Krönika

Ensam är sällan stark. Ensam blir framförallt inte starkast. Så även när det gäller träning.

Vilken typ tillhör du? Och vad skulle du kunna lära dig genom att kika över planket?

Vi får bara åka på livets motorväg en gång. Och då är det jäkligt dumt att ständigt öka farten så att vi till slut blir fartblinda.

Det hela torde egentligen vara mycket enkelt. Om ingen aktivt frågar om vad just du tycker kring mat, hur och när du äter den, då kan det ju faktiskt vara som så att de är rätt nöjda med sin egen situation.

Det finns inget substitut för hårt och kontinuerligt arbete.

På spaning i fitnessbranschens intressen undrar jag om vår värld är ond eller god? Ytlig eller djup? Om det tvista de lärde. Men kan det vara så enkelt att inget bara är det ena eller det andra?

I en tid när alla skolbarn rör sig allt mindre är det dags att göra ett lyft.

Det kan faktiskt vara nyttigt att få längta lite till gymmet ibland. Så ta en vilodag.

En saga om en tid när alla var lyckliga och glada i alla sina dagar.

Vill du tycka om träning ska du bli bra på den.

Vi skrapar ett varv till på tanken om sociala mediers mest verkningsfulla plats i tillvaron.