Människor vet inte vad som verkligen är lagom

Därför ska du inte tro på någon när de berättar vad de äter. Inte ens dig själv.

Jacob Gudiol

Jag har flera gånger om påpekat att det finns ett glapp mellan vad människor anser vara normalt och vad som är normalt rent fysiologiskt. Till exempel vet folk normalt sett inte vad som verkligen är en hälsosam mängd kroppsfett på kroppen. Istället jämför de sig själva med andra i sin omgivning för att avgöra om de ser ”normala” ut och sedan utgår de ifrån det för att se avgöra om de är normalviktiga eller inte. Då genomsnittligt BMI för befolkningen i Sverige och många andra delar av världen närmar sig 25 så innebär det att många människor som tror sig ha en ”ganska normal” vikt i själva verket är överviktiga eller feta.

Inom fitnessvärldens finns av allt att döma det motsatta, där folk anser sig vara otränade och lite tjocka trots att deras fysiker rent fysiologiskt är väldigt bra. De har en större andel muskelmassa och en bra mängd kroppsfett. Jag har skrivit om båda dessa saker tidigare här på Tyngre‌ i artikeln, Vem är tjock och vem är smal?.

Det finns en hel del närliggande till allt det här och för snart två år sen skrev jag en krönika i Svenska Dagbladet‌ med titeln ”Idag är det normalt att leva ohälsosamt” där jag mer la fokus att det som folk anser vara en normal mängd träning eller en normal kost i själva verket oftast är för lite träning och alldeles för dålig kost.

Träna Styrka‌ har jag även skrivit en artikel om en studie där man fann att mammor överlag är riktigt dåliga på att avgöra om deras barn är överviktigt eller inte, Normer förändras, fysiologin förblir den samma.

Kort och gott så står det ganska klart att vi människor inte använder oss av någon slags objektiva mått när vi ska avgöra om något är normalt eller inte. Istället använder vi oss av ett mått där vi mer försöker titta på hur vanligt någonting är och om det vi gör eller hur vi ser ut tillhör detta ”normala” eller mest förekommande. Problemet med det här när det gäller träning och hälsa är givetvis för att träning och hälsa inte är något som är subjektivt för kroppen. Din kropp skiter helt enkelt i om i fall du tycker att du är duktig och äter bättre än de flesta. Är det skit du stoppar i dig så kommer din kropp att bli påverkad negativt, oavsett vad du tror om maten. Kroppen är alltså i mångt och mycket objektiv. Tränar du för lite så får du inga bra träningseffekter, det spelar ingen roll om du tycker att du tränar ”ganska mycket” eller mer än dina vänner.

Människor har troligen även svårt med ordet lagom

Lagom är ett fantastiskt ord på många vis. Det sägs att det är ett ord som är ganska unikt för Sverige och att det på något sätt ska återspegla vår kultur. Det är inte sant och det tar ungefär 30 sekunders sökande på google för att ta reda på det. Men myter lever ändå då det där med att granska saker innan man för det vidare inte direkt är något som alla har lärt sig i dagens samhälle.

Trots att lagom‌ inte är ett uttryck unikt för Sverige eller svenskan så är det ändå ett i många situationer väldigt bra ord. Det är sällan bra att hålla sig i en extrem när det gäller någonting kring träning och kost utan bäst resultat uppnås oftast med en lite mindre extrem approach, vare sig det gäller träningsmängd eller restriktioner i kosten.

Men vad innebär då lagom? Det finns givetvis ett problem i att lagom är en subjektiv term. För någon är kanske lagom med träning 2 pass i veckan medan det för någon annan motsvarar 6 gånger i veckan. I en annan situation kanske någon tolkar en lagom mängd godis på lördagen som att man ska äta 500 gram medan någon annan tolkar det som 50 gram.

Ordet lagom‌ är med andra ord i precis samma sfär som ordet normal‌ . Folk kommer att ha väldigt olika uppfattningar om vad som menas beroende på deras utgångssituation och i vilket kontext som du använder ordet.

Precis nyligen publicerades en intressant studie som har undersökt hur folk använder sig av ordet ”moderation”‌ när det gäller kost (1). Moderation är i sammanhanget kost likt lagom i sin betydelse så jag kommer helt enkelt att anta att resultatet för den här studien också hade gällt om man gjort en studie på ordet lagom‌ .

Anpassar människor ordet lagom så det återspeglar vad de själva gör

Hypotesen som forskarna till den här studien hade innan de började var att människor överlag skulle anpassa ordet lagom så att det berättigade deras nuvarande eller önskvärda konsumtion istället för att återspegla någon form av objektiv mängd. I princip så trodde alltså forskarna att människor skulle använda sig av ordet ”moderation” på ett liknande vis som de använder ordet ”normal”.

Det här var en psykologistudie och i dessa publicerar man ganska ofta resultatet från flera studier i samma artikel. Forskarna har en hypotes och sedan testar de denna hypotes i lite olika utförande för att dels se om hypotesen håller i flera olika situationer men också för att utöka kunskapen kring hypotesen för att eventuell formulera om den lite.

I just den här artikeln rapporterade man resultatet från tre olika studier och för att inte tråka ut dig som läsare allt för mycket så kommer jag att skippa en hel del kring metoden den här gången. Det jag bedömer som viktigast att känna till är att man använde sig av främst studenter i studierna. Studenter är oftast en ganska lik grupp och det är därför inte säkert att det man kommer fram till här gäller för alla grupper i befolkningen.

En annan viktig sak att känna till är att man i ingen av de tre studierna mätte faktisk konsumtion av mat. Istället har deltagarna i samtliga studier bara fått ange vad de anser är en lagom (dvs moderate) servering och i vissa av studierna har de också fått berätta hur mycket de själva tror att de hade ätit.

Studiens resultat – ordet lagom kan möjligen få folk att äta mer än de borde

Det var som sagt tre olika studier med i den här artikeln med lite olika upplägg och därför också lite olika resultat, men själva ”poängen” från de tre studierna var densamma.

När deltagarna fick ange vad som var ett lagom intag av kakor eller godis så angav de konsekvent en större mängd mat än när man frågade dem hur mycket av kakorna eller godiset som man skulle äta, deltagarna fick som sagt aldrig äta maten men de fick ändå ange hur mycket som de skulle ätit om de fått det. Endast 9 procent av deltagarna angav det motsatta, alltså att ett lagom intag var lägre än det som de ansåg man skulle äta (”one should eat”). Hela 67 procent angav att ett moderat intag var högre än det intag som de angav att de skulle äta. Här kan du alltså se mönstret i att folk uppgav att de skulle äta mindre än vad de själva ansåg vara ett lagom intag av kakor.

De här mängderna jämförde man sedan med vad deltagarna ansåg var en rimlig mängd när man skulle unna sig någonting (”indulge”) och då var mängden konstant större när det gäller unna sig.

I den tredje studien fick deltagarna rapportera hur mycket de normalt äter av lite olika kategorier av livsmedel likt läsk, glass, snabbmat och alkohol. Efter att deltagarna sedan hade berättat hur mycket de normalt åt så fick de berätta vad de ansåg var ett lagom eller måttligt intag av dessa livsmedel.

Precis som i de två tidigare studierna såg man ett väldigt tydligt mönster där folk ansåg att just så mycket som de åt av varje livsmedel var ett lagom intag av just det livsmedlet.

Det här sambandet var väldigt tydligt och du kan se det grafiskt här under:

Konsekvenserna av det här

Den givna konsekvensen av det här fenomenet är som vanligt att du inte kan lita på vad folk säger att de gör. Människor fungerar helt enkelt inte på det viset att de har objektiva referensramar kring särskilt mycket. Så när någon säger att han eller hon äter ”lagom mycket” eller bara ”måttligt” av något så är sannolikheten stor att du tänker på något helt annat än vad den personen gör. Hen kanske tänker att glass två gånger i veckan är lagom medan du tycker att det är en liten piggelin några enstaka gånger om året.

Om du ger kostråd eller hjälper någon med en diet är detta givetvis också viktigt att känna till. Det fungerar sannolikt väldigt dåligt att säga att folk ska äta något i ”måttliga mängder” eller ”allt i lagom mängder”. Om något så antyder faktiskt de här resultaten att en hel del människor använder den typen av formuleringar till att lura sig själv att äta mer än vad de annars hade gjort.

Men vad är då en objektivt lagom mängd?

En annan given fråga som uppstår när man känner till det här är vad som verkligen är en objektiv lagom mängd? Tyvärr finns det inget givet svar där. Jag känner mig väldigt säker med att säga att så som vi svenskar äter idag så är det alldeles för många som äter alldeles för mycket skitmat. Samtidigt vet jag inte vad som hade varit en bra objektiv nivå att sikta på för att få ner intaget av till exempel läsk, glass, kakor, godis, bakelser, pizza, varm korv och så vidare.

Vad som verkligen är en objektivt lagom mängd är givetvis också kontextberoende. En fysiskt aktiv person som har en hälsosam (objektivt mätt) mängd kroppsfett kommer utan tvekan att kunna hantera en större mängd skitmat utan att få några negativa effekter av det.

Det här gör givetvis uppdraget att ge allmänna kostråd till en större grupp människor extremt svårt, för att inte säga omöjligt.

Summering

Vi kan summera den här artikeln på samma vis som flera tidigare artiklar här på Tyngre‌ har summerats. Det här med psykologi och folks syn på sig själv och sin omgivning när det gäller kost och andra hälsovanor är väldigt komplicerat. Även om man gärna vill göra det så kan du inte lita på vad folk säger till dig att de äter och ännu mindre kan du lite på vad folk säger att de har ätit tidigare i livet.

Många människor tar illa upp om du skriver att du misstror på deras berättelser. Men du är inte taskig eller otrevlig när du påpekar det här för folk. Du följer helt enkelt den vetenskap som finns som är väldigt tydligt med att den information du får inte är tillförlitlig.

Kom också ihåg att det här allt som oftast också gäller vad du själv säger till dig själv att du har gjort. Det är sällan så att folk ljuger i de här situationerna, de har bara ingen koll. Och du är med största sannolikhet precis som alla andra, trots att du givetvis inte vill tro det.

° ° °

Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/forma-kroppen-2)


Liknande artiklar
En promenad i naturen är bättre för stressen än en promenad i en storstad

Hälsoveckan avsnitt 146 och Jacob och Erik diskuterar först en artikel i SVT inför ett avsnitt av Vetenskapens värld kring stress.

19 nov. 2024

Hälsoråd som fungerar dåligt inom sjukvården

I avsnitt 140 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik och Jacob en debatt som pågått i framför allt Göteborgs-Posten de senaste veckorna kring om läkare ska ge livsstilsråd och i så fall hur och vid vilka tillfällen.

8 okt. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Gudiol tillbaka på radion

Killarna försöker återvända till lite vanliga gängor igen efter sommaren. Som en självklar del i det är Jacob Gudiol tillbaka som gäst.

12 aug. 2024

En diet personligt anpassad efter proteomet vs vanlig medelhavskost

Jacob och Erik diskuterar en studie där man testat en personligt anpassad diet mot en mer generisk medelhavskost.

30 juli 2024

Att jobba med träning – Unni berättar

Vi träffar coachen Unni Lundblom som tagit steget från att tävla i fitness till att hjälpa andra att komma i form.

25 juli 2024

Sommarhälsa med Carina

Carina gästar podden och delar med sig av tips och trix för att undvika att helt tappa form och livslust under semesterns alla lediga stunder.

18 juli 2024

Varför EMG kan lura dig efter aktiveringsövningar

Jacob och Wille diskuterar några vanliga missförstånd när det gäller att diskussioner och tolkningar av data relaterat till träning och hälsa.

17 juli 2024

De sju viktigaste sakerna för en bra hälsa – enligt Gudiol

Avsnitt 444 handlar om Jacobs topp 7 saker de flesta bör fokusera på för en bättre hälsa.

15 maj 2024

Mer träning ger större vadmuskler

Vadmusklerna svarar bättre på hög volym - i alla fall kortsiktigt.

Jacob Gudiol

12 maj 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Att undvika vid viktnedgång med KP

Favoriten Karoline Petersson hjälper oss att reda ut några av de fenomen man bör hålla sig långt ifrån ifall man vill gå ner i vikt.

4 mars 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Julmatspecial med Karoline Pettersson

Vi tar den positiva vägen till julbordet och låter oss lotsas av solskenet Karoline Pettersson. Favoriter, måsten, personliga anpassningar och rätter vi inte ens tar i med tång.

27 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Vad innebär en detox för hälsans skull?

Erik Dunåker och Caroline Mellberg diskuterar fenomenet detox med utgångspunkt i magasinets Filters reportage i ämnet, Avgifta på låtsas

24 okt. 2023

Så skapar du en balanserad kost – tips och råd!

När det kommer till att äta hälsosamt är balans en viktig faktor. Balans handlar delvis om att få i sig lagom mycket av olika näringsämnen och lagom mycket energi.

Lova Molin

17 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Vad är bra råd kring fysisk aktivitet?

Professor Örjan Ekblom gästar Jacob och Wille i Tyngre Träningssnack för att diskutera fysisk aktivitet för hälsan.

4 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Måltidsplanering för en aktiv livsstil!

Har du en aktiv livsstil, kanske fått en bra rutin med träningen men upplever att kosten är en stor utmaning att få till i praktiken?

Lova Molin

19 sep. 2023

Voldemort härjar på sociala medier

Caroline är äntligen tillbaka efter arbete och semester. Denna gång tar hon också upp en helt personlig åsikt som hon tyckte att hon ville förmedla till alla er lyssnare.

19 sep. 2023

Vegetarisk och vegansk mat när man ska bygga muskler

Över många år har intresset för vegetarisk och vegansk kost ökat. Men hur påverkar det vår förmåga att bygga muskler? Jacob Gudiol reder ut frågan.

Jacob Gudiol

5 sep. 2023

Fria vikter vs Maskiner

Det är dags att släppa tanken om att träning med fria vikter är helt överlägset träning i maskiner.

Wille Valkeaoja

29 aug. 2023

Fördelar och nackdelar med en kontinuerlig blodsockermätare för dig utan diabetes

I två tidigare artiklar här på Tyngre har vi tittat på hur vi mäter blodsockerkontroll. Dags för hur en kontinuerlig mätning påverkar oss.

Jacob Gudiol

28 aug. 2023

Vad vet vi kring hur blodsockerkurvan påverkar hunger, aptit och energinivåer?

Då var det dags för fortsättningen på den här artikelserien i tre delar kring blodsockerkontroll och kontinuerlig mätning av blodsockret.

Jacob Gudiol

25 aug. 2023

Blodsockerkontroll och långsiktig hälsa – vad vet vi idag?

Att ha kontroll på blodsockret är något som har diskuterats flitigt under lång tid. I en artikelserie på tre delar tar Jacob Gudiol oss med till vad forskningen verkligen säger.

Jacob Gudiol

15 aug. 2023

Ocklusionsträning och högintensiv styrketräning

I boken Träna Mindre kan du läsa om olika sätt att höja intensiteten vid styrketräning. Ett av dessa sätt är ocklusionsträning.

Wille Valkeaoja

7 aug. 2023

Gudiol om träningens betydelse

Mitt i sommarstöket fångar vi upp Jacob Gudiol för att prata om träningens betydelse, både på hälsan och vår livslängd. Lagom är bäst, kan man säga.

24 juli 2023

Kan Stryd förutsäga din Critical Power?

Cyklister har sedan länge använt effektutveckling som ett mått på intensitet. Inom löpning har man använt sig av hastighet för samma syfte.

Wille Valkeaoja

20 juli 2023