacob och Erik tänkte diskutera två olika ämnen i det här avsnittet men det blev även en del diskussioner med relevans i introduktionen då de nämner lite av tokigheterna som kommit från RFKjr den senaste tiden.

12 nov. 2024

Fasciahype och en massa vintersjukdomar

Dr Mellberg är tillbaka efter mycket arbete följt av en tuff förkylning. Tillsammans med Jacob så diskuteras först alla virus och bakterier som verkar göra många sjuka just nu och vad som kommer att göra en hel del svenskar sjuka framöver.

5 nov. 2024

När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Riksmaten – barn och bikarbonat som gråzonspreparat

Livsmedelsverket har i dagarna släppt Riksmaten småbarn och Jacob och Erik försöker komma diskutera sig fram till vad man kan få ut av en sådan undersökning.

29 okt. 2024

Är det bättre med vanlig cola än light till små barn?

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten.

22 okt. 2024

Ultraprocessad mat och för högt kaloriintag

Avsnitt 466 av Tyngre Träningssnack handlar om en ny studie på ultraprocessad mat. Än en gång har man låst in människor och sen under olika perioder låtit dem äta endast ultraprocessad mat eller endast minimalt processad mat för att se vad som händer.

16 okt. 2024

Stelhet innebär ökad risk för tidig död

Jacob och Erik fokuserar på en artikel i DN med titeln ”Medelålders och stel? Då kan du dö i förtid”.

15 okt. 2024

Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024

Hälsoråd som fungerar dåligt inom sjukvården

I avsnitt 140 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik och Jacob en debatt som pågått i framför allt Göteborgs-Posten de senaste veckorna kring om läkare ska ge livsstilsråd och i så fall hur och vid vilka tillfällen.

8 okt. 2024

Sveriges uppdaterade kostråd

Linnea, Erik och Jacob lägger denna vecka allt krut på att diskutera de nya förslagen till kostråd som Livsmedelsverket presenterade på en presskonferens under förra veckan.

1 okt. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Energidrycker funkar för att de innehåller koffein

Linnea, Erik och Jacob diskuterar två olika ämnen i Hälsoveckan by Tyngre.

24 sep. 2024

Placebo som gör ont blir mer kraftfullt

Jacob och Wille diskuterar en av årets vinnare av det så kallade Ig Nobelpriset där en forskargrupp visat att placebo med smärta ger större placeboeffekt än utan.

18 sep. 2024

Forskning och regler kring nya löparskor

Biomekanikern och forskaren Toni Arndt är tillbaka i Tyngre Träningssnack för att diskutera löparskor.

11 sep. 2024

Orsaken till typ 2-diabetes

Erik och Jacob har typ 2-diabetes som ämne i avsnitt 136 av Hälsoveckan by Tyngre

10 sep. 2024

Fungerar luktsalt eller ammoniak som prestationshöjare?

Jacob och Wille har tittat på forskningen kring luktsalt i avsnitt 460 av Tyngre Träningssnack.

4 sep. 2024

Olika nordiska länder har olika kostråd till gravida

Linnea är tillbaka från sommarsemestern och tillsammans med Erik och Jacob diskuteras skillnaderna i kostråd till gravida som finns mellan Sverige och Finland.

3 sep. 2024

Vad är hårt belastande träning och varför orkar kroppen bara så lite av det?

Jacob och Wille diskuterar balansen mellan träning och återhämtning i avsnitt 459 av Tyngre Träningssnack.

28 aug. 2024

Norges nya kostråd och alla stora källor till tillsatt socker i USA

Erik, Caroline och Jacob diskuterar två ämnen i avsnitt 134 av Hälsoveckan by Tyngre.

27 aug. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Vad vet vi kring hur kosten påverkar immunförsvaret?

Jacob och Wille försöker svara på tre lyssnarfrågor i avsnitt 457 av Tyngre Träningssnack.

14 aug. 2024

Olika metoder för att mäta fettmassa och kroppssammansättning

I veckans Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik bland annat en artikel i SvD som fått en missvisande rubrik.

13 aug. 2024

Gudiol tillbaka på radion

Killarna försöker återvända till lite vanliga gängor igen efter sommaren. Som en självklar del i det är Jacob Gudiol tillbaka som gäst.

12 aug. 2024

Större muskelökningar vid träning av muskeln i ett utsträckt läge

Wille och Jacob diskuterar tre olika saker i avsnitt 456 av Tyngre Träningssnack.

7 aug. 2024

Spelar det någon roll vilken tid på dygnet du tränar?

Lyssnarfrågor med Jacob och Wille i avsnitt 454 av Tyngre Träningssnack. Det blir diskussioner kring träning i hög värme och alternativ träning som man kan göra istället i fall man inte står ut.

31 juli 2024

En diet personligt anpassad efter proteomet vs vanlig medelhavskost

Jacob och Erik diskuterar en studie där man testat en personligt anpassad diet mot en mer generisk medelhavskost.

30 juli 2024

Alex Danielsson gästar om träning efter 45

Jossan tog sommarlov, så detta avsnitt gästas av Alex Danielsson. De pratar om deras favoritställe, Vemdalen, och njuter av lite fredagsmys med champagne.

19 juli 2024