Så kan vi påverkas att helt enkelt tro att vi hux flux inte tål vissa saker längre. Bara för att någon vill sälja nåt som "ordnar" till det i igen.
För en 15-30 år sedan hade de allra flesta dieter ett stort fokus på viktnedgång. Det som diskuterades mest var saker så som kalorier, energitäthet, kolhydrater-fett, mättande livsmedel, fiber med mera. Om man pekade ut något enskilt livsmedel som dåligt så var det vanligen för att det gav dålig mättnad. Inte för att det var farligt eller något liknande. Det var ganska enkla tider.
Idag har dietvärlden helt avvikit från den vägen. Böckerna som lovar viktnedgång på framsidan är nästan helt borta. Istället ser vi en massa snack kring ”wellness”, ”holistisk hälsa” eller något liknande. Kosten ska inte bara hålla oss vid liv genom att ge oss lagom med energi och näring. Nu ska också kosten i princip ge oss superkrafter. Alla vardagliga besvär ska försvinna. Du har kanske ont i huvudet då och då? Eller så blir du förkyld någon gång om året? Eller så kanske du ibland har lite besvär med magen? Det här drabbar alla då och då. Och har så gjort genom alla tider. Men idag så påstås din diet ofta kunna fixa allt det här.
Löften om ett bättre liv
Man vill kunna utlova mycket från en diet. Och då räcker det självklart inte med att man bara ger rekommendationer om en ganska nyttig kost som håller folk mätta. Du kan inte bara säga till människor att äta mindre skitmat och mer enkla råvaror. Det har ju nästan alla testat i olika grad under olika perioder.
För att du ska kunna sälja in de här större hälsoeffekterna så måste du börja peka ut ”superfoods” och livsmedel som fullständigt förstör din hälsa. Men för att det ska bli en riktigt bra story så inkluderar man nästan alltid också en historia där ”etablissemanget och livsmedels-/läkemedelsföretagen inte har berättat det här för dig”. Med den självklara förklaring i att ”de vill tjäna pengar på din ohälsa”.
Antalet personer som begär specialkost har ökat markant
Dieterna har gått från att fokusera mer på ”wellness” eller ”holistisk hälsa”. Därmed så har vi också sett en stor ökning av människor som upplever sig få besvär från olika typer av livsmedel. Det här syns tydligast för de som arbetar på restauranger som lagar mat för större sällskap. Men också hos de som fixar så alla våra skolbarn får mat varje dag. Dagens Nyheter hade till exempel en artikel 2020 där de via enkäter kom fram till ungefär 20 procent, det vill säga 1 av 5 måltider, är någon form av specialkost (12). I Falkbergs kommun hade antalet med specialkost ökat med 50 procent på bara tre år. Det mesta av ökningen kom från intoleranser, saker som personerna själva säger sig må dåligt av att äta.
Idéorganisationer och universitetsstudenter överrepresenterade
Forskaren Rickard Tellström har tittat på hur det ser ut i storköken på konferenser. Där har han hittat exempel på situationer då upp emot 70 procent av alla deltagarna har frågat efter någon form av specialkost (13). När han undersöker olika grupper så har han också visat att ”idéorganisationer” likt fackföreningar, kyrkor, politiska partier samt bransch och intresseorganisationer är överrepresenterade. Både när det gäller mängden specialkost men också mer specifika krav så som glutenfri kost. I Sveriges befolkning i stort är det ungefär 2 procent av befolkningen som har celiaki. Men när den här typen av organisationer beställer middagar så kan det vara upp emot 5 procent som vill ha glutenfri kost. En annan grupp som är överrepresenterad när det gäller just det här är grupper från universitet. Där kan mängden som vill ha glutenfritt ibland kan ligga upp emot 10 procent.
Hur kan det här då komma sig? Varför utvecklar människor helt plötsligt en massa intoleranser som gör att de själva känner att de behöver beställa specialkost. En del av det är troligen att vi helt enkelt har blivit bättre på att hitta personer med faktiska allergier. Så en större andel av alla som får besvär från något visst i kosten vet om det idag jämfört med förr. Enligt Livsmedelsverket så är det ungefär 15 procent av befolkningen som lider av någon typ av överkänslighet mot saker i maten (11). Det är dock oklart hur man har kommit fram till den siffran.
2-3 procent av befolkningen har besvär
När det gäller rena allergier så är det ungefär 2-3 procent av befolkningen som har någon typ av besvär. Bland de rena allergierna ingår dock inte till exempel laktosintolerans eller celiaki. Vilka självklart är reella saker som du både kan diagnostisera och som ger människor besvär om de får i sig fel saker.
En hel del av ökningen när det gäller specialkost kan dock inte förklaras av att man hittar fler människor med allergi eller annan överkänslighet. Att det till exempel skulle vara 10 procent med celiaki på en och samma universitetsmiddag är extremt osannolikt. Lika så att 70 procent på samma middag behöver specialkost. Istället är det troligen så att en hel del beställer specialkost trots att de egentligen inte behöver det. Det betyder dock inte de ljuger. Det kan faktiskt vara så att de mår dåligt när de får i sig sakerna. Trots att de inte har någon egentlig intolerans. Istället kan svaret ligga i att en hel del personer idag upplever en så kallad noceboeffekt från maten (1).
Nocebo - Folk kan reagera negativt på i princip vad som helst
Du har garanterat hört tala som placebo. Man ger människor ett sockerpiller eller en påhittad behandling. Och sen mår de bättre trots att du har gjort någonting som omöjligen borde kunna hjälpa mot det faktiska problemet.
Något som betydligt färre har hört talas om är motsatsen till en placebo, kallad nocebo. Precis som att dina förväntningar kan påverka dina upplevelser mot något mer positivt så kan andra förväntningar påverka mot en mer negativ upplevelse.
Låt oss säga att du säger till en person att det som ska ske kommer att göra ont. Då rapporterar de att det gör ondare än om du gjort samma sak utan att först förvarna dem om den kommande smärtan (2). Du har kanske varit med om att någon har sagt till dig att en spruta bara ska kännas som ett litet kort stick innan du fått sprutan och sen har det gjort betydligt ondare än så? Det var personen som gav dig sprutan som försökte ge dig en placeboeffekt. När dina förväntningar om att det skulle göra ont var lägre så upplevde du troligen en mindre smärta. Trots att det ändå gjorde ont.
I studien jag nämnde först här ovanför så gjorde man alltså det motsatta. Man byggde upp en negativ förväntan. En tro att det skulle göra extra ont. Och då gjorde det alltså mer ont än när den förväntan inte fanns där.
Du blir hungrigare om du tror du ska bli hungrigare
I en annan studie med ett upplägg betydligt närmre det som den här artikeln ska handla om så samlade forskare in knappt 100 unga personer med sömnproblem (3). De här deltagarna blev sedan indelade i fyra olika grupper. Två kontrollgrupper och två placebogrupper enligt indelningen i tabellen här under. Hälften av deltagarna som fick höra om biverkningar fick höra att medicinen ökade aptiten. Och den andra hälften fick höra att den minskade aptiten.
Deltagarna i de två placebogrupperna fick sedan placebopiller som de blev tillsagda att ta varje dag under en veckas tid. När veckan hade gått så fick sedan deltagarna rapportera om sin sömn och om de upplevt några biverkningar. Alla deltagarna såg en förbättring i sin sömn och störst blev så klart förbättringen hos de som fick ett placebopiller. Det är dock inte den delen som är intressant för oss. Utan vad som hände med aptiten.
Här under kan du se resultatet för de som fick ett placebopiller. Och de förändringar de upplevde på sin aptit beroende på vad de hade fått höra om de påhittade biverkningarna från placebopillerna.
Det som är intressant här är att du kan se att de som trodde att en möjlig biverkan var minskad aptit antingen inte upplevde någon biverkan alls, drygt 60 procent. Eller så upplevde de att deras aptit minskade, drygt 30 procent. I gruppen som trodde att en biverkan kunde vara ökad aptit så var det ungefär hälften som inte rapporterade någon förändrad aptit. Medan den andra halvan rapporterade att deras aptit ökade.
Blir verkligen människor vrålhungriga av lite kolhydrater?
Totalt sett så rapporterade 40 procent av alla deltagarna som blev varnade om en eventuell biverkan från placebopillerna en biverkan på dessa placebopiller. Och alla som rapporterade en biverkan rapporterade en biverkan i samma riktning som just de fått höra.
Det finns idag en hel del studier som har visat att förväntan kring mättnad kan påverka människors mättnad (6). Det kan dessutom ha en mätbar påverkan på vissa mättnadshormoner även om effekten verkar liten (4, 5).
Resultatet som det här ovanför skulle jag säga är klart överförbara till de personer som idag är helt övertygade om att deras hungerkänslor går helt bananas bara de får i sig lite kolhydrater. Är det verkligen så att de fysiologiskt fungerar så annorlunda mot alla andra? Eller är det kanske så att de upplever en noceboeffekt?
Smärta, illamående och andra negativa symptom från nocebo
Att människor kan få negativa upplevelser från saker som egentligen inte kan skada dem vet alla egentligen om. Ett tydligt exempel på det här är människor som tror sig vara besatta. Och där någon form av exorcism gör dem friska.
Ett annat exempel på den här typen av nocebo som kommer från en stark tro är elallergi. Deras symptom är verkliga. Men de kommer när de tror sig vara utsatta för elektromagnetisk strålning. Och de försvinner när de tror att strålningen är borta. Om de däremot utsätts för strålning utan att veta om det så får de inga symptom. Och om de tror sig bli utsatta så kommer symptomen även om där egentligen inte finns någon strålning. En annan intressant observation kring elallergi är att antalet personer som säger sig lida av det varierar tydligt över tid. Ju mer det skrivs om det desto vanligare blir det. Symptomen verkar också skilja sig något från plats till plats (7).
Det går att styra symptom med placebo
Det här extrema exempel. Men när vi vet att tro kan leda till sådana saker så är det inte särskilt svårt att tänka sig att tro kring kost också kan ge symptom. En nyligen publicerad översiktsartikel på nocebo i medicinstudier är särskilt intressant. Där hade deltagarna fått sockerpiller men hoppat av studien pga upplevda biverkningar. De vanligaste biverkningarna var illamående, torr munn, dåsighet, ångestkänslor, nervositet, huvudvärk, yrsel, kraftlöshet, rodnad, gasig mage, lågt blodtryck och en känsla av tung/trött kropp (14). Du har garanterat sett listor likt den. Fast då påstås att det är ett visst livsmedel som ger sådana besvär.
Något som också tydligt visar att de här symptomen beror på personens tro. Och inte på något som personen fått i sig är att symptomen försvinner så fort personerna slutar med placebopillerna. Det går alltså att framkalla symptomen och ta bort dem bara genom att introducera eller ta bort placebon (14).
En större noceboeffekt ju mer du får höra om det negativa
En av de mest övertygande studierna på det här som jag känner till skrev jag om i artikeln Är du verkligen säker på att du inte tål det där?. Det är en studie på statiner som pågick över ett helt år. Personer som var säkra på att de fick negativa biverkningar från medicinen fick antingen medicinen, en placebo eller ingenting över olika månader. Och de kunde inte träffa månaderna då de fick den faktiska medicinen jämfört med placebon. Men de mådde klart bättre när de inte fick något piller. De var alltså känsliga mot ett piller oavsett vad pillret faktiskt innehöll.
För fyra år sedan publicerades en annan studie. Den kan ge oss en liten hint om vad som skulle kunna vara orsaken till att de här personerna ändå upplevde negativa bieffekter från medicinen från början. Titeln på den här studien var passande nog Does Googling lead to statin intolerance?. Det forskarna tittat på i studien var hur stor andel av patienterna som får statiner som rapporterar negativa biverkningar i olika länder. För det här skiljer sig åt från land till land. Precis som jag tidigare påpekade att ”matintoleranser” skiljer sig mellan länder.
Google användbart som "källa"
Forskarna använde sig sedan av google för respektive land. Man tittade på hur många sidor som handlade om bieffekter jämfört med hur många som handlade om medicinen i sig. Det här är ett väldigt enkelt studieutförande så klart och man hade kunnat fördjupa sig mycket mer kring det här. Men resultatet hintar ändå om att det inte alltid är bra att människor får höra om en massa påstådda bieffekter.
Den här typen av mönster kan vi också se komma och gå inom nutrition och populära dieter
Samma mönster som med elallergin och statiner kan vi även se inom kost. På 70-90-talet var det till exempel stora rubriker och diskussioner kring tillsatsen natriumglutamat, MSG. Idag skrivs hela böcker om hur gluten är roten till allt ont. Men vid den här tiden kom det böcker som förklarade hur MSG var orsaken till att ifrån fosterskador och vredesutbrott till hormonstörningar och nervskador. Här kan du se en talande rubrik från Chicago Tribune 1979. Har du tid över så finns det ett inslag på 13 minuter från programmet 60-minutes från 1991. Det ger en god insyn i hur snacket gick.
Innan det blev en så stor hype kring MSG fanns det inte särskilt mycket forskning på frågan. Efterhand kom vetenskapen ifatt och visade att där inte fanns någon orsak till oro. Det tillsammans med nya trender gjorde att skräcken kring MSG i stora drag glömdes bort. Även om den lever kvar inom vissa dietkretsar än idag.
Aspartam och huvudvärk
En annan grej som var trendigt över några enstaka år var tron kring att aspartam orsakar huvudvärk. Det fanns då en hel del människor som var övertygade. Om att de fick huvudvärk så fort de fick i sig aspartam.
Så för 10 år sedan samlade forskare ihop 48 personer som själva var övertygade om att detta gällde dem. Man utsatte dem för det som anses vara guldstandarden för att testa för om någon är känslig mot någonting i maten. Deltagarna fick vid olika tillfällen antingen aspartam eller en placebo. Och det utan att de visste när de fick vad. Målet var att undersöka om personerna kunde känna av någon skillnad mellan de två (8). Resultatet summerades så här av forskarna:
Measuring psychological condition, symptoms, biochemistry and metabonomics, there was no evidence of any acute adverse responses to aspartame. This independent study gives reassurance that the acute ingestion of aspartame does not have any detectable psychological or metabolic effects in humans.
Andra studier har visat på samma sak (10).
Dagens trender kring livsmedel som sägs vara dåligt utan belägg
Som jag nämnde i inledningen av den här artikeln så tycker jag att det har skett en tydlig ökning i antalet saker som påstås vara dåligt för oss. Samtidigt med det en mängd trender där människor är övertygade om att någonting får dem att må dåligt. Men där man aldrig lyckas reproducera de här problemen när man testar dessa människor i mer kontrollerade situationer.
Det mest tidstypiska exemplet där det också har kommit en hel del studier de senaste åren? Personer som inte har sjukdomen celiaki (glutenintolerans) som ändå är säkra på att de mår dåligt av gluten. Den här gruppen kallas ofta för glutenkänsliga eller non-celiac gluten sensitivity, NCGS. Det har idag utförts flera studier där man samlat in sådana här personer. Man har sedan utsatt dem för antingen gluten eller en placebo. Och de kan då inte avgöra när de får i sig vad. Jag har skrivit om sådana här studier flera gånger. I tex artikeln, Problemet med att ge sig själv diagnosen glutenkänslighet. Samt även artikeln Märker glutenkänsliga personer om de får i sig gluten?.
Gluten vs placebo
Här har du ett annat exempel på resultat från en studie. Deltagare som ansåg sig inte tåla gluten fick antingen gluten eller placebo efter att de ätit en glutenfri diet ett tag (9):
Du kan lätt komma på flera andra sådana här trender. Till exempel är det en väldigt stor majoritet av svenskar som inte har laktosintolerans. Trots det så ökar konsumtionen av laktosfria mejeriprodukter markant för varje år som går. Att det finns en tydlig noceboeffekt hos många av de som tror sig ha laktosintolerans är även det visat i studier (13).
Och så börjar folk tro på det
Det här mönstret upprepar sig om och om igen. Trots att det inte finns någon data bakom att ett livsmedel ger någon typ av problem så börjar människor tro på det. Det upprepas ju för dem. Och efterhand så har en betydande mängd människor fått ett problem som de inte hade behövt ha.
Det gäller andra saker också
Andra saker som det påstås en väldig massa kring utan någon bra data att backa upp det är till exempel:
- Kaffe/koffein och hormoner som påverkas negativt.
- Socker och sämre humör eller välmående
- Omega-6 oljor och ökad inflammation eller hypotyreos
- Lektiner och magbesvär eller dålig hy
- Mejerier och huvudvärk eller ledsmärta
Det här är bara ett axplock av saker som jag hittade på några minuters sökning. Det är enkelt att också hitta andra negativa effekter/känslor som tillskrivs de här livsmedlen och flera andra livsmedel. Du känner nog igen vissa av dem. Men inte alla. Och det beror sannolikt på att alla ”dietkluster” eller trender inte når just dig. Det är nämligen nästan alltid så att olika grupper i samhället får höra lite olika saker kring det här. De flesta riktar idag in sig på specifika segment av befolkningen med sina påståenden.
Inte fel, inte rätt, heller inte undersökt tillräckligt
En viktigt poäng här är att det som påstås ovan i listan inte är bevisat fel just nu. Det är dock inte så att det är visat att stämma heller. Det mesta av sakerna är inte undersökta fullt. Vissa av påståenden kan möjligen stämma för en del av befolkningen medan det mesta med största sannolikhet är fel.
Poängen här är dock att när dessa saker framställs som fakta så kommer folk att börja reagera negativt på livsmedel oavsett vad som egentligen är sant. För folk kan som sagt reagera negativt på helt påhittade saker bara de förväntar sig en negativ effekt.
Summering
Det finns idag väldigt mycket studier som visar att människor kan reagera negativt på i princip vad som helst. Bara de förväntar sig att de ska reagera negativt. Den här typen av koppling kan uppstå av flera orsaker. En vanlig orsak är att personerna har fått höra eller läst om att ett visst ämne ska kunna ge negativa effekter.
De senaste 10-15 åren har det skett ett tydligt skifte i hur olika dieter marknadsförs. Från att man fokuserat på vad som är mättande och bra för att hålla vikten så påstås det numera väldigt mycket relaterat till hälsa. Symptom som i princip alla människor upplever ibland och som visa har återkommande problem med tillskrivs specifika delar av kosten. Och detta utan några bra belägg för att det är de som orsakar besvären.
Ökning av individer som "lurats"
Det här tror jag har lett till en betydande ökning av människor som är säkra på att de inte tål eller mår dåligt av att äta vissa saker. När man testar de här personerna på ett mer rigoröst vis där de inte vet om de får i sig ämnet eller en något annat så klarar inte personerna av att säga när de får i sig ämnet som de är säkra på att de inte tål.
Det finns givetvis inga fördelar med att gå runt och utesluta saker ur kosten i onödan. Och samtidigt ha en oro att man ska börja må dåligt om man ändå råkar få i sig det. Mitt råd är därför att du är försiktig med vad du tror på. Kräv istället bra evidens för att livsmedel x faktiskt skulle kunna vara orsaken till ett problem. Speciellt innan du börjar sprida vidare påståenden om att x orsakar y. Annars är risken stor att du faktiskt inte hjälper människor när du sprider den informationen. Istället så ger du dem problem som de inte hade behövt ha.
Photo by Coley Christine on Unsplash
