Kan ett tillskott av Vitamin D påverka hur man påverkas av en förkylning?

Jacob Gudiol presenterar ny fakta i frågan.

Jacob Gudiol

För nästan ett år sedan skrev jag två artiklar här på Tyngre kring D-vitamin. Den första artikeln handlade om hur vi får i oss vitaminet och hur vi vet i fall vi har tillräckligt höga nivåer i kroppen eller inte, En introduktion till D-vitamin – hur mycket du behöver och hur du får i dig det. Den andra artikeln handlade sedan specifikt och D-vitamin och förkylningsvirus och vad forskningen har visat där fram tills idag, D-vitamin och risken att åka på en förkylning eller covid-19.

Summeringen av de här två artiklarna är, om vi bortser från alla om och i fall att, att det är ganska många människor som har låga nivåer av D-vitamin i kroppen över vintermånaderna och att den forskning som finns idag ändå pekar mot en liten positiv effekt från D-vitamin på risken att åka på en förkylning. Framför allt så verkar den effekten gälla de där personerna som tenderar att ha låga nivåer över vinterhalvåret.

För några dagar sedan publicerades ytterligare en studie på den här frågan som jag tyckte var lite extra intressant då den är utförd på personer som genomgick militär träning vilket alltså innebär att det var lite yngre personer som regelbundet ansträngde sig hårt fysiskt. Alltså troligen ett bättre överlapp med den genomsnittliga läsaren här på Tyngre. Så jag tänkte att jag skulle berätta lite mer om den studien då resultatet var intressant (1).

250 rekryter under 12 veckors träning med eller utan extra D-vitamin

Upplägget på den här studien var ganska enkelt vilket ofta studier på tillskott är. Totalt hade man 250 rekryter som inför en 12 veckor lång träningsperiod delades in i fyra olika grupper. Två grupper var placebogrupper och två grupper fick en aktiv behandling för att höja deras nivåer av D-vitamin.

De två metoderna för att höja D-vitamin nivåerna var antingen att de fick sitta framför en UV-lampa så att deras hud producerade mer D-vitamin eller så fick de D-vitamin som tillskott. Själva exponeringen med lampan var motsvarande att vistas 15 minuter utomhus i solljuset under sommarmånaderna. De första fyra veckorna gjorde man det här tre gånger i veckan och sedan minskade man ner det till en gång i veckan.

D-vitamin gavs först i en dos på 1000IE varje dag över fyra veckor och sedan minskade man ner det till 400IE varje dag under resterande 8 veckor.

Att man började med högre dosering både av UV-ljus och D-vitamin var för att försöka höja upp deltagarnas nivåer lite snabbare från början då man började studien vintertid då deltagarnas nivåer var lägre.

Det fanns två placebogrupper i studien där den ena gruppen fick sitta i ljus som inte hade rätt våglängder för att stimulera D-vitaminproduktion och den andra gruppen fick inta ett placebopiller utan D-vitamin.

Varje dag under studietiden fick deltagarna också svara på ett frågeformulär som fokuserade på om de upplevde några symptom från övre luftvägarna som passade med en infektion. Dessutom tog man salivprov och blodprov vid studiens start, efter uppladdningsfasen på 4 veckor och sedan vid studiens slut. Här är studiens upplägg i korthet.

Den här studiens huvudmål var egentligen inte att titta på förkylningar utan istället var målet att studera om D-vitamin kunde påverka prestationen hos rekryterna, det gjorde det inte (2). Det här är därför en efterhandsanalys av tidigare insamlade data vilket alltid gör resultaten lite mer osäkra.

De som fick D-vitamin hade mildare symptom och var sjukare en kortare tid - men de blev sjuka

Deltagarna i den här studien började med ganska låga nivåer av D-vitamin och 73% hade nivåer under 50 nmol/L. Som jag förklarade i min tidigare artikel så anses värden under 50 nmol/L som otillräckliga nivåer medan värden under 25 nmol/L ses som en faktisk brist.

För deltagarna som fick tillskott från antingen UV-ljus eller tillskott så höjdes däremot så klart nivåerna och när man tog blodproverna efter uppladdningsfasen så hade mer än 95% ett värde över 50 nmol/L.

Resultatet i studien visade att totalt 69% av alla deltagarna i studien hade minst en period då de hade symptom som passade med en infektion i övre luftvägarna. Där var inte heller någon statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna i hur många episoder med symptom som de hade.

Även om där inte var någon statistisk skillnad mellan deltagarna när det gäller hur många som fick symptom så var där två saker som skiljde grupperna åt rent statistiskt i studien. Deltagarna som hade höjt sina D-vitaminnivåer på något vis rapporterade att deras symptom var lite snällare och totala antalet dagar som de hade symptom skiljde sig också mellan grupperna.

Forskarna gjorde också en analys där de endast tittade på deltagarna som hade nivåer under 50 nmol/L istället för alla deltagarna och då blev effekten något större men förändringarna var små skulle jag säga.

De här resultaten på antalet dagar med symptom skulle jag säga är klart betydelsefulla om de verkligen visar sig vara i storleksordningen som den här studien visar. Deltagarna i placebogruppen hade alltså symptom i totalt sett ungefär 14 dagar med motsvarande tal för de som hade höjt sina D-vitaminnivåer var 9 dagar. Det är en ganska lång tid om vi pratar vilodagar för en idrottare. Sen är det sannolikt så att de allra flesta av de här personerna inte har vilat helt medan de haft symptom (studien är pre-covid). Där fanns även läkare att tillgå för de här rekryterna och det var endast 8% av deltagarna som fick en diagnos på sin infektion från läkaren vilket talar för att min gissning att de flesta nog har tränat på en del är rimlig.

Summering

Jag tycker att det här var en lite intressant studie då den utfördes på yngre män istället för en blandning av medelålders och äldre personer som inte tränar särskilt mycket. Resultaten tycker jag är hyfsat i linje med tidigare studier på området. Det är möjligt att D-vitaminnivåerna har en inverkan på risken att få en infektion i övre luftvägarna men effekten verkar inte vara särskilt stor.

Som idrottare tycker jag dock inte att man ska ignorera sådana här resultat då den effekten man ser på antalet sjukdagar här faktiskt är betydelsefullt på sikt. Det är inte särskilt svårt att se till att man med hög sannolikhet har D-vitaminnivåer över 50 nmol/L så jag tycker att man bör lösa det. Det här skrev jag mer om hur man uppnår i min förra artikel, En introduktion till D-vitamin – hur mycket du behöver och hur du får i dig det.


Photo by Brittany Colette on Unsplash


Liknande artiklar
Ultraprocessad mat leder till fler trafikolyckor

Avsnitt 115 av Hälsoveckan och det blir ännu en gång en diskussion kring ultraprocessad mat.

15 apr. 2024

Varför RCTs ofta ses som bästa evidens

Jacob, Erik och framför allt Linnea berättar i det här avsnittet om vad interventionsstudier är.

9 apr. 2024

Varför tränar vissa elitidrottare så lätt på gymmet?

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor.

3 apr. 2024

Vanliga frågor och missuppfattningar kring koffein

Jacob och Erik diskuterar koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre.

2 apr. 2024

Gudiol om periodisk fasta och hormoner

Långt och böljande samtal med Jacob, om bland annat periodisk fasta, hormonbalans och andra "sanningar".

1 apr. 2024

Hur är kvalitén på träningsstudier rent vetenskapligt?

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

27 mars 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Kost vid typ 1-diabetes

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbete med typ 1-diabetes.

30 jan. 2024

Spännande ämnen med Wille

Vi ringer upp kompisen Wille Valkeaoja, som ger oss det senaste om punktförbränning, andningsmanipulationer, styrketräning för löpare och massor av andra spännande grejer.

29 jan. 2024

Styrketräningssnack och fysiologi med Tommy Lundberg

Tommy Lundberg är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Vi snackar bland annat om hans arbete kring talangutveckling.

17 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Vad skiljer de som blir hundra år från oss andra

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande.

10 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Dr Neuman om vad som verkligen betyder nåt

Besök av Nicklas Neuman, där vi snackar om den faktiska betydelsen av ett antal olika kostaspekter. Både för hälsa & för presstation.

11 dec. 2023

Mens och träning

Avsnittet tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner.

5 dec. 2023

Ett troligen förfalskat studieresultat blir replikerat

Veckans ämne är någonting som var uppe för diskussion flera gånger om i Tyngre Rubriker för flera år sedan, Brian Wansink och hans studier som ingen egentligen vet om de ens blev genomförda.

21 nov. 2023

Stressade mitokondrier och blodsockerkontroll hos idrottare med Mikael Flockhart

Mikael Flockhart är tillbaka i som gäst i Tyngre Träningssnack. Vi diskuterar fortsättningen på hans forskning på mitokondriernas svar vid extremt hård konditionsträning.

8 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Avsnittet om omega-3 och omega-3 index

Avsnitt 415 av Tyngre Träningssnack handlar om omega-3 och mer specifikt fettsyrorna EPA och DHA. En uppföljning på artikeln med andra ord.

25 okt. 2023

Fetmaparadoxen – när de lagom tjocka lever längre

Veckans avsnitt handlar om två olika artiklar i DN. Om att lagom tjocka lever längre och vad som utmärker 100-åringar.

17 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Periodisering är en myt

Periodisering är ett populärt ord men samtidigt kan det betyda väldigt olika saker för olika människor och i olika sammanhang.

20 sep. 2023

Vad Jacob och Wille har ändrat i sina liv baserat på forskning

Avsnitt 409 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar några lyssnarfrågor.

13 sep. 2023