Hårdare kast med styrketräning?

Att styrketräning är bra för att generera kraft och explosivitet i underkroppen har vi känt till länge. Men hur ser det förhållandet ut för överkroppen?

Jacob Gudiol

Jag har skrivit ett par artiklar här på Tyngre om hur rätt form av styrketräning kan förbättra din explosivitet, acceleration och till viss del också snabbhet. Alla de studier jag har tagit upp så länge har dock uteslutande fokuserat på benstyrka.

Därför tänkte jag att det kunde vara passande att titta lite kort på hur styrketräning inverkar på samma egenskaper i överkroppen. För två månader sen publicerades en så kallad systematisk översiktsartikel där man undersökte effekten av flera olika interventioner på hur snabbt en idrottare kan kasta (1). Alltså hur olika former av träning till exempel kan inverka på hur hårt en handbollsspelares kan kasta eller hur långt en kulstötare kan kasta kulan och liknande.

Det kan tyckas ganska meningslöst av mig att ens ta upp det här då det är lätt att tro att det är en självklarhet att om styrketräning av ben kan förbättra prestationen i idrotter där man använder benen explosivt så ska styrketräning göra det samma med överkroppen. Till viss del borde det ju också vara så men samtidigt finns där vanligen en markant skillnad mellan arbetet som benen utför och den som överkroppen utför. Benen förflyttar nämligen vanligen ett betydligt större motstånd. När benen oftast ska flytta hela kroppen med sin kraft så är det absolut vanligast för överkroppen att det är något betydligt mindre och lättare som ska accelereras/kastas iväg, t ex en handboll, en tennisboll, ett spjut eller kanske en baseboll.

När motståndet är lägre så innebär det att hastigheten kommer bli högre. Du hamnar på en annan del av hastighet-kraft kurvan och när motståndet blir lättare så kommer vanligen maxstyrkan att få en lite mindre betydelse.

Studier på alla möjliga former av kastidrottare inkluderades i studien

Den här systematiska översiktsartikeln hade endast inklusionskriteriet att det skulle vara kastidrottare som man gjorde någon form av träning med och att man testade deras kasthastighet före och efter interventionen. Det här är ganska vida gränser vilket innebär att man kan få med väldigt olika typer av studier. Det behöver inte vara dåligt i sig alltid men ofta kan det innebära att generella svar som du får från alla studier inte behöver vara det bästa för just en av idrotterna. Oavsett är det dock en start och jämfört med antalet studier som tittar på effekten av styrketräning på explosivitet i benen så är det få studier utförda på överkroppen så troligen hade man så breda inklusionskriterier för att få med en rimlig mängd studier.

De faktiska idrotter som inkluderades var till sist, tennis, handboll, baseboll, softboll, amerikanska fotbollsspelare, kastare (friidrott). Förutom dessa så hittade man även några studier på motionärer som egentligen inte sysslade med någon kastidrott men där man ändå undersökte effekten av en intervention på deras kastförmåga och de här inkluderades också i analysen.

En annan sak viktig att påpeka innan jag går igenom resultatet i den här studien är att man inte hittade någon studie på idrottare som sedan tidigare var vana vid styrketräning. Alla resultat som berör styrketräning i den här översiktsartikeln gäller därför främst för idrottare som inte är vana vid styrketräning. Det innebär inte att de var otränade och att detta bara gäller folk som levt ett liv i soffan det senaste året. Det var ju trots allt idrottare som tränade på det som de testades i regelbundet, alltså någon form av kast.

Få studier på flera former av interventioner

Trots de vida gränserna får vilken typ av studie som fick vara med i den här översiktsartikeln så hittade forskarna endast 13 studier som passade in. Av dessa var det en överlägsen majoritet av studierna som undersökt effekten av styrketräning eller periodiserad styrketräning. Där fanns någon enstaka studier som undersökt effekten av plyometrisk träning eller träning med ett något lättare eller tyngre motstånd än vad som är vanligt i idrotten. Med det menas att om du till exempel normalt kastar en boll som väger 500 gram i din idrott så tränar du med en boll som kanske väger 400 gram eller 600 gram istället på träningen.

Slutligen fann man även en studie där deltagarna fått tränar flera olika saker samtidigt och i just den här studien var det tennisspelare som tre gånger i veckan fick utföra en ”sportspecifik” uppvärmning, träning med gummiband, ett kastprogram med bland annat plyometriska övningar och sedan stretching. Träningen som utfördes med gummiband var utformad för att försöka träna upp en hel del bålstyrka medan de flesta av styrketräningsstudierna fokuserade på musklerna kring axlarna.

Att det var så få studier på de flesta formerna av träning innebär att det är svårt att dra någon egentlig slutsats från dessa. Men när det gäller styrketräningen så fanns det däremot tio studier som haft med minst en grupp som styrketränat så om styrketräning har en effekt kan vi få ett bra svar på.

Tydlig effekt av styrketräning och bäst när den är periodiserad

Resultat i de tio studierna var tydligt. Det var nästan lika tydligt som man brukar se i studier där man styrketränat benen. Det är svårt att jämföra de två typerna rakt av då det som sagt skiljer sig i motstånd när man testar resultatet, men i meta-analyser brukar man göra om resultaten i de olika studierna till så kallade ”effect size” (effektstorlek) och tittar vi på dessa är det så att styrketräningen för kastidrottarna gav en nästan lika stor effektstorlek som styrketräning för benen brukar ge på acceleration/explosivitet, i alla fall hos ungdomar (2).

Det bästa resultatet verkade idrottarna få om de inkluderade någon form av periodisering i träningen. Med periodisering i det här fallet så är det nog dock tillräckligt att säga variation. Det blir alltså bättre om du inte kör samma träning varje gång du styrketränar utan att du varierar det något när det gäller hur tunga vikter du använder, hur många set du tränar, hur nära failure du tränar och eventuellt också valet av övningar. När det gäller failure skulle jag personligen vilja säga att jag tror att det är bäst att undvika det som idrottare där du använder styrketräningen som ett komplement. Den typen av träning ger nämligen ganska stor trötthet utan att ha någon bra överföring till andra idrotter där rörelser allt som oftast ska vara explosiva.

Styrketräning verkar mer effektiv än den andra träningen – men datan är skakig

Som jag påpekade tidigare fanns det även några få studier där man testat annan träning än ren styrketräning och tittar man på effektstorleken i dessa studier så var den lägre än för styrketräning. Så för närvarande kan man säga att det finns en del som pekar mot att om du vill förbättra din kastförmåga så kan styrketräning vara mer effektivt än till exempel plyometrisk träning eller träning med något lättare eller tyngre motstånd än normalt. I alla fall när personerna sen tidigare inte har styrketränat.

Mina spekulationer

Det är som du nog redan förstått ganska sparsamt med praktiskt användbar information i den här artikeln mer än att styrketräning kan hjälpa kastidrottare som inte tidigare styrketränat. Ser man till studier på benstyrka och explosivitet så verkar effekten vara störst hos de som är svagast och även om det inte finns några studier på det så brukar det vara ganska okontroversiellt att säga att det någonstans också verkar finnas ett tak där mer styrka inte längre har någon större överföring till explosivitet. Det gäller därför troligen också för kastidrottare.

Frågan är då var eller när det taket kommer. Från studier på benstyrka vet man att överföringen från styrketräning till explosivitet blir större ju långsammare som rörelsen går. Så du får en större överföring till början av accelerationsfasen än senare delar av en sprint eftersom varje fotisättning varar längre i början av accelerationen än senare.

Vid en kaströrelse går som sagt rörelsen ofta snabbare än i idrottsliga moment där man jobbar med benen eftersom motståndet är lättare. Därför är det möjligen så att taket för när styrketräning inte längre har någon större inverkan på prestationen kommer tidigare när det gäller kastidrotterna. Fast samtidigt är det också så att många är svagare i överkroppen så det kanske jämnar ut sig?

Summering

Styrketräning fungerar alltså inte bara för idrottare som vill bli mer explosiva i benen så de kan hoppa högre eller springa snabbare utan det verkar också fungera för idrottare som vill bli mer explosiva i överkroppen så de kan kasta längre eller hårdare. Mängden studier som finns på dessa idrottare är dock än så länge få och därför går det inte att ge specifika råd om vad som är bättre än något annat. Personligen hade jag gissat på att de, precis som idrottare som vill förbättra explosiviteten i benen, får bättre resultat om de använder tunga vikter, typ 3-8 RM, försöker göra varje rörelse så snabbt de kan men under kontroll och att de sedan undviker att träna till failure. Om de använder en 8 RM-vikt så avslutas varje set vid kanske 5-6 repetitioner.

° ° °

Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/forma-kroppen-2)


Liknande artiklar
Hur kan man kompensera för minskad spontanidrott?

Avsnitt 471 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar energiintag för personer som tränar mycket. Finns det en situation där man inte längre kan lita på ens egen mättnad och hunger och när dyker den upp?

20 nov. 2024

En promenad i naturen är bättre för stressen än en promenad i en storstad

Hälsoveckan avsnitt 146 och Jacob och Erik diskuterar först en artikel i SVT inför ett avsnitt av Vetenskapens värld kring stress.

19 nov. 2024

Nicklas Neuman om forskning, fotboll och nya bokprojektet

Nicklas Neuman, den riktiga kostdoktorn, gästar oss för att prata om bland annat Degerfors väg tillbaka till Allsvenskan, om lukt- och smakavvikelser post-covid och om den nya boken som han nu skriver tillsammans med Jacob Gudiol.

14 nov. 2024

Flour i dricksvattnet och fetmamediciner som hjälper mot mycket

Jacob och Erik tänkte diskutera två olika ämnen i det här avsnittet men det blev även en del diskussioner med relevans i introduktionen då de nämner lite av tokigheterna som kommit från RFKjr den senaste tiden.

12 nov. 2024

Fasciahype och en massa vintersjukdomar

Dr Mellberg är tillbaka efter mycket arbete följt av en tuff förkylning. Tillsammans med Jacob så diskuteras först alla virus och bakterier som verkar göra många sjuka just nu och vad som kommer att göra en hel del svenskar sjuka framöver.

5 nov. 2024

När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Riksmaten – barn och bikarbonat som gråzonspreparat

Livsmedelsverket har i dagarna släppt Riksmaten småbarn och Jacob och Erik försöker komma diskutera sig fram till vad man kan få ut av en sådan undersökning.

29 okt. 2024

Är det bättre med vanlig cola än light till små barn?

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten.

22 okt. 2024

Ultraprocessad mat och för högt kaloriintag

Avsnitt 466 av Tyngre Träningssnack handlar om en ny studie på ultraprocessad mat. Än en gång har man låst in människor och sen under olika perioder låtit dem äta endast ultraprocessad mat eller endast minimalt processad mat för att se vad som händer.

16 okt. 2024

Stelhet innebär ökad risk för tidig död

Jacob och Erik fokuserar på en artikel i DN med titeln ”Medelålders och stel? Då kan du dö i förtid”.

15 okt. 2024

Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024

Hälsoråd som fungerar dåligt inom sjukvården

I avsnitt 140 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik och Jacob en debatt som pågått i framför allt Göteborgs-Posten de senaste veckorna kring om läkare ska ge livsstilsråd och i så fall hur och vid vilka tillfällen.

8 okt. 2024

Sveriges uppdaterade kostråd

Linnea, Erik och Jacob lägger denna vecka allt krut på att diskutera de nya förslagen till kostråd som Livsmedelsverket presenterade på en presskonferens under förra veckan.

1 okt. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Energidrycker funkar för att de innehåller koffein

Linnea, Erik och Jacob diskuterar två olika ämnen i Hälsoveckan by Tyngre.

24 sep. 2024

Placebo som gör ont blir mer kraftfullt

Jacob och Wille diskuterar en av årets vinnare av det så kallade Ig Nobelpriset där en forskargrupp visat att placebo med smärta ger större placeboeffekt än utan.

18 sep. 2024

Forskning och regler kring nya löparskor

Biomekanikern och forskaren Toni Arndt är tillbaka i Tyngre Träningssnack för att diskutera löparskor.

11 sep. 2024

Orsaken till typ 2-diabetes

Erik och Jacob har typ 2-diabetes som ämne i avsnitt 136 av Hälsoveckan by Tyngre

10 sep. 2024

Fungerar luktsalt eller ammoniak som prestationshöjare?

Jacob och Wille har tittat på forskningen kring luktsalt i avsnitt 460 av Tyngre Träningssnack.

4 sep. 2024

Olika nordiska länder har olika kostråd till gravida

Linnea är tillbaka från sommarsemestern och tillsammans med Erik och Jacob diskuteras skillnaderna i kostråd till gravida som finns mellan Sverige och Finland.

3 sep. 2024

Vad är hårt belastande träning och varför orkar kroppen bara så lite av det?

Jacob och Wille diskuterar balansen mellan träning och återhämtning i avsnitt 459 av Tyngre Träningssnack.

28 aug. 2024

Norges nya kostråd och alla stora källor till tillsatt socker i USA

Erik, Caroline och Jacob diskuterar två ämnen i avsnitt 134 av Hälsoveckan by Tyngre.

27 aug. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Vad vet vi kring hur kosten påverkar immunförsvaret?

Jacob och Wille försöker svara på tre lyssnarfrågor i avsnitt 457 av Tyngre Träningssnack.

14 aug. 2024

Olika metoder för att mäta fettmassa och kroppssammansättning

I veckans Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik bland annat en artikel i SvD som fått en missvisande rubrik.

13 aug. 2024

Gudiol tillbaka på radion

Killarna försöker återvända till lite vanliga gängor igen efter sommaren. Som en självklar del i det är Jacob Gudiol tillbaka som gäst.

12 aug. 2024

Större muskelökningar vid träning av muskeln i ett utsträckt läge

Wille och Jacob diskuterar tre olika saker i avsnitt 456 av Tyngre Träningssnack.

7 aug. 2024

Spelar det någon roll vilken tid på dygnet du tränar?

Lyssnarfrågor med Jacob och Wille i avsnitt 454 av Tyngre Träningssnack. Det blir diskussioner kring träning i hög värme och alternativ träning som man kan göra istället i fall man inte står ut.

31 juli 2024

En diet personligt anpassad efter proteomet vs vanlig medelhavskost

Jacob och Erik diskuterar en studie där man testat en personligt anpassad diet mot en mer generisk medelhavskost.

30 juli 2024

Varför EMG kan lura dig efter aktiveringsövningar

Jacob och Wille diskuterar några vanliga missförstånd när det gäller att diskussioner och tolkningar av data relaterat till träning och hälsa.

17 juli 2024

Är det dåligt med fröoljor?

Frågestund med Hälsoveckan by Tyngre. Caroline, Erik och Jacob svarar på en del lyssnarfrågor i detta avsnitt av hälsoveckan.

16 juli 2024

Pandemier och vetenskapsjournalistik

Vetenskapsjournalisten Amina Manzoor gästar Jacob och Wille i avsnitt 451 av Tyngre Träningssnack.

10 juli 2024

Ätfönster för kolhydraterna för typ 2-diabetiker

Avsnitt 127 av Hälsoveckan by Tyngre och Jacob, Caroline och Erik diskuterar en studie där man testat att ändra ätfönstret för kolhydraterna för typ 2-diabetiker.

9 juli 2024