Poppisdieter inte bättre än vanliga lågfettråd

Dieter baserade på gener, tarmflora och blodsockerkontroll är inte bättre än gamla vanliga livsstilsråd.

Jacob Gudiol

För knappt 7 år sedan kunde vi alla läsa mängder av rubriker om en ny studie publicerad i tidskriften Cell. Studien påstods revolutionera allting vi visste om kost (1). En grupp forskare i Israel hade med hjälp av en rad tester på 800 personer kommit fram till en metod för att förutsäga hur en individs blodsocker skulle svara på olika livsmedel. Det blev rubriker i stil med ”Skräddarsydda dieter sänkte blodsockret”. Och ”Studie: Vad som är nyttigt beror på vem du är”.

Till de här rubrikerna kunde man få se bilder likt den här under som är från studien. Man visar där att blodsockersvaret är väldigt annorlunda efter en banan eller en kaka hos olika deltagare. För deltagare X gav bananen ett förhöjt blodsockervärde medan det förblev stabilt efter kakan. Och sen var det i princip det motsatta för deltagare Y. Det här är givetvis två ytterligheter bland alla försökspersoner som var med i studien. Men det kan så klart vara bra för att illustrera att vi alla inte fungerar precis likadant.

Att blodsockret kan variera så här mellan olika människor är ganska coolt i sig. Men det har varit känt sen 90-talet att det kan se ut så (2). Det som forskarna nu påstod var dock också att de hade kommit fram till en metod för att förutsäga vilken diet som fungerade bäst för vilka personer. De tog prover på tarmfloran, blodprover på personerna, tittade på deras kroppssammansättning och tog hänsyn till deras fysisk aktivitet. Utifrån det här så sa de sig alltså kunna förutsäga vilka livsmedel som är sämre för vilken enskild individ. De påstod sig alltså kunna ta fram ett personligt kostschema.

Poppisdieter inte bättre än vanliga lågfettråd – trots tolkning om det motsatta?

Forskarna gjorde också en liten pilotstudie på sin algoritm. Där fick deltagarna äta en diet som algoritmen förutsåg skulle vara dålig i en vecka. Och sedan en diet som algoritmen förutsåg skulle vara bra under en vecka. Här såg man en tydlig skillnad i deltagarnas blodsocker. Men det är inte alls förvånande. För deltagarna blev i princip tillsagda att äta mer proteinrika livsmedel och sluta upp med att äta en massa saker rika på socker, mjöl och rena fetter. Där var så klart en liten mix i vad de olika deltagarna fick som råd. Men ser man till det stora mönstret så hade det inte varit svårt att förutspå resultatet bara genom att titta på menyerna.

Tidigare i år släpptes även två studier på metoden där man hade testat den här algoritmen på personer som har typ 2 diabetes (3, 4). Gruppen som fick sin ”personliga diet” för att få ett lägre blodsocker började helt enkelt käka ganska klassisk lågkolhydratkost i båda studierna. Den gruppen man jämförde med åt kring 40-45 energiprocent kolhydrater. Gruppen som fick den personliga dieten åt kring 20 energiprocent i båda studierna. Och man fann att blodsockret blev lägre för de som åt mindre kolhydrater. Även det här så klart ett resultat man hade kunnat förutsäga på förväg bara genom att titta på menyerna.

Forskarna försökte ta hänsyn till det här genom olika uträkningar. De kom fram till att själva kolhydratmängden i kosten inte kunde förklara hela skillnaden i resultat. Och när de tog med deras algoritm så kunde den förklara en större del av skillnaden. Och kanske stämmer det. Personligen är jag inte beredd att köpa det förrän de har gjort en något sånär rättvis jämförelse. Det finns också studier som har visat att olika mätare för att mäta blodsockret kan ge olika rekommendationer från samma form av app. Detta får mig att ifrågasätta hur robust allting är (5). För vad som är ”bäst för dig som individ” ska så klart inte förändras bara beroende på vilken kontinuerlig blodsockermätare som du använder.

Alla påståenden som kommer direkt efter några hypade rubriker

Att datan än så länge inte är ett dugg imponerande när det gäller den här typen av personliga dietråd har så klart inte hindrat hypen kring dem. De som tog fram den här algoritmen gjorde givetvis allting redo för marknaden ganska snabbt. Idag kan även du få en sådan här personlig dietplan genom att du låter företaget ta några tester på dig. Sen får du en kontinuerlig blodsockermätare som du ska bära ett tag och så får du logga all maten du äter i en app. Jag har inte hittat något svenskt pris, men det går loss på 500 dollar om du ska köpa det över nätet.

För den investeringen i tid och pengar så tycker man ju att det borde finnas bevis för att algoritmen faktiskt bidrar med någonting. Att du får bättre resultat jämfört med att bara ge dig på en annan slumpmässig diet. Men det har alltså inte företagen bevisat än. Det enda de har visat är att de kan förutsäga ditt blodsockersvar efter en måltid något bättre än vad du hade kunnat göra själv bara genom att titta på innehållet i det du ska äta.

Sannolikheten att bättre blodsockerkontroll ska påverka vikten är låg

Ett av de mest självklara påståenden tillsammans med det här resultatet var så klart att man nu skulle kunna ge en optimal diet till varje person. Och att de därför skulle gå ner betydligt mer i vikt jämfört med tidigare.

Allt det här vilar på den felaktiga tron att hur blodsockret förändras efter en måltid har stor betydelse för mättnad, hunger och då till sist vikten. Det här var en tro som fick starkt fäste hos många människor med start på 90-talet med GI. Sedan har tron levt kvar trots att forskning över 30 år har visat att det inte är så. Människor går inte ner mer i vikt när man ger dem en diet med lågt GI jämfört med högre GI (6). Om man höjer blodsockret efter en måltid via dropp så blir människor inte hungrigare av det. Detta trots att deras blodsocker då verkligen åker upp och sen ner ganska snabbt igen (7). Där är inte ens någon betydande skillnad i viktnedgång när man jämför en lågfettdiet med massor av kolhydrater mot en högfettdiet med minimalt med kolhydrater (7).

Det finns dessutom en vanligt förekommande förklaringsmodell till fetma från LCHF/Keto-håll där matens påverkan på blodsocker och insulin framhålls som centralt. Även denna modell saknar dock i princip helt stöd från all forskning som finns på området. Detta summerades bra i en artikel i American Journal of Clinical Nutrition tidigare i år. Vi gick också igenom det mesta av det i avsnitt 340 av Tyngre Träningssnack.

Det finns helt enkelt ingen anledning att tro att du kommer gå ner i vikt bara för att någon kan säga om du får högre eller lägre blodsocker än genomsnittet från vissa typer av livsmedel baserat på din tarmflora, blodsockersvar, livsstil i övrigt osv. Men det här hindrar givetvis inte företag från att sälja in appen utifrån den tro som människor har att det kommer hjälpa.

Poppisdieter inte bättre än vanliga lågfettråd – men det här säger företaget själv

...the leader in precision nutrition with the world’s largest and highest resolution microbiome discovery platform, offers an effective program that achieves sustained weight loss and reduction in Body Mass Index (BMI) for adults who are obese and for those with metabolic disease. This high tech, high touch solution equips members with precise nutrition recommendations using gut profiling, artificial intelligence, and clinical support to stabilize their blood sugar response to any food or food combination, based on their individual microbiome analysis.

Det låter onekligen som high tech och fantastiskt, inte sant? Det som företagen sedan berättar i den här bloggen är hur viktnedgången ser ut för de personer som använder deras app. Alltså personerna som själva valt att först investera minst 500 dollar för att vara med. Det tenderar att gå lite bättre för sådana personer än för de som inte lagt ner en massa pengar. Du har garanterat sett fantastiska före- och efterbilder för många olika dieter eller coacher på internet, inte sant?

Det här säger alltså ingenting. För att veta om en diet verkligen fungerar bättre än något annat för människor rent allmänt så behöver man testa dieten mot andra dieter i så kallade randomiserade kontrollerade studier, RCT.

Inga studier har heller sedan visat på en förbättrad viktnedgång

Det gjorde t ex forskargruppen själv i en av studierna på typ 2-diabetiker som jag nämnde tidigare. Det var drygt 200 deltagare i den studien. Man såg ingen signifikant skillnad i viktnedgång hos de som blev tilldelade en medelhavsdiet jämfört med de som fick en personlig diet (4).

Syftet med den studie var dock inte främst viktnedgång utan blodsockerkontroll hos typ 2-diabetiker. För någon vecka sedan publicerades en studie där man verkligen har testat dieten för viktnedgång (8). Drygt 200 personer med en genomsnittlig BMI på 33 deltog. De lottades till att antingen få en personlig diet enligt den här algoritmen. Eller till att hålla en lågfettdiet där max 25 energiprocent skulle komma från fett.

Studien pågick i 6 månader. Under tiden fick deltagarna både medverka på informationsträffar och använda en app. Detta för att både få tips om måltider och för att registrera sin kost. Ett väldigt klassiskt upplägg på en dietstudie. Fast då med tillägget att deltagarna i den ena gruppen fick personliga råd utifrån tarmfloran, deras personliga blodsockersvar på olika livsmedel, deras kroppssammansättning och blodprover då.

Inte heller i den här studien såg man någon effekt alls av att ge deltagarna en personlig diet utifrån alla de här testerna och mätningarna.

Detsamma när man tittade på alla deltagarnas resultat var för sig – man kunde inte se några direkta skillnader. Det var mer eller mindre lika många som hade gått ner mycket, lite eller ingenting i båda grupperna.

Poppisdieter inte bättre än vanliga lågfettråd – Summering

Hypen är långt före evidensen

Det finns flera andra företag på marknaden som påstår sig ge dig personliga kostråd utifrån dina gener, tarmflora, livstil osv. Evidensen för deras grejer är dock ännu sämre än för det koncept jag har tagit upp här. Dessa tjänar redan idag pengar på att sälja sina ”lösningar” till människor som tror att de får saker som ligger i forskningens framkant. I själva verket har de köpt saker som snarare kan liknas vid något som försökte ligga i framkant. Men som föll över ett stup ner i en hög med pseudovetenskap.

Du betalar idag pengar för ingenting när du gör de här sakerna. Där finns ingen evidens för att dina råd fungerar bättre än bara de vanliga gamla livsstilsråden. De som vi alla känner till men som de flesta väljer att inte direkt följa särskilt noga.

Det kommer inte påverka folkhälsan

En brist med de här studierna att de endast tittar på hur de här dieterna fungerar som ett råd. De har inte direkt undersökt vad som händer rent fysiologiskt i fall man verkligen följer råden till punkt och pricka. När man ger dieter till personer i studier likt de här ovanför så följer deltagarna nämligen inte råden. Många gör det inte till punkt och pricka, vissa av deltagarna följer knappt råden alls. De här personliga dieterna, som de tas fram idag, kommer med andra ord inte ha någon större påverkan på folkhälsan.

Men om man verkligen följer råden till punkt och pricka, vad händer då? Kanske skulle du kunna få bättre blodsockerkontroll med en sådan här personlig diet än om du ätit en annan diet? Än en med liknande sammansättning av protein, kolhydrater och protein? Det är inte omöjligt, så klart.

Det du ska fråga dig är dock om det är just blodsockerkontroll som är det allra viktigaste för din hälsa? Personligen skulle jag säga att viktkontroll på sikt är klart viktigare. Jag skulle också tro att det har större betydelse hur dina blodfetter är. Jämför med om du ibland får något högre blodsockertoppar efter en måltid.

Oavsett hur du vill prioritera här så är jag ändå säker på att du inte bör fokusera så mycket på bara en sak som kosten kan påverka. Innan appar eller liknande som påstås ge dig optimala kostråd för just dig tar många av dessa andra delar i beaktande när de tar fram ett kostupplägg så kommer inte jag att lägga särskilt stor vikt vid dem.


Photo by Brooke Lark on Unsplash


Liknande artiklar
Ultraprocessad mat leder till fler trafikolyckor

Avsnitt 115 av Hälsoveckan och det blir ännu en gång en diskussion kring ultraprocessad mat.

15 apr. 2024

Varför RCTs ofta ses som bästa evidens

Jacob, Erik och framför allt Linnea berättar i det här avsnittet om vad interventionsstudier är.

9 apr. 2024

Varför tränar vissa elitidrottare så lätt på gymmet?

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor.

3 apr. 2024

Vanliga frågor och missuppfattningar kring koffein

Jacob och Erik diskuterar koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre.

2 apr. 2024

Gudiol om periodisk fasta och hormoner

Långt och böljande samtal med Jacob, om bland annat periodisk fasta, hormonbalans och andra "sanningar".

1 apr. 2024

Hur är kvalitén på träningsstudier rent vetenskapligt?

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

27 mars 2024

Gener, ultraprocessad mat och fetma

Jacob och Erik diskuterar tre olika ämnen. Däribland övervikt, gener och fetma.

26 mars 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Kost vid typ 1-diabetes

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbete med typ 1-diabetes.

30 jan. 2024

Spännande ämnen med Wille

Vi ringer upp kompisen Wille Valkeaoja, som ger oss det senaste om punktförbränning, andningsmanipulationer, styrketräning för löpare och massor av andra spännande grejer.

29 jan. 2024

Styrketräningssnack och fysiologi med Tommy Lundberg

Tommy Lundberg är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Vi snackar bland annat om hans arbete kring talangutveckling.

17 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Vad skiljer de som blir hundra år från oss andra

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande.

10 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Dr Neuman om vad som verkligen betyder nåt

Besök av Nicklas Neuman, där vi snackar om den faktiska betydelsen av ett antal olika kostaspekter. Både för hälsa & för presstation.

11 dec. 2023

Mens och träning

Avsnittet tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner.

5 dec. 2023

Ett troligen förfalskat studieresultat blir replikerat

Veckans ämne är någonting som var uppe för diskussion flera gånger om i Tyngre Rubriker för flera år sedan, Brian Wansink och hans studier som ingen egentligen vet om de ens blev genomförda.

21 nov. 2023

Stressade mitokondrier och blodsockerkontroll hos idrottare med Mikael Flockhart

Mikael Flockhart är tillbaka i som gäst i Tyngre Träningssnack. Vi diskuterar fortsättningen på hans forskning på mitokondriernas svar vid extremt hård konditionsträning.

8 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Avsnittet om omega-3 och omega-3 index

Avsnitt 415 av Tyngre Träningssnack handlar om omega-3 och mer specifikt fettsyrorna EPA och DHA. En uppföljning på artikeln med andra ord.

25 okt. 2023

Fetmaparadoxen – när de lagom tjocka lever längre

Veckans avsnitt handlar om två olika artiklar i DN. Om att lagom tjocka lever längre och vad som utmärker 100-åringar.

17 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Periodisering är en myt

Periodisering är ett populärt ord men samtidigt kan det betyda väldigt olika saker för olika människor och i olika sammanhang.

20 sep. 2023