Är honung bättre sötningsmedel än socker eller HFCS?

Trenden mot att äta mer naturligt (vad det nu betyder) växer sig allt starkare. Mot den bakgrunden dök vår vän i labbet – Jacob Gudiol – ner i pärmarna och kikade lite mer på honung.

Jacob Gudiol

Det har nog undgått få människor att det för närvarande pågår en stark trend mot att allt ska vara så ”naturligt” som möjligt. Att det inte går att definiera naturligt på ett bra sätt och att i princip alla människor har sin helt egen bild av vad som är naturligt hindrar inte den här trenden från att fortsätta växa. Livsmedelsverket har faktiskt vissa regler för när någonting får kallas naturligt där till exempel naturligt mineralvatten‌ endast få skrivas på vatten som tagits direkt från någon källa utan att någonting annat har tillförts. Tittar man på innehållet i dessa naturliga vatten är de dock inte bättre än kranvatten och dessutom skiljer sig innehållet mellan olika märken av naturligt vatten ganska ordentligt (1).

Men nog om avstickaren naturligt mineralvatten. Det jag hade tänkt skriva om idag är en studie där man har jämfört effekten av att inta tre olika källor till 50 gram sockerarter varje dag i två veckor (2). De tre källorna i studien var honung, socker och fruktossirap (även kallar High fructose corn syrup eller HFCS-55). Fruktossirap används inte så mycket i Sverige men i USA används det istället för socker i många produkter. Det finns flera olika typer av fruktossirap men den typen som är överlägset vanligast, HFCS-55, innehåller till 55 procent fruktos och ungefär 40 procent glukos tillsammans med några procent längre kedjor av glukos kallat för oligosackarider.

Med trenden som pågår kring naturligt så är det en hel del människor som gått över till att använda sig av mer ”naturliga” sötningsmedel och då är honung ett av dessa. Forskarna i den här studien ville därför undersöka om det finns någon skillnad i att använda honung som sötningsmedel istället för antingen socker eller HFCS-55.

Två veckor med varje sockerkälla i en cross-over studie

Det här var en studie med så kallad cross-over design och jag har skrivit om den typen av upplägg ett par gånger nu. I korthet går det ut på att alla deltagare i studien får testa på alla uppläggen fast under olika perioder. Det här är ett väldigt bra upplägg när det är möjligt att genomföra eftersom du inte riskerar att det ska vara skillnader mellan olika grupper som påverkar resultatet.

Det enda som deltagarna fick göra under de här två veckorna var att varje dag skulle dricka en fruktdrink som då antingen var sötad med honung, socker eller HFCS-55. Honungen som man använde sig av var av den amerikanska varianten som är aningen mer filtrerad än den som säljs mest här i Sverige och den är flytande i rumstemperatur. Jag har inte kunnat hitta exakt hur honungens näringsvärde påverkas av den här filtreringen mer än att i princip all pollen försvinner och vissa studier pekar även på att mängden antioxidanter kan minska, i alla fall i vissa honungstyper (3, 4).

Det verkar även skilja sig en hel del mellan olika typer av honung beroende på var bina har tagit sin nektar och vilka bin det är så honung är inte direkt ett livsmedel där varje burk är som den tidigare. GI kan till exempel variera från 30 upp till 90 på två olika varianter av honung (5). Kort och gott kan vi säga att alla former av honung inte är skapta lika.

Före och efter varje två veckorsperiod med de olika dryckerna utförde man en rad tester på försökspersonerna, där man undersökte allt ifrån blodsocker, fasteinsulin, blodfetter och markörer för inflammation. Man mätte även kroppsvikten hos deltagarna men då det här var en studie på endast två veckor så känns det inte särskilt sannolikt att det skulle hända någonting nämnvärt med den.

Deltagarna i studien var både normalviktiga personer med normal blodsockerkontroll och överviktiga personer med försämrad blodsockerkontroll. Ingen av deltagarna fick dock gå på någon form av medicin som skulle kunna påverka blodsocker eller blodfetter.

Studiens resultat – ingen skillnad mellan honung, socker och HFCS-55

Det man kom fram till i den här studien var att det inte gick att se någon skillnad mellan grupperna. I princip så hände det nästan ingenting under någon av perioderna. De enda förändringarna som man kunde se var att alla grupperna utsöndrade något mer insulin vid ett glukostoleranstest efter varje tvåveckorsperiod och att deltagarna fick högre triglycerider efter varje period. Det här är båda två negativa förändringar.

Meningslöst med endast två veckor?

Den här studien antyder alltså att det inte finns några meningsfulla skillnader mellan att använda honung, socker eller HFCS-55 som sötningsmedel och det är även ett antal internationella tidningar som har skrivit om den här studien med precis den slutsatsen. Personligen så tycker jag dock att slutsatsen från den här studien mest är att upplägget var för dåligt.

Visst var där ingen skillnad mellan de tre men samtidigt var det ingen av dem som visade sig vara något vidare dåligt. Samtidigt vet vi att det är dåligt att dricka drycker med upplöst socker ifrån annan tidigare forskning. Gissningsvis så var försökstiden på två veckor för kort för att det skulle kunna ske något verkligen mätbart med ”endast” 50 gram sockerarter extra varje dag.

Socker är väldigt svartmålat idag men som jag skrev mer ingående i min artikel om frukt för någon vecka sen så verkar det allra mesta negativa med socker vara att det lätt kan användas i livsmedel för att få folk att äta för mycket. Och äter du för mycket så kommer det negativa effekter på hälsan från det. I den här studien skedde ingen viktuppgång och förutom då en liten inverkan på insulinutsöndring och triglycerider så såg man inte heller några större skillnader i hälsovärden. Då det inte hände någonting mer uttalat för någon så innebär det att vi givetvis inte kan förvänta oss att kunna se skillnader mellan de olika källorna till sockerarter.

Den här studien var sponsrad av honungstillverkare

En intressant poäng att ta upp med den här studien är att den är delvis finansierad av ”The National Honey Board” som, likt namnet antyder, är en intresseorganisation för honungstillverkare, i det här fallet från USA. Hypotesen när studien började var också att honung skulle ge ett bättre glukos- och insulinssvar än socker och HFCS-55. En hypotes som de alltså inte kunde stödja med studiens resultat.

Det här är intressant eftersom det på senare tid har börjat bli populärt att påstå att alla sponsrade studier visar på det resultat som sponsorn önskar sig. Så är inte fallet och det har heller aldrig varit så tidigare. Det är bara en bild som målas upp av personer som mest vill förklara bort studieresultat som de själva inte tycker om.

Det är ingen tvekan om att du behöver vara extra vaksam när du läser sponsrade studier. Som jag skrivit ganska djupgående i artikeln ”En diet med vatten eller lightläsk?” här på tyngre så är en stor andel av de sponsrade studierna upplagda på ett vis som gör att du mer eller mindre kan räkna med att resultatet blir i fördel för sponsorn. Det handlar inte om forskningsfusk utan att frågan som ställs inför studiens utförande mer är en fråga där svaret gynnar sponsorn än en fråga som egentligen kanske är den som är mest intressant. Ett bra exempel på den typen av studie har jag tagit upp i artikeln, Protein innan läggdags för bättre muskelbygge?, där man jämförde protein innan läggdags med ingenting istället för att kanske jämföra olika typer av protein eller olika mängder protein.

Kan det då, hypotetiskt, finnas någon skillnad mellan honung och socker?

Om vi återgår till frågan jag ställde i rubriken och som studien jag skrivit om ville undersöka så är det inte helt osannolikt att honung är bättre än socker eller HFCS. Socker och HFCS är just bara det, det är raffinerade produkter som i princip inte innehåller någonting mer än enkla sockerarter i något olika fördelningar.

Honung däremot innehåller ju trots allt, som jag redan gått igenom ovan, en del andra ämnen som för sig själva oftast har positiva effekter på folks hälsa. Total uppskattas honung faktiskt innehålla minst 180 ämnen där som sagt fördelningen mellan de olika ämnena varierar ganska ordentligt beroende på typ av bin, blommorna de tagit sin nektar från och även årstid (7). Även den sämsta formen av honung innehåller dock en liten mängd ämnen som faktiskt är bra för din kropp medan det inte finns i socker. Så honung är bättre än socker och HFCS. Frågan är ju dock bara om vi jämför pest eller kolera?

Andra studier på honung vs socker

Det finns ett par andra studier där man jämfört effekten av att äta antingen socker eller honung varje dag. I en av de här studierna fick två olika grupper äta antingen 70 gram socker upplöst i vatten eller 70 gram honung upplöst i vatten varje dag i maximalt 30 dagar (8). Det här verkar vara en ganska taskigt genomförd studie där det fanns en hel del skillnader mellan de två grupperna från början vilket gör resultaten svårtolkade. Hur som helst så visade resultaten på klara fördelar för honung framför socker.

Gruppen som fick dricka honung i vatten varje dag såg förbättringar i allt från kroppsvikt, fastande blodsocker, blodfetter och lägre nivåer av markörer för inflammation. Det var lite skillnad i hur stora förbättringarna blev beroende på försökspersonernas utgångsläge och överlag var det faktiskt större förbättringar hos de som var normalviktiga.

Den här studien är, i alla fall sett till redovisningen, klart sämre än den jag tagit upp ovan. Samtidigt varade den här studien över längre tid, dosen av honung och socker var större och den honung man använde sig av var ”natural honey collected from Iran” vilket inte är särskilt specifikt men jag antar att den inte varit filtrerad till samma grad som den i studien jag skrev om tidigare.

En annan studie undersökte effekten av 75 gram honung eller 75 gram av en sockerlösning med samma fördelning mellan fruktos och glukos som honungen (9). Den här studien pågick också endast över två veckor. Resultatet i studien visade inte på några större skillnader men kvinnorna i studien fick en liten höjning av sitt LDL när de fick sockerlösningen medan man inte kunde se samma sak hos kvinnorna som fick honung. Kvinnorna som fick honung hade dock högre värde från början vilket gör den effekten lite osäker.

Jag hittade även några mindre studier med typ 10 deltagare med tendenser mot samma form av resultat men jag tänker inte redogöra för dem här.

Alla studierna här ovanför, med undantag för den sponsrade studien jag skrev om först, skulle jag klassa som dåliga eller usla. Jag tycker därför inte det går att dra särskilt mycket till slutsats från dem mer än att det verkar finnas en skillnad mellan honung och rent socker. En slutsats som inte direkt känns särskilt överraskande. Ett annat problem som jag ser med alla studier är att de nästan uteslutande har använt sig av honung upplöst i vätska. Som du vet om du läst det jag brukar skriva finns det ingenting som har så bra stöd bakom sig för att göra att folk går upp i vikt som sockerarter i vätska. Det är fullt möjligt att effekten från honung, när man ger den till som lever fritt och äter efter hunger, skiljer sig beroende på om du ger det i upplöst i vätska eller ber dem använda det i fast form för att till exempel söta pannkakor eller i matlagning.

Många frågor återstår med andra ord.

Summering

Med all den osäkerhet som finns så hade jag, för stunden, sagt att om honung är mätbart bättre än socker eller HCFS så är det sannolikt inte med en stor marginal [(1)]. Det finns ju en stor osäkerhet i den ”slutsatsen” och mycket möjligen får jag ändra mig ganska mycket på den punkten senare.

Just nu skulle jag dock säga att om du vill ha något sött och tycker att honungssmak fungerar lika bra som rent socker så finns det bara positivt i att välja honung då det trots allt innehåller mer än bara sockerarter där en del av det andra kan ha positiva effekter.

° ° °

Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/forma-kroppen-2)


Liknande artiklar
Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Julmatspecial med Karoline Pettersson

Vi tar den positiva vägen till julbordet och låter oss lotsas av solskenet Karoline Pettersson. Favoriter, måsten, personliga anpassningar och rätter vi inte ens tar i med tång.

27 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Vad innebär en detox för hälsans skull?

Erik Dunåker och Caroline Mellberg diskuterar fenomenet detox med utgångspunkt i magasinets Filters reportage i ämnet, Avgifta på låtsas

24 okt. 2023

Så skapar du en balanserad kost – tips och råd!

När det kommer till att äta hälsosamt är balans en viktig faktor. Balans handlar delvis om att få i sig lagom mycket av olika näringsämnen och lagom mycket energi.

Lova Molin

17 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Vad är bra råd kring fysisk aktivitet?

Professor Örjan Ekblom gästar Jacob och Wille i Tyngre Träningssnack för att diskutera fysisk aktivitet för hälsan.

4 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Måltidsplanering för en aktiv livsstil!

Har du en aktiv livsstil, kanske fått en bra rutin med träningen men upplever att kosten är en stor utmaning att få till i praktiken?

Lova Molin

19 sep. 2023

Voldemort härjar på sociala medier

Caroline är äntligen tillbaka efter arbete och semester. Denna gång tar hon också upp en helt personlig åsikt som hon tyckte att hon ville förmedla till alla er lyssnare.

19 sep. 2023

Vegetarisk och vegansk mat när man ska bygga muskler

Över många år har intresset för vegetarisk och vegansk kost ökat. Men hur påverkar det vår förmåga att bygga muskler? Jacob Gudiol reder ut frågan.

Jacob Gudiol

5 sep. 2023

Fria vikter vs Maskiner

Det är dags att släppa tanken om att träning med fria vikter är helt överlägset träning i maskiner.

Wille Valkeaoja

29 aug. 2023

Fördelar och nackdelar med en kontinuerlig blodsockermätare för dig utan diabetes

I två tidigare artiklar här på Tyngre har vi tittat på hur vi mäter blodsockerkontroll. Dags för hur en kontinuerlig mätning påverkar oss.

Jacob Gudiol

28 aug. 2023

Vad vet vi kring hur blodsockerkurvan påverkar hunger, aptit och energinivåer?

Då var det dags för fortsättningen på den här artikelserien i tre delar kring blodsockerkontroll och kontinuerlig mätning av blodsockret.

Jacob Gudiol

25 aug. 2023

Blodsockerkontroll och långsiktig hälsa – vad vet vi idag?

Att ha kontroll på blodsockret är något som har diskuterats flitigt under lång tid. I en artikelserie på tre delar tar Jacob Gudiol oss med till vad forskningen verkligen säger.

Jacob Gudiol

15 aug. 2023

Ocklusionsträning och högintensiv styrketräning

I boken Träna Mindre kan du läsa om olika sätt att höja intensiteten vid styrketräning. Ett av dessa sätt är ocklusionsträning.

Wille Valkeaoja

7 aug. 2023

Gudiol om träningens betydelse

Mitt i sommarstöket fångar vi upp Jacob Gudiol för att prata om träningens betydelse, både på hälsan och vår livslängd. Lagom är bäst, kan man säga.

24 juli 2023

Kan Stryd förutsäga din Critical Power?

Cyklister har sedan länge använt effektutveckling som ett mått på intensitet. Inom löpning har man använt sig av hastighet för samma syfte.

Wille Valkeaoja

20 juli 2023

Självstyrd intervallvila

När du inte riktigt är redo att se gud men ändå vill kunna genomföra ett kvalitativt intervallpass verkar det funka att lägga upp viloperioderna efter eget huvud.

Wille Valkeaoja

13 juli 2023

Den magiska tröskeltimmen

Många tänker att tröskelintensitet är något du orkar bibehålla i en timme. Verkligheten är dock betydligt mer komplex.

Wille Valkeaoja

5 juli 2023

Forskningen på om träning ger ökad livslängd

Marcel Ballin är tillbaka som bäst i Tyngre Träningssnack. Den här gången diskuterar vi bland annat träning och livslängd.

5 juli 2023

Mat för att bygga muskler

Vilka delar i kosten är viktigast när det kommer till att bygga muskler? Lova Molin ger dig all information du behöver.

Lova Molin

25 juni 2023

Sömnkvalitén kan påverkas negativt av en sämre diet

För drygt 7 år sedan skrev jag en artikel här på Tyngre om vad man visste kring hur kosten påverkade människors sömn. Nu är det dags för uppdatering.

Jacob Gudiol

9 juni 2023

Så grillar du hälsosamt och gott – dietisten tipsar!

Sommaren är här vilket också innebär säsong för att grilla. När det kommer till grillen finns det många nyttiga grillalternativ.

Lova Molin

2 juni 2023

Autoreglerad träning

Alla som har följt ett träningsprogram vet att det är svårt att utföra träningen exakt som det är tänkt. En ny studie har tittat på två sätt att göra det på.

Wille Valkeaoja

19 apr. 2023

Jacob Gudiol om alternativa "sanningssägare"

Vi pratar om trender kring alternativa dietpåståenden, en påtaglig forskningsresistens och blandat vaccinationsmotstånd.

10 apr. 2023

Hälsosamma och billiga livsmedel – Dietisten tipsar

Att hålla koll på priserna i mataffären är extra aktuellt just nu. Maten har blivit dyrare och för många svider de höjda matkostnaderna i plånboken.

Lova Molin

28 mars 2023

Träningsuppehåll

Alla som tränar regelbundet kommer någon gång behöva göra uppehåll i träningen. Frågan är hur mycket detta påverkar din träning.

Wille Valkeaoja

15 mars 2023

Mot 10 km – Styrketräningen

Det är välbelagt att löpare bör styrketräna benen. Det går dock att individanpassa träningen för bästa resultat.

Wille Valkeaoja

9 mars 2023

Ramadan och träning för motionärer och elitidrottare

Här i del 2 ska vi fortsätta genom att titta mer specifikt på fysisk aktivitet och prestation under Ramadan.

Jacob Gudiol

8 mars 2023

Vad händer med hälsan under Ramadan?

Snart är det dags för Ramadan som är den heligaste månaden i den islamiska kalendern. Men hur påverkar den hälsan?

Jacob Gudiol

7 mars 2023