Nikes snabba skor är inte snabbast för alla

Framgångarna för löparskorna Nike Vaporfly tycks oändliga. En ny studie antyder dock att det krävs en speciell löpstil för att man ska kunna dra full nytta av dem.

Wille Valkeaoja


Sedan 2016 har världens långdistanslöpare blivit snabbare. Världsrekorden har fallit som bowlingkäglor och listan över slagna rekord inom medel- och långdistanslöpning över de senaste 4 åren är uppseendeväckande lång:

Herrar:

  • 5 000 m (bana) 2020-08-14
  • 5 km (landsväg) 2020-02-16
  • 10 000 m (bana) 2020-10-07
  • 10 km (landsväg) 2020-01-12
  • Halvmaraton 2019-09-15
  • Maraton 2018-09-16

Damer:

  • Engelsk mil (bana) 2019-07-12
  • 2 000 m (bana) 2017-02-07
  • 5 000 m (bana) 2020-10-07
  • 5 km (landsväg) 2019-02-17
  • 10 000 m (bana) 2016-08-12
  • 10 km (landsväg) 2017-09-09
  • Längst sträcka på en timme (bana) 2020-09-04
  • Halvmaraton 2020-02-21
  • Maraton 2019-10-13

Några rekord ska ju såklart slås varje år med tanke på att utveckling kontinuerligt sker inom alla områden. Vissa av dessa rekord har dock varit väldigt svårslagna fram tills nu. Exempelvis sattes de tidigare rekorden för herrar på 5–10 000 m på bana år 2004 respektive 2005. Det tog alltså 16 respektive 15 år för dessa rekord att slås, och bägge slogs nu på samma år. Det tidigare rekordet på maraton för damer sattes 2003, det tog alltså 17 år utan att någon egentligen var nära innan det slogs i år.

Vi har i flera poddar avhandlat vad detta beror på, bland annat i Tyngre Träningssnack och i Tyngre Rubriker. En helt avgörande del i denna utveckling är att de skor löparna tävlar i numera ser helt annorlunda ut jämfört med tidigare. Precis som vi diskuterar i poddavsnitten finns det också flera studier som har visat att detta beror på att löpare i allmänhet får en bättre löpekonomi då de springer i Nikeskorna jämfört med andra skor. Det här gör att löparna kan hålla en högre hastighet över distansen och därmed få väsentligen bättre tider än vad som varit möjligt med andra skor.

Bättre för alla?

I medeltal blir löpare bättre vilket även gäller för motionärer. New York Times gjorde under 2019 en uppdaterad analys av effekterna som Nikeskorna gav för motionärer och man såg att även amatörer springer snabbare nu än man gjort tidigare tack vare skorna. Det här bygger vidare på en analys man gjorde under 2018 som även den visade på förbättrade tider med Nikeskorna.

Det som varit lite oklart hittills är huruvida alla får samma vinst av skorna. En nyligen förpublicerad studie har dock undersökt detta för att se om det kan finnas en individuell variation i hur skorna påverkar löpares löpekonomi och prestation (1). Studien inkluderade 18 löpare med en maximal syreupptagningsförmåga på ca 56 ml/kg/min och en tid på 5 km på ca 21:19 i snitt. Av de 18 löparna klassades 14 som heel-strikers (det vill säga de satte ner hälen först i sitt löpsteg), och 4 som mid-/forefoot-strikers (det vill säga de satte ner mellanfoten eller framfoten först i sitt löpsteg. Man inkluderade endast män på grund av att kostnaden för att behöva köpa skor som skull passa män och kvinnor skulle bli för stor.

Studien gick ut på att studera skillnaden vad gällde löpekonomi vid tre intensiteter och prestation på 3 km löpning mellan deltagarnas egna skor, ett par av Nikeskorna och ett par så kallade racing flats. Racing flats är benämningen på de mer klassiska tävlingsskorna som var vanliga innan teknikrevolutionen 2016. Det är lätta, platta och ganska hårda skor vars syfte är att minska energislösandet från ineffektiv dämpning och onödig vikt. I studien använde man ett par Saucony Endorphin Racer 2 som racing flats.

Studien visade precis som tidigare studier att Nikeskorna gav en förbättrad löpekonomi jämfört med de två andra skorna. Nikeskorna gav också nästan 17 sekunder snabbare tid på 3 km jämfört med deltagarnas vanliga skor, och 13 sekunder snabbare tid jämfört med racing flats. Resultatenvar alltså precis i linje med det man kunde vänta sig från den tidigare forskningen.

Den individuella variationen var dock väldigt stor. För löpekonomin såg man att Nikeskorna jämfört med deltagarnas egna skor gav allt från 8,6 % minskning av syreupptaget vid en given hastighet (det vill säga en stor förbättring), till 13,3 % ökad syreförbrukning vid en given hastighet (en väldigt stor försämring). Motsvarande siffror för Nikeskorna mot racing flats var 5,5 % minskad syreförbrukning till 12,6 % ökad syreförbrukning.

Bilderna ovan visar de individuella resultaten för löpekonomi vid de tre olika intensiteter man testade för de egna skorna (OWN), racing flats (FLAT) och Nikeskorna (VP4). Varje streck är en individuell deltagare och staplarna visar medelvärdet. Ett lägre värde visar en bättre löpekonomi. Vissa av deltagarnas resultat blev felaktiga vid vissa av testerna, därför saknas det resultat i bilderna. 

Även för tiderna på 3 km såg man en stor individuell variation. Jämfört med deltagarnas egna skor såg man allt från 3,8 % snabbare tid till 8,2 % långsammare tid. Motsvarande jämförelse för racing flats var 4,7 % snabbare tid för Nikeskorna, till 9,3 % långsammare tid.

Bilden ovan visar de individuella resultaten för 3-kilometerstestet för de egna skorna (OWN), racing flats (FLAT) och Nikeskorna (VP4). Även här är ett streck en individuell deltagare och staplarna visar medelvärdena för gruppen. Ett lägre värde innebär en snabbare tid.

Sammanfattning

Nikeskorna och den teknologi de nyttjar har gjort att både eliten och motionärer springer snabbare nu än man gjorde innan skorna kom. Det finns dock en individuell variation i hur väl olika löpare svarar på skorna, det vill säga hur mycket bättre man blir av dem om ens alls. Författarna till studien förklarar en del av resultatet med att de som landar med hälen först verkar få en större positiv effekt av skorna jämfört med de som landar med framfoten först. Från tidigare studier vet man att de flesta människor, både eliten och amatörer, landar med hälen först i sitt löpsteg (2,3). Därför bör de flesta få en positiv effekt av Nikeskorna vilket ju också är det man ser i forskningen.

Resultatet från studien är på vissa sätt möjligen problematiskt eftersom det introducerar en risk att materialet påverkar resultatet i löptävlingen mer än om alla skulle få samma positiva effekt. Även om alla springer i ett par av Nikeskorna betyder ju resultatet från studien att alla inte drar samma nytta av skorna och därmed att det blir orättvist om man verkligen vill testa vem som är den bästa löparen och inte vem som är den bästa löparen med bäst förutsättningar att dra nytta av ett par skor.

Nu verkar det dock som att andra skor börjar komma ikapp för vissa löpare. De flesta rekord är också slagna och vår syn på vad som är en bra tid på respektive distans börjar bli omkalibrerad. Om alla kan hitta den sko just de presterar bäst i är skillnaderna mellan löpare och sko troligen inte särskilt stor längre. Den enda skillnaden från tidigare är att i princip alla är lite snabbare nu. Vi är alltså inte ens tillbaka på ruta ett eftersom vi aldrig lämnade rutan, vi bara ändrade vårt sätt att se på och beskriva rutan.


Referenser

1. Kim H-L, Finlayson SS, Driller MW, Dubois B, Esculier J, Beaven CM. Metabolic and performance responses of male runners wearing 3 types of footwear: Nike Vaporfly 4%, Saucony Endorphin racing flats, and their own shoes. J Sport Heal Sci. 2020;Epub:1–36. 

2. Kasmer ME, Liu X, Roberts KG, Valadao JM, Incorporated O. Foot-strike pattern and performance in a marathon. Int J Sports Physiol Perform. 2016;8(3):286–92. 

3. Asegawa HIH, Amauchi TAY, Raemer WIJK. Foot strike patterns of runners at the 15-km point during an elite-level half marathon. J Strength Cond Res. 2007;21(3):888–93. 

Photo by Luke Stackpoole on Unsplash


Liknande artiklar
Träningsplanering och träningsteori med Martin Altemark

Martin Altemark är ännu en gång tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack.

10 apr. 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Volymträning

De flesta av oss kommer någon gång så långt i våran träning att vi inte längre bara kan "träna". Hur hårt vi än tycker på så tycks det inte räcka hela vägen.

18 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Högintensiv träning

Idag pratar Josef och Viktor om högintensiv träning. Fokuset ligger på att man i ett svep mer eller mindre ger allt man har.

11 feb. 2024

Ha ingen övertro på toppning

Idag bjuder vi på flytande skitsnack med spår av substans. Vi pratar om vår egen status i träningen och livet. Ämnet för dagen är toppning.

4 feb. 2024

Goda faktorer hos de som lyckas

Man kan ofta höra många som är framgångsrika inom sitt område, eller framgångsrika över lag, prata om samma saker.

28 jan. 2024

Året så kort...

Hela tre veckor av 2024 har gått. De flesta som haft mål och planer med sin träning har redan misslyckats med dem...

21 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Hurtbullen Daniel Dalerhult

Vi pratar med den helt vanliga hurtbullen Daniel Dalerhult och hans träning mot Ironman Kalmar.

14 jan. 2024

Att börja året på botten

Om du tänkt dig att 2024 ska bli ett riktigt superduperträningsår för dig, men ditt utgångsläge är riktigt uselt. Lyssna på dagens avsnitt.

7 jan. 2024

Nyårslöften

I dagens avsnitt pratar Josef helt själv om nyårslöften. Vilka nyårslöften ska man ha och varför ska man ha dem? Hur ska du sätta upp dem och vad är rimligt?

31 dec. 2023

Tänk inte på träningen

Är det den som tänker på träningen mest som får mest resultat? Den som tänker på vad den ska göra när den ska göra det, hur den ska göra det, med mera?

24 dec. 2023

Styrketräning & konditionsträning utan trötta ben?

Hur kombinerar man styrketräning med konditionsträning på ett bra sätt utan att bli för trött från styrketräningen?

13 dec. 2023

Träningsprogram & Spotify Wrapped

Idag snackar vi om vad man bör och kan förvänta sig av att få ut från ett träningsprogram. Pris, längd och annat inkluderat.

10 dec. 2023

Träningsdisciplin

Att vilja saker med sin träning och ha mål är inte svårt. Att jobba mot dessa mål, ja det är en annan historia.

29 nov. 2023

Prylar för konditionsidrott

I avsnitt 419 försöker vi tipsa om olika billiga och dyra prylar som man kan köra som kan göra ens träning lättare eller mer kul.

22 nov. 2023

Det arga avsnittet!

Återigen har både Josef och Viktor drabbats av bakslag i träningen. Men istället för att älta det allt för mycket går de igenom samtliga ocharmiga personlighetsdrag de kan komma på.

22 nov. 2023

Så börjar du styrketräna hemma!

Efter en snabb (40 minuter) introduktion som tar upp ämnen som salt mat, datorspel, Järnvägspressen med mera, delar Josef med sig av råd om hur du kan komma igång med hemmaträning.

15 nov. 2023

100 km sprint ft. Malin Yngström

Josef och Viktor har bjudit in sin omtalade granne, inte den med 9 fingrar utan Malin Yngström! Malin har precis genomfört "Kullamannen 100k Sprint" med bravur och återger denna upplevelse.

8 nov. 2023

Stressade mitokondrier och blodsockerkontroll hos idrottare med Mikael Flockhart

Mikael Flockhart är tillbaka i som gäst i Tyngre Träningssnack. Vi diskuterar fortsättningen på hans forskning på mitokondriernas svar vid extremt hård konditionsträning.

8 nov. 2023

Instagramkrigare & Hurtbullemilar

Josef och Viktor utser vinnaren från den populära löparutmaningen Hurtbullemilen. Olika IG-personligheter och lite annat förekommer också.

1 nov. 2023

Våra bästa tips inför Hurtbullemilen!

Josef och Viktor har setts i köttet och kör lite uppsnack inför Hurtbullemilen. Här får du alla tips du behöver.

25 okt. 2023

Motivationen du inte visste att du saknade!

Viktor och Josef är lite kantrade efter att ha varit inblandade i Sveriges Starkaste Man-finalen 2023. Det pratas om motivation, bland annat.

18 okt. 2023

Vätske- och saltbalans inom konditionsidrotter

Wille och Jacob diskuterar saltbalans och vätskebalans i dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack.

18 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

50K/50CENT B2B ft. Shaun

Denna vecka har Josef och Viktor bjudit in den omtalade Shaun Richardson för att gå igenom helgens löplopp: Sörmland Ultra Marathon 50k.

11 okt. 2023

Facebook-grupp, kommentarer och feltänk

Denna veckan blandar och ger mellan en rad olika ämnen. Om lönlösa kommentarsfält, vår nya facebookgrupp och så gästar Shaun en snabbis!

4 okt. 2023

Viktors 20 mil på 24 timmar ft. Tobbe Gyllebring

Vi bjuder in Tobbe Gyllebring för att lägga upp en knivskarp plan inför Viktors 24-timmarslopp på PRT i Växjö.

27 sep. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Spring din första mil – Hurtbullemilen!

Josef och Viktor kokar ihop ett distansevent: Hurtbullemilen. Lördagen den 28/10 springer vi alla en mil. I potten: ett Hurtbullepaket!

20 sep. 2023

Vilken smak skulle Tyngre Hurtbulle-protein ha?

Josef och Viktor tar sig an ännu ett frågeavsnitt. Nu om löparskor, PB, progression bland mycket annat.

13 sep. 2023