Är honung bättre sötningsmedel än socker eller HFCS?

Trenden mot att äta mer naturligt (vad det nu betyder) växer sig allt starkare. Mot den bakgrunden dök vår vän i labbet – Jacob Gudiol – ner i pärmarna och kikade lite mer på honung.

Jacob Gudiol

Det har nog undgått få människor att det för närvarande pågår en stark trend mot att allt ska vara så ”naturligt” som möjligt. Att det inte går att definiera naturligt på ett bra sätt och att i princip alla människor har sin helt egen bild av vad som är naturligt hindrar inte den här trenden från att fortsätta växa. Livsmedelsverket har faktiskt vissa regler för när någonting får kallas naturligt där till exempel naturligt mineralvatten‌ endast få skrivas på vatten som tagits direkt från någon källa utan att någonting annat har tillförts. Tittar man på innehållet i dessa naturliga vatten är de dock inte bättre än kranvatten och dessutom skiljer sig innehållet mellan olika märken av naturligt vatten ganska ordentligt (1).

Men nog om avstickaren naturligt mineralvatten. Det jag hade tänkt skriva om idag är en studie där man har jämfört effekten av att inta tre olika källor till 50 gram sockerarter varje dag i två veckor (2). De tre källorna i studien var honung, socker och fruktossirap (även kallar High fructose corn syrup eller HFCS-55). Fruktossirap används inte så mycket i Sverige men i USA används det istället för socker i många produkter. Det finns flera olika typer av fruktossirap men den typen som är överlägset vanligast, HFCS-55, innehåller till 55 procent fruktos och ungefär 40 procent glukos tillsammans med några procent längre kedjor av glukos kallat för oligosackarider.

Med trenden som pågår kring naturligt så är det en hel del människor som gått över till att använda sig av mer ”naturliga” sötningsmedel och då är honung ett av dessa. Forskarna i den här studien ville därför undersöka om det finns någon skillnad i att använda honung som sötningsmedel istället för antingen socker eller HFCS-55.

Två veckor med varje sockerkälla i en cross-over studie

Det här var en studie med så kallad cross-over design och jag har skrivit om den typen av upplägg ett par gånger nu. I korthet går det ut på att alla deltagare i studien får testa på alla uppläggen fast under olika perioder. Det här är ett väldigt bra upplägg när det är möjligt att genomföra eftersom du inte riskerar att det ska vara skillnader mellan olika grupper som påverkar resultatet.

Det enda som deltagarna fick göra under de här två veckorna var att varje dag skulle dricka en fruktdrink som då antingen var sötad med honung, socker eller HFCS-55. Honungen som man använde sig av var av den amerikanska varianten som är aningen mer filtrerad än den som säljs mest här i Sverige och den är flytande i rumstemperatur. Jag har inte kunnat hitta exakt hur honungens näringsvärde påverkas av den här filtreringen mer än att i princip all pollen försvinner och vissa studier pekar även på att mängden antioxidanter kan minska, i alla fall i vissa honungstyper (3, 4).

Det verkar även skilja sig en hel del mellan olika typer av honung beroende på var bina har tagit sin nektar och vilka bin det är så honung är inte direkt ett livsmedel där varje burk är som den tidigare. GI kan till exempel variera från 30 upp till 90 på två olika varianter av honung (5). Kort och gott kan vi säga att alla former av honung inte är skapta lika.

Före och efter varje två veckorsperiod med de olika dryckerna utförde man en rad tester på försökspersonerna, där man undersökte allt ifrån blodsocker, fasteinsulin, blodfetter och markörer för inflammation. Man mätte även kroppsvikten hos deltagarna men då det här var en studie på endast två veckor så känns det inte särskilt sannolikt att det skulle hända någonting nämnvärt med den.

Deltagarna i studien var både normalviktiga personer med normal blodsockerkontroll och överviktiga personer med försämrad blodsockerkontroll. Ingen av deltagarna fick dock gå på någon form av medicin som skulle kunna påverka blodsocker eller blodfetter.

Studiens resultat – ingen skillnad mellan honung, socker och HFCS-55

Det man kom fram till i den här studien var att det inte gick att se någon skillnad mellan grupperna. I princip så hände det nästan ingenting under någon av perioderna. De enda förändringarna som man kunde se var att alla grupperna utsöndrade något mer insulin vid ett glukostoleranstest efter varje tvåveckorsperiod och att deltagarna fick högre triglycerider efter varje period. Det här är båda två negativa förändringar.

Meningslöst med endast två veckor?

Den här studien antyder alltså att det inte finns några meningsfulla skillnader mellan att använda honung, socker eller HFCS-55 som sötningsmedel och det är även ett antal internationella tidningar som har skrivit om den här studien med precis den slutsatsen. Personligen så tycker jag dock att slutsatsen från den här studien mest är att upplägget var för dåligt.

Visst var där ingen skillnad mellan de tre men samtidigt var det ingen av dem som visade sig vara något vidare dåligt. Samtidigt vet vi att det är dåligt att dricka drycker med upplöst socker ifrån annan tidigare forskning. Gissningsvis så var försökstiden på två veckor för kort för att det skulle kunna ske något verkligen mätbart med ”endast” 50 gram sockerarter extra varje dag.

Socker är väldigt svartmålat idag men som jag skrev mer ingående i min artikel om frukt för någon vecka sen så verkar det allra mesta negativa med socker vara att det lätt kan användas i livsmedel för att få folk att äta för mycket. Och äter du för mycket så kommer det negativa effekter på hälsan från det. I den här studien skedde ingen viktuppgång och förutom då en liten inverkan på insulinutsöndring och triglycerider så såg man inte heller några större skillnader i hälsovärden. Då det inte hände någonting mer uttalat för någon så innebär det att vi givetvis inte kan förvänta oss att kunna se skillnader mellan de olika källorna till sockerarter.

Den här studien var sponsrad av honungstillverkare

En intressant poäng att ta upp med den här studien är att den är delvis finansierad av ”The National Honey Board” som, likt namnet antyder, är en intresseorganisation för honungstillverkare, i det här fallet från USA. Hypotesen när studien började var också att honung skulle ge ett bättre glukos- och insulinssvar än socker och HFCS-55. En hypotes som de alltså inte kunde stödja med studiens resultat.

Det här är intressant eftersom det på senare tid har börjat bli populärt att påstå att alla sponsrade studier visar på det resultat som sponsorn önskar sig. Så är inte fallet och det har heller aldrig varit så tidigare. Det är bara en bild som målas upp av personer som mest vill förklara bort studieresultat som de själva inte tycker om.

Det är ingen tvekan om att du behöver vara extra vaksam när du läser sponsrade studier. Som jag skrivit ganska djupgående i artikeln ”En diet med vatten eller lightläsk?” här på tyngre så är en stor andel av de sponsrade studierna upplagda på ett vis som gör att du mer eller mindre kan räkna med att resultatet blir i fördel för sponsorn. Det handlar inte om forskningsfusk utan att frågan som ställs inför studiens utförande mer är en fråga där svaret gynnar sponsorn än en fråga som egentligen kanske är den som är mest intressant. Ett bra exempel på den typen av studie har jag tagit upp i artikeln, Protein innan läggdags för bättre muskelbygge?, där man jämförde protein innan läggdags med ingenting istället för att kanske jämföra olika typer av protein eller olika mängder protein.

Kan det då, hypotetiskt, finnas någon skillnad mellan honung och socker?

Om vi återgår till frågan jag ställde i rubriken och som studien jag skrivit om ville undersöka så är det inte helt osannolikt att honung är bättre än socker eller HFCS. Socker och HFCS är just bara det, det är raffinerade produkter som i princip inte innehåller någonting mer än enkla sockerarter i något olika fördelningar.

Honung däremot innehåller ju trots allt, som jag redan gått igenom ovan, en del andra ämnen som för sig själva oftast har positiva effekter på folks hälsa. Total uppskattas honung faktiskt innehålla minst 180 ämnen där som sagt fördelningen mellan de olika ämnena varierar ganska ordentligt beroende på typ av bin, blommorna de tagit sin nektar från och även årstid (7). Även den sämsta formen av honung innehåller dock en liten mängd ämnen som faktiskt är bra för din kropp medan det inte finns i socker. Så honung är bättre än socker och HFCS. Frågan är ju dock bara om vi jämför pest eller kolera?

Andra studier på honung vs socker

Det finns ett par andra studier där man jämfört effekten av att äta antingen socker eller honung varje dag. I en av de här studierna fick två olika grupper äta antingen 70 gram socker upplöst i vatten eller 70 gram honung upplöst i vatten varje dag i maximalt 30 dagar (8). Det här verkar vara en ganska taskigt genomförd studie där det fanns en hel del skillnader mellan de två grupperna från början vilket gör resultaten svårtolkade. Hur som helst så visade resultaten på klara fördelar för honung framför socker.

Gruppen som fick dricka honung i vatten varje dag såg förbättringar i allt från kroppsvikt, fastande blodsocker, blodfetter och lägre nivåer av markörer för inflammation. Det var lite skillnad i hur stora förbättringarna blev beroende på försökspersonernas utgångsläge och överlag var det faktiskt större förbättringar hos de som var normalviktiga.

Den här studien är, i alla fall sett till redovisningen, klart sämre än den jag tagit upp ovan. Samtidigt varade den här studien över längre tid, dosen av honung och socker var större och den honung man använde sig av var ”natural honey collected from Iran” vilket inte är särskilt specifikt men jag antar att den inte varit filtrerad till samma grad som den i studien jag skrev om tidigare.

En annan studie undersökte effekten av 75 gram honung eller 75 gram av en sockerlösning med samma fördelning mellan fruktos och glukos som honungen (9). Den här studien pågick också endast över två veckor. Resultatet i studien visade inte på några större skillnader men kvinnorna i studien fick en liten höjning av sitt LDL när de fick sockerlösningen medan man inte kunde se samma sak hos kvinnorna som fick honung. Kvinnorna som fick honung hade dock högre värde från början vilket gör den effekten lite osäker.

Jag hittade även några mindre studier med typ 10 deltagare med tendenser mot samma form av resultat men jag tänker inte redogöra för dem här.

Alla studierna här ovanför, med undantag för den sponsrade studien jag skrev om först, skulle jag klassa som dåliga eller usla. Jag tycker därför inte det går att dra särskilt mycket till slutsats från dem mer än att det verkar finnas en skillnad mellan honung och rent socker. En slutsats som inte direkt känns särskilt överraskande. Ett annat problem som jag ser med alla studier är att de nästan uteslutande har använt sig av honung upplöst i vätska. Som du vet om du läst det jag brukar skriva finns det ingenting som har så bra stöd bakom sig för att göra att folk går upp i vikt som sockerarter i vätska. Det är fullt möjligt att effekten från honung, när man ger den till som lever fritt och äter efter hunger, skiljer sig beroende på om du ger det i upplöst i vätska eller ber dem använda det i fast form för att till exempel söta pannkakor eller i matlagning.

Många frågor återstår med andra ord.

Summering

Med all den osäkerhet som finns så hade jag, för stunden, sagt att om honung är mätbart bättre än socker eller HCFS så är det sannolikt inte med en stor marginal [(1)]. Det finns ju en stor osäkerhet i den ”slutsatsen” och mycket möjligen får jag ändra mig ganska mycket på den punkten senare.

Just nu skulle jag dock säga att om du vill ha något sött och tycker att honungssmak fungerar lika bra som rent socker så finns det bara positivt i att välja honung då det trots allt innehåller mer än bara sockerarter där en del av det andra kan ha positiva effekter.

° ° °

Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/forma-kroppen-2)


Liknande artiklar
Koststrategier för vardagen

Jossan lider starkt av pollenallergi och beskriver de allvarliga symtomen och de tillfälliga lösningarna hon använder. En kommande universitetsstudie söker nu deltagare och Jossan kommer ansöka om att få ingå i studien för att förhoppningsvis äntligen hitta en lindring.

28 mars 2025

Hälsoinfluensern som får sina råd från Bahlon, en ande från en annan dimension

Denna vecka diskuterar Jacob och Erik periodisk fasta med olika ätfönster och hur Joseph Mercola idag mestadels verkar styras av ett medium som påstår sig kunna mediera en ande vid namn Bahlon.

25 mars 2025

Ändra din berättelse – Ändra ditt liv (och din hälsa)

Hur ofta fastnar vi i berättelser om oss själva som håller oss tillbaka? "Jag har dålig karaktär", "Jag kan aldrig hålla en diet", eller "Jag är bara en sån som inte gillar träning". Men vad händer om vi börjar ifrågasätta de här berättelserna?

8 mars 2025

Är det hälsosamt med högre BMI när man blir äldre?

Jacob och Erik diskuterar Fredrik Nyströms medverkan i Nyhetsmorgon på söndagen där han som vanligt har med sig en lista med saker som går emot gängse hälsoråd där han sen självsäkert påstår att det är precis tvärt om.

4 mars 2025

Träning, träskdieter och tidsoptimism

I detta avsnitt dyker Carina och jag in i en mängd olika ämnen. Jag delar med mig av min pågående saga med min badrumsrenovering. Trots förseningar och frustrationer känner jag mig hoppfull med det nya teamet som arbetar på det. Carina, å andra sidan, pratar om sin köksrenovering och den oväntade omvägen att först göra om hennes mans walk-in-closet.

14 feb. 2025

Kosttillskott för hälsa

Som en fortsättning på förra veckans avsnitt där Jacob och Wille diskuterade kosttillskott för prestation så diskuteras nu kosttillskott för hälsa.

12 feb. 2025

Hur påverkas träningseffekten från gymmet av en fylla?

Hur påverkas träningseffekten från gymmet av en fylla? Jacob Gudiol reder här ut denna viktiga fråga!

Jacob Gudiol

11 feb. 2025

När livet händer – känslor, kriser och beteenden

I veckans avsnitt pratar vi om hur vi hanterar livets oförutsägbarhet, stress och känslor – och hur det kan påverka våra beteenden, särskilt kopplat till mat och hälsa.

10 feb. 2025

Underrapportering och systematiska fel i food frequency questionnaires

Avsnitt 156 av Hälsoveckan by Tyngre och Jacob och Erik börjar med att diskutera en vida spridd fallrapport om en man som ätit carnivour och fått en biverkan som heter Xantelasma som i sin tur beror på högt kolesterol.

28 jan. 2025

Jakten på lycka och myten om träning som straff

Mange och Pischa diskuterar vanliga mönster som kan hålla oss tillbaka och hur tacksamhet och balans kan bli nyckeln till ett mer hållbart och glädjefyllt liv.

27 jan. 2025

En ny definition på obesitas som också inkluderar preobesitas

I veckan har det publicerats nya riktlinjer för hur man ska ställa diagnosen obesitas i The Lancet Diabetes & Endocrinology och där ligger huvudfokuset på dagens avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre med Jacob och Erik.

21 jan. 2025

Hur du hittar bra personer att följa kring träning, kost och hälsa

Jacob Gudiol förklarar hur du hittar bra personer att följa på sociala medier samt listar sina favoriter på Instagram, Threads, X, Bluesky och Youtube!

Jacob Gudiol

20 jan. 2025

Hur du känner igen en dålig influencer

I avsnitt 150 förbereder Jacob och Erik dig inför 2025 genom att lista 9 faktorer som de anser ofta märker ut influensers som ofta delar dålig information eller ofta för in sina följare på trams som bara kostar följarna tid och pengar.

17 dec. 2024

Allt du behöver veta kring de nya fetmamedicinerna

Fetmamediciner, alla snackar om fetmamediciner. Målet med artikeln är att ge dig en grundlig genomgång av två nya och effektiva fetmamediciner, semaglutid och tirzepatid, samt deras effekter och biverkningar.

Jacob Gudiol

14 dec. 2024

Kritik av modellen relativ energibrist inom idrotten (RED-s)

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel i tidskriften Sports Medicine som har den intressanta titeln, Does Relative Energy Deficiency in Sport (REDs) Syndrome Exist?

11 dec. 2024

Effekter från 12 månader med periodisk fasta och styrketräning

För något år sedan skrev jag en artikelserie här på Tyngre om periodisk fasta och andra former av längre fasta. Här är vad lite nyare forskning kommit fram till.

Jacob Gudiol

10 dec. 2024

En promenad i naturen är bättre för stressen än en promenad i en storstad

Hälsoveckan avsnitt 146 och Jacob och Erik diskuterar först en artikel i SVT inför ett avsnitt av Vetenskapens värld kring stress.

19 nov. 2024

Hälsoråd som fungerar dåligt inom sjukvården

I avsnitt 140 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik och Jacob en debatt som pågått i framför allt Göteborgs-Posten de senaste veckorna kring om läkare ska ge livsstilsråd och i så fall hur och vid vilka tillfällen.

8 okt. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Gudiol tillbaka på radion

Killarna försöker återvända till lite vanliga gängor igen efter sommaren. Som en självklar del i det är Jacob Gudiol tillbaka som gäst.

12 aug. 2024

En diet personligt anpassad efter proteomet vs vanlig medelhavskost

Jacob och Erik diskuterar en studie där man testat en personligt anpassad diet mot en mer generisk medelhavskost.

30 juli 2024

Att jobba med träning – Unni berättar

Vi träffar coachen Unni Lundblom som tagit steget från att tävla i fitness till att hjälpa andra att komma i form.

25 juli 2024

Sommarhälsa med Carina

Carina gästar podden och delar med sig av tips och trix för att undvika att helt tappa form och livslust under semesterns alla lediga stunder.

18 juli 2024

Varför EMG kan lura dig efter aktiveringsövningar

Jacob och Wille diskuterar några vanliga missförstånd när det gäller att diskussioner och tolkningar av data relaterat till träning och hälsa.

17 juli 2024

De sju viktigaste sakerna för en bra hälsa – enligt Gudiol

Avsnitt 444 handlar om Jacobs topp 7 saker de flesta bör fokusera på för en bättre hälsa.

15 maj 2024

Mer träning ger större vadmuskler

Vadmusklerna svarar bättre på hög volym - i alla fall kortsiktigt.

Jacob Gudiol

12 maj 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Att undvika vid viktnedgång med KP

Favoriten Karoline Petersson hjälper oss att reda ut några av de fenomen man bör hålla sig långt ifrån ifall man vill gå ner i vikt.

4 mars 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Julmatspecial med Karoline Pettersson

Vi tar den positiva vägen till julbordet och låter oss lotsas av solskenet Karoline Pettersson. Favoriter, måsten, personliga anpassningar och rätter vi inte ens tar i med tång.

27 nov. 2023