Varför normaltid (aka vintertid) är bättre för vårt välmående

I helgen ställde vi alla om klockan igen och numera är det normaltid som gäller i några månader framöver.

Jacob Gudiol

Fenomenet att ställa om klockan två gånger om året så att vi har sommartid halva året och normaltid (ofta även kallat vintertid) halva året har funnits sen 1980 i Sverige med ett litet kort försök för samma sak även tidigare.

Förra året beslutade däremot EU att alla länder ska bestämma sig vid en tid och efter 2021 ska inga länder i EU längre ställa om klockan. Detta har lett till en del diskussioner kring om vi ska ha konstant sommartid eller konstant normaltid här i Sverige. Olika tidningar har skrivit om det här till och från och så fort de har frågat någon sömnforskare eller liknande så har svaret varit i princip enhälligt, vi bör ha konstant normaltid.

När jag delar dessa artiklar har jag däremot märkt att det är många som kommenterar att de hellre hade velat ha konstant sommartid. Så gemene man verkar inte förstå varför normaltid är bättre för oss svenskar så därför tänkte i den här artikeln förklara varför normaltid är att föredra.

Jorden snurrar ett varv på 24 timmar

Bakgrunden till allt det här problemet är ganska enkelt. Eftersom jorden snurrar ett varv på 24 timmar så kommer solen att stå på olika platser på himmeln på olika delar av jorden samtidigt. I vissa delar är det morgon och solen har precis gått upp medan det i andra delar är kväll solen ska precis gå ner.

För att försöka synkronisera tiden mellan olika delar av världen så har därför vi människor delat in jorden i 24 stycken så kallade meridianer som är linjer som går från nordpolen till sydpolen och delar upp jorden i olika ”clementinbitar” som alla är lika stora och alla då har olika tider.

Sedan 1884 har vi människor bestämt att den meridian som täcker in ett observatorium i Greenwich i östra London är noll och sedan för varje meridian som du förflyttar dig österut så adderar du till en timme på klockan. Denna tid kallas ofta för Greenwich Median Time, eller GMT, som du säkert har stött på i något sammanhang.

Människor tycker inte om när det går raka linjer genom knepigt formade länder

Till en början lades varje tidszon så den sträckte sig en halvtimme åt varje håll från det som då egentligen var rätt tid sett till solens placering på himmeln. En sunt upplägg rent biologiskt eftersom det innebär att oavsett var du bor inom en viss tidszon så är din klocka som mest 30 minuter ifrån den faktiska tiden som solen egentligen visar.

Rent praktiskt fungerar det dock ganska uselt och därför valde många länder att bara bestämma vilken tid som skulle gälla i olika delar av dess land oavsett hur landet faktiskt låg till sett till solens position på himmeln vid en viss tid. Resultatet blev en karta som du kan se här under.

En karta som visar de olika meridianerna samt vilka tidszoner som olika länder i världen har valt att tillhöra. Vissa länder, likt Sverige, ligger bra i synk mellan solen och klockan då vi ligger i princip i mitten av den meridian som vi också ställer klockan efter. Andra länder däremot har själva valt att ställa in klockan så den ligger betydligt mer osynkat med solen. Det tydligaste exemplet här är Kina som valt att ha samma tid i hela landet anpassat efter Peking som ligger i de östra delarna av landet.

Dagsljus, din dygnsrytm och klockan

Varför spelar då det här någon roll? Jo för alla vi människor har en inbyggd dygnsrytm. Våra celler fungerar olika beroende på vilken tid det är på dygnet och den här dygnsrytmen påverkas starkt av dagsljus.

På senare år har mer och mer forskning visar på betydelsen av att ha en dygnsrytm som är ganska väl synkroniserad med klockan och vårt sociala liv. Om du konstant äter när kroppen ”anser” att den borde sova eller om du varje morgon går upp när kroppen anser att den fortfarande bör sova så stör du kroppens funktioner. Din kropp fungerar inte så bra som den hade kunnat fungera.

Det finns en variation i hur våra kroppar ställer in sig i förhållande till dagsljuset. Vissa människor är mer av morgontypen och deras kroppar ställer in sig så att de vaknar tidigare på morgonen och går och lägger sig tidigare på kvällen. Andra människor är kvällsmänniskor och de kommer att vakna lite senare på dagen och somna lite senare på kvällen.

Denna naturliga variation finns där oavsett vår ”sociala verklighet”. Om du hade låst in människor i ett rum utan att de haft någon som helst tid på klockan och endast gett dem ljus från solen in i rummet så hade du med andra ord sett samma effekt. Olika människor är olika typer helt enkelt.

Den här fördelningen mellan morgonmänniskor och kvällsmänniskor är, som det mesta annat när det gäller människor, ganska normalfördelad. Möjligen med en liten övervikt på kvällsmänniskor.

Ett exempel på en klassisk normalfördelning. De flesta av oss människor har en dygnsrytm som är ganska väl synkad med solen medan lite färre människor antingen har en dygnsrytm som ligger någon eller några timmar efter och en annan grupp ligger några timmar före.

Vi brukar tänka kring om någon är morgonmänniska eller kvällsmänniska i förhållande till vad klockan är där personen bor. En person som vaknar av sig själv klockan 06 varje morgon är en morgonmänniska och en person som har svårt att somna innan midnatt oavsett vad som hänt under dagen kallar vi för en kvällsmänniska.

Den typen av indelning missar dock helt att vår dygnsrytm främst styrs av solen och inte av våra klockor. En konsekvens av det här blir att om våra klockor är dåligt synkade med solen så kommer risken att vara betydligt större att vår dygnsrytm även är dåligt synkad med våra klockor. Och det uppstår problem.

Vi återkommer till det här med tydliga exempel på varför det kan vara ett problem senare.

Annat ljus i omgivningen stör också

Det är egentligen ingenting magiskt med solens ljus som gör att vår dygnsrytm endast kan anpassa sig efter den utan egentligen är det så att alla typer av ljus påverkar oss. Däremot är effekten mycket beroende av styrkan på ljuset och det ljus som vi har i våra lampor och skärmar är förhållandevis svagt jämfört med vanligt dagsljus vilket innebär att deras effekt blir betydligt mindre.

Däremot så får lamporna en större effekt om de lyser när det inte samtidigt finns något dagsljus och lite starkare lampor eller skärmar på kvällstid kan förskjuta vår dygnsrytm framåt. Samtidigt har vi idag mörkläggningsgardiner och liknande som kan hindra ljuset från att komma in i våra sovrum på morgonen och vi missar då de första timmarna med ljus som hade kunnat skjuta tillbaka vår dygnsrytm igen.

En konsekvens av det här är att vi idag kan se en betydligt större spridning mellan morgonmänniskor och kvällsmänniskor jämfört med hur det troligen var förr i tiden. I samlar- och jägarfolk som lever utan några större ljuskällor förutom dagsljus och eld finner man oftast att skillnaden mellan morgonmänniskor och kvällsmänniskor normalt ligger kring 2-5 timmar (1). I moderna samhällen uppskattar man istället att skillnaden kan vara upp emot 12 timmar (2).

Vi har alltså betydligt fler människor idag som lever med en dygnsrytm som är betydligt sämre anpassad till den klocktid som de behöver förhålla sig till i sitt sociala liv.

Bilden här under illustrerar denna situation. Bilden visar förhållandet mellan våra tidszoner (mörka färger) och solens faktiska plats på himmeln (ljusa färger) när vi använder normaltid. Som du kan se har vi i Sverige ett bra överlapp mellan var solen står på himmeln och vad klockan är under vinterhalvåret när vi använder normaltid.

Bilden visar också hur bra synkade olika typer av personer (rent kronobiologiskt) är med klockan där de bor. Den vänstra bilden visar hur det kan tänkas ha sett ut förr i tiden då solljus och brasor i princip var de enda ljuskällorna och den högra bilden visar hur det kan tänkas se ut idag.

Ugglan i bilden är till för att symbolisera en kvällsmänniska. Denna person kommer på grund av sin biologi att ha en kropp som ställer in sig efter dagsljuset så att hen vaknar lite senare och går upp lite senare jämfört med övriga i befolkningen och du kan i ett tankexeperiment säga att hen därför lever i en tidszon längre åt väster.

Fågeln i bilden är istället en morgonmänniska. Denna person vaknar tidigare och somnar tidigare än övriga och man kan därför säga att hen lever i en tidszon mer österut.

Till sist har vi pingvinerna vars dygnsrytm blir helt i synk med både klocka och solljuset i det här fallet.

Bild som illustrerar hur Helsingborgares dygnsrytm förhåller sig till den faktiska klockan beroende på om de är kvällsmänniskor (uggla), morgonmänniskor (fågel) eller mer tillhör den största majoriteten (pingvin). Den vänstra bilden illustrerar hur spridningen kunde tänkas vara innan vi började få tillgång till artificiellt ljus och den högra bilden illustrerar hur det kan se ut idag.

Kvällsmänniskan i bilden ovan (ugglan) har en kropp som hamnat ur synk med den sociala tiden där hen bor. Detta innebär i sin tur fler problem med personens hälsa och prestationsförmåga. Notera också att jag i den här bilden endast har förskjutit klockan en dryg timme hos personen. I själva verket har vi alltså idag människor som har förskjutit sin dygnsrytm flera timmar åt det hållet.

En annan sak du kan se i figuren är att vi människor som grupp har förskjutet vår dygnsrytm mer mot kvällsmänniskan. De flesta av oss är helt enkelt vakna längre på kvällarna med hjälp av artificiella ljus av olika slag. Det är dock främst människorna med en biologi mot att redan vara kvällsmänniskor som får större konsekvenser av det här då det är mycket lättare för dem att förskjuta deras dygnsrytm än för oss andra. För glöm inte att solen alltid finns där för att förskjuta vår dygnsrytm i synk med dess strålar.

Hur många människor är det då idag som har en dygnsrytm som inte passar med vår klocka? Det är ingen lätt fråga att svara på. I USA har man en större databas där folk fått svara på standardiserade frågeformulär som är bra på att uppskatta deras dygnsrytm. Ser man till den datan och en stad som ligger ganska centralt i en tidszon och meridian likt Helsingborg gör så är det uppskattningsvis en tredjedel av befolkningen vars dygnsrytm ligger mindre än 30 minuter osynk. Detta är alltså personer vars dygnsrytm ställt in sig så den passar bra med den faktiska klockan i samma område.

Av de övriga två tredjedelarna så är det en större andel som ligger mer västerut, de är alltså mer kvällsmänniskor än vad klockan egentligen ”tillåter”. Detta är personer som har svårt att ta sig upp till jobbet på morgonen och som har svårt att somna vid en rimlig tid om de ska få tillräckligt med sömn tills nästa dag.

Bland dessa personer för långt västerut så hittar du för övrigt en stor andel tonåringar och yngre vuxna. Alla människor för en förskjutning av sin dygnsrytm under dessa år vilket innebär att de blir mer av kvällsmänniskor. Så när forskare föreslår att ungdomar bör börja skolan senare så är det inte för att man vill att ungdomarna ska få möjlighet att spela datorspel en timme till på kvällen utan det är för att man vet att de rent biologiskt kommer att ha svårare att hantera en tidig uppstigning på morgonen och en inte allt för sen läggtid på kvällen. Tanken är alltså att anpassa världen efter deras biologi istället för att försöka få deras biologi att anpassa sig efter världen.

Det är också så att när vi tvingar kvällsmänniskor att gå upp tidigt varje morgon på vardagarna så kommer de att vara extra trötta på helgerna. De försöker sova i fatt vilket innebär att de ligger längre i sängen på lördag och söndag och sedan har de så klart svårt att somna i tid på kvällarna igen. Det här leder då till att de får för lite sömn söndag till måndag och de börjar den nya veckan trötta igen.

När det gäller morgonmänniskor så finns det inte särskilt många av dem kvar här i världen. Med hjälp av samma databas över amerikaner som jag nämnde tidigare har man uppskattat att endast ungefär en fjärdedel av människor vaknar av sig själva någon gång kring sju på morgonen. Det är alltså i princip endast dessa personer som vi idag har anpassat världen till när vi säger att folk ska börja skola och arbete klockan åtta.

När sommartiden förstör allting ytterligare

Och efter den här ganska långa förklaringen kring dygnsrytm och hur den synkroniserar sig efter solen samt betydelsen av att den är synk med klockan där vi bor så är det dags att förklara varför sommartid är en dålig idé.

Det som sker när vi inför sommartid är helt enkelt att vi inför ett systematiskt fel. Även en person som egentligen har en dygnsrytm helt i synk med dagsljuset kommer nu att ligga en timme fel i förhållande till klockan.

Det som tidigare var svårt nog för ungefär 75 procent av befolkningen, att vakna innan klockan sju på morgonen, är nu ändrat så de måste vakna innan klockan sex istället. Från att vi haft ett svårt mål så har vi numera ett väldigt svårt mål.

När vi har sommartid i Sverige så har vi ändrat klockan utan att vi ändrar på människors biologi och dygnsrytm. Det innebär att vi görs så att betydligt fler människor får en dygnsrytm som inte matchar särskilt bra med den klocka som de måste leva efter i samhället.

Bilden här ovanför visar hur situationen blir med sommartid. När vi har ställt om klockan så har nu Sverige blivit blått. Det innebär att vi använder en klocktid som egentligen är i synk med den ljusblå meridianen i bilden. Som du kan se är det nu endast de riktiga morgonmänniskorna (fågeln) som ens är i närheten av att ha en dygnsrytm som passar med den tiden som vi som samhälle säger att alla ska följa.

Varför det här är betydelsefullt för vårt samhälle

Men vad spelar det då för roll om vi blir väckta av väckarklockan varje morgon istället för att vi oftare vaknar av oss själva? Vilken betydelse har den här synkroniseringen mellan vår dygnsrytm och den klocktid som vi måste leva efter?

Det här är inte helt lätt att studera. Du kan ju inte bara jämföra människors hälsa på vintern och sommaren och säga att allting beror på om det är sommartid eller normaltid. Det finns dock ett par sätt att undersöka det här på.

I Ryssland utförde man under några år mer eller mindre ett experiment med hela befolkningen. Där hade man först samma typ av upplägg som vi har här i Sverige idag med sommartid och normaltid. Sedan växlade man om och under fyra år så körde man med konstant sommartid. Efter det gick man sedan över till konstant normaltid vilket är det som man använder sig av idag. Under den här tiden så var det några forskare som samlade in data från barn och ungdomar i landet för att se hur deras sömn och hälsa förändrades under tiden (3).

Resultatet visade att barnen i genomsnitt sov mer när det var konstant normaltid. De råkade också mer sällan ut för så kallad social jetlag vilket är när man är vaken längre på helgerna och förskjuter sin dygnsrytm för att sedan bli tvungen att återställa den igen när veckan börjar. I samma studie fann man även en liten minskning i säsongsberoende depression hos ungdomarna.

Folk som bor långt till öst i en tidszon är i bättre hälsa än de som bor långt till väster

Ett sätt att studera effekterna av att bo i ett område som är mer osynkat mellan solens ljus och klockan är att jämföra människor som bor i samma tidszon men olika långt ifrån varandra när det gäller öster och väster. I bilderna ovan kan du till exempel se att människor som bor i västra spanien konstant är mycket mer ur synk med solen jämfört med människor som bor i östra Sverige eller Polen.

Att jämföra Spanjorer med Svenskar är klurigt då vi skiljer oss betydligt åt både i kultur och vilka breddgrader vi bor på*. Däremot så finns det flera länder som sträcker sig över flera meridianer där befolkningen har liknande kultur och de bor på samma breddgrader där det här blir en lättare jämförelse.

Den här typen av studier har ganska konsekvent visat att människor som bor mer till öster i en tidszon är i bättre hälsa än de som bor mer till väster. Både i USA och i Ryssland har några studier visat på ökad risk för cancer för de som bor längre västerut i en tidszon (4, 5). En annan studie från USA publicerad i år visade att de som bor mest till väst i genomsnitt sover 19 minuter mindre varje natt och detta korrelerar i sin tur med ökad risk för fetma, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ 2 och bröstcancer (6). Det finns även studier som antyder att barn får sämre betyg i skolan vilket tros bero på att de går och lägger sig senare när solen är uppe längre men sen går de upp när en väckarklocka ringer istället för att sova ut (7).

Om vi skulle införa konstant sommartid i Sverige så hade det inneburit att vi i princip förskjutit alla en timme västerut. Vi skulle förskjuta hälsan för hela befolkningen något mot det sämre.

Summering – Vi vill göra det lättare för oss att fungera bättre, inte svårare

Det här är en lång text för att förklara en ganska enkel sak att förstå när det väl går upp för en. Vi människor har en inbyggd biologisk klocka som hela tiden ställer om sig själv efter ljuset som vi utsätts för. Väldigt enkelt så kan man säga att när det är ljust så vill inte kroppen sova och när det är mörkt så vill den inte vara vaken. Det här blir så klart väldigt mycket mer komplicerat långt upp i norr där det ibland aldrig blir mörkt och ibland aldrig ljust. Men du förstår nog principen.

När vi som samhälle väljer att aktivt ställa vår klocka, det vill säga vår sociala tid, så den överlappar dåligt med den här biologin så kommer vi hela tiden att behöva jobba i motvind. Det går liksom inte bara att ”somna i tid” på kvällen om du har en kropp som fortfarande anser att det är dag. Det går inte heller att vakna upp pigg och glad med en hög prestationsförmåga på morgonen om din kropp fortfarande anser att det är natt.

Visst kan vi styra vår egen dygnsrytm till en viss del genom våra val i livet. Sitter du medvetet uppe sent på kvällarna och stirra på en stor skärm med starkt ljus så kommer du att förskjuta din dygnsrytm framåt. Väljer du istället att utsätta dig själv för starkt ljus under dagarna och sedan ha det mörkt i din lägenhet när det börjar bli kväll så kommer du att kunna förskjuta din dygnsrytm bakåt.

Så vi kan anpassa oss en del. Men det finns en gräns för hur stor den anpassningen kan bli rent biologiskt. För en person med genetiska anlag för att vara kvällsmänniska så är det lättare att förskjuta dygnsrytmen framåt och för en med anlag för att vara morgonmänniska är det lättare att förskjuta den bakåt. Men alla har vi våra begränsningar i hur mycket vi kan påverka biologin.

Den här diskussionen påminner lite om diskussionen kring kost och fetma. Människor gör främst dåliga matval idag eftersom vi har förändrat miljön som människor lever i drastiskt de senaste 50 åren. Visst kan du som individ välja att göra väldigt många aktiva val så att du fortsätter att göra bra val även nu men det blir bara svårare och svårare allt eftersom vi förändrar världen mer och mer mot det sämre. Vi tvingar människor att arbeta emot deras mer omedvetna drivkrafter.

Det här är precis samma sak. Vi har ändrat samhället så det är svårare och svårare för människor att hålla en dygnsrytm väl synkad till solen. Vi har knepiga arbetstider, arbetsplatser inomhus där du inte utsätts för dagsljus, artificiella ljus som håller oss vakna senare på kvällen och försämrar vår sömn och sociala sammanhang så som sena träningstider eller väldigt tidig skolstart. Så fler människor är ”ur synk” idag jämfört med förr. Om vi skulle besluta oss för att ha konstant sommartid istället för normaltid här i Sverige så har vi infört ytterligare en sådan förändring som gör allting svårare för faktiskt alla människor. Just den här förändringen är dessutom av allt att döma en betydande sådan.

*En intressant sak värd att notera här mellan Sverige och Spanien är skillnaderna i mattider. I Sverige pratar vi ofta om hur sent man äter middag i Spanien men om du ignorerar klockan och istället tittar på solen och meridianer så ser du att Spanjorerna i själva verket är ungefär en dryg timme efter oss. Så egentligen är vårt klockan sju lite drygt klockan åtta för spanjorerna. Så även om de äter något senare än oss så är det inte alls så sent som det kan upplevas om du väljer att titta på klockan istället för vår biologi.


Liknande artiklar
Kritik av modellen relativ energibrist inom idrotten (RED-s)

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel i tidskriften Sports Medicine som har den intressanta titeln, Does Relative Energy Deficiency in Sport (REDs) Syndrome Exist?

11 dec. 2024

Effekter från 12 månader med periodisk fasta och styrketräning

För något år sedan skrev jag en artikelserie här på Tyngre om periodisk fasta och andra former av längre fasta. Här är vad lite nyare forskning kommit fram till.

Jacob Gudiol

10 dec. 2024

Det hopplösa i att försöka ta fram en personlig GI-lista

I avsnitt 149 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Linnea en nypublicerad studie med en tillhörande ledartextsom handlar om osäkerheten i enskilda blodsockermätningar med kontinuerliga blodsockermätare.

10 dec. 2024

Jacob om Ozempic och ultraprocessad mat

Jacob levererar nya sanningar om två frågor som återkommande får nytt bränsle för diskussioner och tolkningar.

5 dec. 2024

Finns det några fördelar med kreatin för konditionsidrottare?

Wille och Jacob svarar på lyssnarfrågor i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

4 dec. 2024

Preliminära data från Kevin Halls andra studie på ultraprocessad mat

Ultraprocessad mat står ännu en gång på agendan i Hälsoveckan by Tyngre.

3 dec. 2024

Jacob Gudiol

I dagens läge med sociala medier och frihet att uttrycka sig själv hamnar det mycket blandad information på internet och i sociala medier. Allt som basuneras ut är inte sant men det paketeras som sanningar baserat på forskning.

30 nov. 2024

Våra fettceller minns om vi någon gång varit feta

I avsnitt 147 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras en ny studie i Nature där man har tittat på fettcellerna hos människor och möss när de burit på olika mängder fettmassa.

26 nov. 2024

Hur kan man kompensera för minskad spontanidrott?

Avsnitt 471 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar energiintag för personer som tränar mycket. Finns det en situation där man inte längre kan lita på ens egen mättnad och hunger och när dyker den upp?

20 nov. 2024

En promenad i naturen är bättre för stressen än en promenad i en storstad

Hälsoveckan avsnitt 146 och Jacob och Erik diskuterar först en artikel i SVT inför ett avsnitt av Vetenskapens värld kring stress.

19 nov. 2024

Nicklas Neuman om forskning, fotboll och nya bokprojektet

Nicklas Neuman, den riktiga kostdoktorn, gästar oss för att prata om bland annat Degerfors väg tillbaka till Allsvenskan, om lukt- och smakavvikelser post-covid och om den nya boken som han nu skriver tillsammans med Jacob Gudiol.

14 nov. 2024

Flour i dricksvattnet och fetmamediciner som hjälper mot mycket

Jacob och Erik tänkte diskutera två olika ämnen i det här avsnittet men det blev även en del diskussioner med relevans i introduktionen då de nämner lite av tokigheterna som kommit från RFKjr den senaste tiden.

12 nov. 2024

Fasciahype och en massa vintersjukdomar

Dr Mellberg är tillbaka efter mycket arbete följt av en tuff förkylning. Tillsammans med Jacob så diskuteras först alla virus och bakterier som verkar göra många sjuka just nu och vad som kommer att göra en hel del svenskar sjuka framöver.

5 nov. 2024

När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Riksmaten – barn och bikarbonat som gråzonspreparat

Livsmedelsverket har i dagarna släppt Riksmaten småbarn och Jacob och Erik försöker komma diskutera sig fram till vad man kan få ut av en sådan undersökning.

29 okt. 2024

Är det bättre med vanlig cola än light till små barn?

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten.

22 okt. 2024

Ultraprocessad mat och för högt kaloriintag

Avsnitt 466 av Tyngre Träningssnack handlar om en ny studie på ultraprocessad mat. Än en gång har man låst in människor och sen under olika perioder låtit dem äta endast ultraprocessad mat eller endast minimalt processad mat för att se vad som händer.

16 okt. 2024

Stelhet innebär ökad risk för tidig död

Jacob och Erik fokuserar på en artikel i DN med titeln ”Medelålders och stel? Då kan du dö i förtid”.

15 okt. 2024

Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024

Hälsoråd som fungerar dåligt inom sjukvården

I avsnitt 140 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik och Jacob en debatt som pågått i framför allt Göteborgs-Posten de senaste veckorna kring om läkare ska ge livsstilsråd och i så fall hur och vid vilka tillfällen.

8 okt. 2024

Sveriges uppdaterade kostråd

Linnea, Erik och Jacob lägger denna vecka allt krut på att diskutera de nya förslagen till kostråd som Livsmedelsverket presenterade på en presskonferens under förra veckan.

1 okt. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Energidrycker funkar för att de innehåller koffein

Linnea, Erik och Jacob diskuterar två olika ämnen i Hälsoveckan by Tyngre.

24 sep. 2024

Placebo som gör ont blir mer kraftfullt

Jacob och Wille diskuterar en av årets vinnare av det så kallade Ig Nobelpriset där en forskargrupp visat att placebo med smärta ger större placeboeffekt än utan.

18 sep. 2024

Forskning och regler kring nya löparskor

Biomekanikern och forskaren Toni Arndt är tillbaka i Tyngre Träningssnack för att diskutera löparskor.

11 sep. 2024

Orsaken till typ 2-diabetes

Erik och Jacob har typ 2-diabetes som ämne i avsnitt 136 av Hälsoveckan by Tyngre

10 sep. 2024

Fungerar luktsalt eller ammoniak som prestationshöjare?

Jacob och Wille har tittat på forskningen kring luktsalt i avsnitt 460 av Tyngre Träningssnack.

4 sep. 2024

Olika nordiska länder har olika kostråd till gravida

Linnea är tillbaka från sommarsemestern och tillsammans med Erik och Jacob diskuteras skillnaderna i kostråd till gravida som finns mellan Sverige och Finland.

3 sep. 2024

Vad är hårt belastande träning och varför orkar kroppen bara så lite av det?

Jacob och Wille diskuterar balansen mellan träning och återhämtning i avsnitt 459 av Tyngre Träningssnack.

28 aug. 2024

Norges nya kostråd och alla stora källor till tillsatt socker i USA

Erik, Caroline och Jacob diskuterar två ämnen i avsnitt 134 av Hälsoveckan by Tyngre.

27 aug. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Vad vet vi kring hur kosten påverkar immunförsvaret?

Jacob och Wille försöker svara på tre lyssnarfrågor i avsnitt 457 av Tyngre Träningssnack.

14 aug. 2024

Olika metoder för att mäta fettmassa och kroppssammansättning

I veckans Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik bland annat en artikel i SvD som fått en missvisande rubrik.

13 aug. 2024