För nästan ett år sedan skrev jag två artiklar här på Tyngre kring D-vitamin. Den första artikeln handlade om hur vi får i oss vitaminet och hur vi vet i fall vi har tillräckligt höga nivåer i kroppen eller inte, En introduktion till D-vitamin – hur mycket du behöver och hur du får i dig det. Den andra artikeln handlade sedan specifikt och D-vitamin och förkylningsvirus och vad forskningen har visat där fram tills idag, D-vitamin och risken att åka på en förkylning eller covid-19.
Summeringen av de här två artiklarna är, om vi bortser från alla om och i fall att, att det är ganska många människor som har låga nivåer av D-vitamin i kroppen över vintermånaderna och att den forskning som finns idag ändå pekar mot en liten positiv effekt från D-vitamin på risken att åka på en förkylning. Framför allt så verkar den effekten gälla de där personerna som tenderar att ha låga nivåer över vinterhalvåret.
För några dagar sedan publicerades ytterligare en studie på den här frågan som jag tyckte var lite extra intressant då den är utförd på personer som genomgick militär träning vilket alltså innebär att det var lite yngre personer som regelbundet ansträngde sig hårt fysiskt. Alltså troligen ett bättre överlapp med den genomsnittliga läsaren här på Tyngre. Så jag tänkte att jag skulle berätta lite mer om den studien då resultatet var intressant (1).
250 rekryter under 12 veckors träning med eller utan extra D-vitamin
Upplägget på den här studien var ganska enkelt vilket ofta studier på tillskott är. Totalt hade man 250 rekryter som inför en 12 veckor lång träningsperiod delades in i fyra olika grupper. Två grupper var placebogrupper och två grupper fick en aktiv behandling för att höja deras nivåer av D-vitamin.
De två metoderna för att höja D-vitamin nivåerna var antingen att de fick sitta framför en UV-lampa så att deras hud producerade mer D-vitamin eller så fick de D-vitamin som tillskott. Själva exponeringen med lampan var motsvarande att vistas 15 minuter utomhus i solljuset under sommarmånaderna. De första fyra veckorna gjorde man det här tre gånger i veckan och sedan minskade man ner det till en gång i veckan.
D-vitamin gavs först i en dos på 1000IE varje dag över fyra veckor och sedan minskade man ner det till 400IE varje dag under resterande 8 veckor.
Att man började med högre dosering både av UV-ljus och D-vitamin var för att försöka höja upp deltagarnas nivåer lite snabbare från början då man började studien vintertid då deltagarnas nivåer var lägre.
Det fanns två placebogrupper i studien där den ena gruppen fick sitta i ljus som inte hade rätt våglängder för att stimulera D-vitaminproduktion och den andra gruppen fick inta ett placebopiller utan D-vitamin.
Varje dag under studietiden fick deltagarna också svara på ett frågeformulär som fokuserade på om de upplevde några symptom från övre luftvägarna som passade med en infektion. Dessutom tog man salivprov och blodprov vid studiens start, efter uppladdningsfasen på 4 veckor och sedan vid studiens slut. Här är studiens upplägg i korthet.
Den här studiens huvudmål var egentligen inte att titta på förkylningar utan istället var målet att studera om D-vitamin kunde påverka prestationen hos rekryterna, det gjorde det inte (2). Det här är därför en efterhandsanalys av tidigare insamlade data vilket alltid gör resultaten lite mer osäkra.
De som fick D-vitamin hade mildare symptom och var sjukare en kortare tid - men de blev sjuka
Deltagarna i den här studien började med ganska låga nivåer av D-vitamin och 73% hade nivåer under 50 nmol/L. Som jag förklarade i min tidigare artikel så anses värden under 50 nmol/L som otillräckliga nivåer medan värden under 25 nmol/L ses som en faktisk brist.
För deltagarna som fick tillskott från antingen UV-ljus eller tillskott så höjdes däremot så klart nivåerna och när man tog blodproverna efter uppladdningsfasen så hade mer än 95% ett värde över 50 nmol/L.
Resultatet i studien visade att totalt 69% av alla deltagarna i studien hade minst en period då de hade symptom som passade med en infektion i övre luftvägarna. Där var inte heller någon statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna i hur många episoder med symptom som de hade.
Även om där inte var någon statistisk skillnad mellan deltagarna när det gäller hur många som fick symptom så var där två saker som skiljde grupperna åt rent statistiskt i studien. Deltagarna som hade höjt sina D-vitaminnivåer på något vis rapporterade att deras symptom var lite snällare och totala antalet dagar som de hade symptom skiljde sig också mellan grupperna.
Forskarna gjorde också en analys där de endast tittade på deltagarna som hade nivåer under 50 nmol/L istället för alla deltagarna och då blev effekten något större men förändringarna var små skulle jag säga.
De här resultaten på antalet dagar med symptom skulle jag säga är klart betydelsefulla om de verkligen visar sig vara i storleksordningen som den här studien visar. Deltagarna i placebogruppen hade alltså symptom i totalt sett ungefär 14 dagar med motsvarande tal för de som hade höjt sina D-vitaminnivåer var 9 dagar. Det är en ganska lång tid om vi pratar vilodagar för en idrottare. Sen är det sannolikt så att de allra flesta av de här personerna inte har vilat helt medan de haft symptom (studien är pre-covid). Där fanns även läkare att tillgå för de här rekryterna och det var endast 8% av deltagarna som fick en diagnos på sin infektion från läkaren vilket talar för att min gissning att de flesta nog har tränat på en del är rimlig.
Summering
Jag tycker att det här var en lite intressant studie då den utfördes på yngre män istället för en blandning av medelålders och äldre personer som inte tränar särskilt mycket. Resultaten tycker jag är hyfsat i linje med tidigare studier på området. Det är möjligt att D-vitaminnivåerna har en inverkan på risken att få en infektion i övre luftvägarna men effekten verkar inte vara särskilt stor.
Som idrottare tycker jag dock inte att man ska ignorera sådana här resultat då den effekten man ser på antalet sjukdagar här faktiskt är betydelsefullt på sikt. Det är inte särskilt svårt att se till att man med hög sannolikhet har D-vitaminnivåer över 50 nmol/L så jag tycker att man bör lösa det. Det här skrev jag mer om hur man uppnår i min förra artikel, En introduktion till D-vitamin – hur mycket du behöver och hur du får i dig det.
Photo by Brittany Colette on Unsplash
