Människor vet inte vad som verkligen är lagom

Därför ska du inte tro på någon när de berättar vad de äter. Inte ens dig själv.

Jacob Gudiol

Jag har flera gånger om påpekat att det finns ett glapp mellan vad människor anser vara normalt och vad som är normalt rent fysiologiskt. Till exempel vet folk normalt sett inte vad som verkligen är en hälsosam mängd kroppsfett på kroppen. Istället jämför de sig själva med andra i sin omgivning för att avgöra om de ser ”normala” ut och sedan utgår de ifrån det för att se avgöra om de är normalviktiga eller inte. Då genomsnittligt BMI för befolkningen i Sverige och många andra delar av världen närmar sig 25 så innebär det att många människor som tror sig ha en ”ganska normal” vikt i själva verket är överviktiga eller feta.

Inom fitnessvärldens finns av allt att döma det motsatta, där folk anser sig vara otränade och lite tjocka trots att deras fysiker rent fysiologiskt är väldigt bra. De har en större andel muskelmassa och en bra mängd kroppsfett. Jag har skrivit om båda dessa saker tidigare här på Tyngre‌ i artikeln, Vem är tjock och vem är smal?.

Det finns en hel del närliggande till allt det här och för snart två år sen skrev jag en krönika i Svenska Dagbladet‌ med titeln ”Idag är det normalt att leva ohälsosamt” där jag mer la fokus att det som folk anser vara en normal mängd träning eller en normal kost i själva verket oftast är för lite träning och alldeles för dålig kost.

Träna Styrka‌ har jag även skrivit en artikel om en studie där man fann att mammor överlag är riktigt dåliga på att avgöra om deras barn är överviktigt eller inte, Normer förändras, fysiologin förblir den samma.

Kort och gott så står det ganska klart att vi människor inte använder oss av någon slags objektiva mått när vi ska avgöra om något är normalt eller inte. Istället använder vi oss av ett mått där vi mer försöker titta på hur vanligt någonting är och om det vi gör eller hur vi ser ut tillhör detta ”normala” eller mest förekommande. Problemet med det här när det gäller träning och hälsa är givetvis för att träning och hälsa inte är något som är subjektivt för kroppen. Din kropp skiter helt enkelt i om i fall du tycker att du är duktig och äter bättre än de flesta. Är det skit du stoppar i dig så kommer din kropp att bli påverkad negativt, oavsett vad du tror om maten. Kroppen är alltså i mångt och mycket objektiv. Tränar du för lite så får du inga bra träningseffekter, det spelar ingen roll om du tycker att du tränar ”ganska mycket” eller mer än dina vänner.

Människor har troligen även svårt med ordet lagom

Lagom är ett fantastiskt ord på många vis. Det sägs att det är ett ord som är ganska unikt för Sverige och att det på något sätt ska återspegla vår kultur. Det är inte sant och det tar ungefär 30 sekunders sökande på google för att ta reda på det. Men myter lever ändå då det där med att granska saker innan man för det vidare inte direkt är något som alla har lärt sig i dagens samhälle.

Trots att lagom‌ inte är ett uttryck unikt för Sverige eller svenskan så är det ändå ett i många situationer väldigt bra ord. Det är sällan bra att hålla sig i en extrem när det gäller någonting kring träning och kost utan bäst resultat uppnås oftast med en lite mindre extrem approach, vare sig det gäller träningsmängd eller restriktioner i kosten.

Men vad innebär då lagom? Det finns givetvis ett problem i att lagom är en subjektiv term. För någon är kanske lagom med träning 2 pass i veckan medan det för någon annan motsvarar 6 gånger i veckan. I en annan situation kanske någon tolkar en lagom mängd godis på lördagen som att man ska äta 500 gram medan någon annan tolkar det som 50 gram.

Ordet lagom‌ är med andra ord i precis samma sfär som ordet normal‌ . Folk kommer att ha väldigt olika uppfattningar om vad som menas beroende på deras utgångssituation och i vilket kontext som du använder ordet.

Precis nyligen publicerades en intressant studie som har undersökt hur folk använder sig av ordet ”moderation”‌ när det gäller kost (1). Moderation är i sammanhanget kost likt lagom i sin betydelse så jag kommer helt enkelt att anta att resultatet för den här studien också hade gällt om man gjort en studie på ordet lagom‌ .

Anpassar människor ordet lagom så det återspeglar vad de själva gör

Hypotesen som forskarna till den här studien hade innan de började var att människor överlag skulle anpassa ordet lagom så att det berättigade deras nuvarande eller önskvärda konsumtion istället för att återspegla någon form av objektiv mängd. I princip så trodde alltså forskarna att människor skulle använda sig av ordet ”moderation” på ett liknande vis som de använder ordet ”normal”.

Det här var en psykologistudie och i dessa publicerar man ganska ofta resultatet från flera studier i samma artikel. Forskarna har en hypotes och sedan testar de denna hypotes i lite olika utförande för att dels se om hypotesen håller i flera olika situationer men också för att utöka kunskapen kring hypotesen för att eventuell formulera om den lite.

I just den här artikeln rapporterade man resultatet från tre olika studier och för att inte tråka ut dig som läsare allt för mycket så kommer jag att skippa en hel del kring metoden den här gången. Det jag bedömer som viktigast att känna till är att man använde sig av främst studenter i studierna. Studenter är oftast en ganska lik grupp och det är därför inte säkert att det man kommer fram till här gäller för alla grupper i befolkningen.

En annan viktig sak att känna till är att man i ingen av de tre studierna mätte faktisk konsumtion av mat. Istället har deltagarna i samtliga studier bara fått ange vad de anser är en lagom (dvs moderate) servering och i vissa av studierna har de också fått berätta hur mycket de själva tror att de hade ätit.

Studiens resultat – ordet lagom kan möjligen få folk att äta mer än de borde

Det var som sagt tre olika studier med i den här artikeln med lite olika upplägg och därför också lite olika resultat, men själva ”poängen” från de tre studierna var densamma.

När deltagarna fick ange vad som var ett lagom intag av kakor eller godis så angav de konsekvent en större mängd mat än när man frågade dem hur mycket av kakorna eller godiset som man skulle äta, deltagarna fick som sagt aldrig äta maten men de fick ändå ange hur mycket som de skulle ätit om de fått det. Endast 9 procent av deltagarna angav det motsatta, alltså att ett lagom intag var lägre än det som de ansåg man skulle äta (”one should eat”). Hela 67 procent angav att ett moderat intag var högre än det intag som de angav att de skulle äta. Här kan du alltså se mönstret i att folk uppgav att de skulle äta mindre än vad de själva ansåg vara ett lagom intag av kakor.

De här mängderna jämförde man sedan med vad deltagarna ansåg var en rimlig mängd när man skulle unna sig någonting (”indulge”) och då var mängden konstant större när det gäller unna sig.

I den tredje studien fick deltagarna rapportera hur mycket de normalt äter av lite olika kategorier av livsmedel likt läsk, glass, snabbmat och alkohol. Efter att deltagarna sedan hade berättat hur mycket de normalt åt så fick de berätta vad de ansåg var ett lagom eller måttligt intag av dessa livsmedel.

Precis som i de två tidigare studierna såg man ett väldigt tydligt mönster där folk ansåg att just så mycket som de åt av varje livsmedel var ett lagom intag av just det livsmedlet.

Det här sambandet var väldigt tydligt och du kan se det grafiskt här under:

Konsekvenserna av det här

Den givna konsekvensen av det här fenomenet är som vanligt att du inte kan lita på vad folk säger att de gör. Människor fungerar helt enkelt inte på det viset att de har objektiva referensramar kring särskilt mycket. Så när någon säger att han eller hon äter ”lagom mycket” eller bara ”måttligt” av något så är sannolikheten stor att du tänker på något helt annat än vad den personen gör. Hen kanske tänker att glass två gånger i veckan är lagom medan du tycker att det är en liten piggelin några enstaka gånger om året.

Om du ger kostråd eller hjälper någon med en diet är detta givetvis också viktigt att känna till. Det fungerar sannolikt väldigt dåligt att säga att folk ska äta något i ”måttliga mängder” eller ”allt i lagom mängder”. Om något så antyder faktiskt de här resultaten att en hel del människor använder den typen av formuleringar till att lura sig själv att äta mer än vad de annars hade gjort.

Men vad är då en objektivt lagom mängd?

En annan given fråga som uppstår när man känner till det här är vad som verkligen är en objektiv lagom mängd? Tyvärr finns det inget givet svar där. Jag känner mig väldigt säker med att säga att så som vi svenskar äter idag så är det alldeles för många som äter alldeles för mycket skitmat. Samtidigt vet jag inte vad som hade varit en bra objektiv nivå att sikta på för att få ner intaget av till exempel läsk, glass, kakor, godis, bakelser, pizza, varm korv och så vidare.

Vad som verkligen är en objektivt lagom mängd är givetvis också kontextberoende. En fysiskt aktiv person som har en hälsosam (objektivt mätt) mängd kroppsfett kommer utan tvekan att kunna hantera en större mängd skitmat utan att få några negativa effekter av det.

Det här gör givetvis uppdraget att ge allmänna kostråd till en större grupp människor extremt svårt, för att inte säga omöjligt.

Summering

Vi kan summera den här artikeln på samma vis som flera tidigare artiklar här på Tyngre‌ har summerats. Det här med psykologi och folks syn på sig själv och sin omgivning när det gäller kost och andra hälsovanor är väldigt komplicerat. Även om man gärna vill göra det så kan du inte lita på vad folk säger till dig att de äter och ännu mindre kan du lite på vad folk säger att de har ätit tidigare i livet.

Många människor tar illa upp om du skriver att du misstror på deras berättelser. Men du är inte taskig eller otrevlig när du påpekar det här för folk. Du följer helt enkelt den vetenskap som finns som är väldigt tydligt med att den information du får inte är tillförlitlig.

Kom också ihåg att det här allt som oftast också gäller vad du själv säger till dig själv att du har gjort. Det är sällan så att folk ljuger i de här situationerna, de har bara ingen koll. Och du är med största sannolikhet precis som alla andra, trots att du givetvis inte vill tro det.

° ° °

Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/forma-kroppen-2)


Liknande artiklar
Koststrategier för vardagen

Jossan lider starkt av pollenallergi och beskriver de allvarliga symtomen och de tillfälliga lösningarna hon använder. En kommande universitetsstudie söker nu deltagare och Jossan kommer ansöka om att få ingå i studien för att förhoppningsvis äntligen hitta en lindring.

28 mars 2025

Hälsoinfluensern som får sina råd från Bahlon, en ande från en annan dimension

Denna vecka diskuterar Jacob och Erik periodisk fasta med olika ätfönster och hur Joseph Mercola idag mestadels verkar styras av ett medium som påstår sig kunna mediera en ande vid namn Bahlon.

25 mars 2025

Ändra din berättelse – Ändra ditt liv (och din hälsa)

Hur ofta fastnar vi i berättelser om oss själva som håller oss tillbaka? "Jag har dålig karaktär", "Jag kan aldrig hålla en diet", eller "Jag är bara en sån som inte gillar träning". Men vad händer om vi börjar ifrågasätta de här berättelserna?

8 mars 2025

Är det hälsosamt med högre BMI när man blir äldre?

Jacob och Erik diskuterar Fredrik Nyströms medverkan i Nyhetsmorgon på söndagen där han som vanligt har med sig en lista med saker som går emot gängse hälsoråd där han sen självsäkert påstår att det är precis tvärt om.

4 mars 2025

Träning, träskdieter och tidsoptimism

I detta avsnitt dyker Carina och jag in i en mängd olika ämnen. Jag delar med mig av min pågående saga med min badrumsrenovering. Trots förseningar och frustrationer känner jag mig hoppfull med det nya teamet som arbetar på det. Carina, å andra sidan, pratar om sin köksrenovering och den oväntade omvägen att först göra om hennes mans walk-in-closet.

14 feb. 2025

Kosttillskott för hälsa

Som en fortsättning på förra veckans avsnitt där Jacob och Wille diskuterade kosttillskott för prestation så diskuteras nu kosttillskott för hälsa.

12 feb. 2025

Hur påverkas träningseffekten från gymmet av en fylla?

Hur påverkas träningseffekten från gymmet av en fylla? Jacob Gudiol reder här ut denna viktiga fråga!

Jacob Gudiol

11 feb. 2025

När livet händer – känslor, kriser och beteenden

I veckans avsnitt pratar vi om hur vi hanterar livets oförutsägbarhet, stress och känslor – och hur det kan påverka våra beteenden, särskilt kopplat till mat och hälsa.

10 feb. 2025

Underrapportering och systematiska fel i food frequency questionnaires

Avsnitt 156 av Hälsoveckan by Tyngre och Jacob och Erik börjar med att diskutera en vida spridd fallrapport om en man som ätit carnivour och fått en biverkan som heter Xantelasma som i sin tur beror på högt kolesterol.

28 jan. 2025

Jakten på lycka och myten om träning som straff

Mange och Pischa diskuterar vanliga mönster som kan hålla oss tillbaka och hur tacksamhet och balans kan bli nyckeln till ett mer hållbart och glädjefyllt liv.

27 jan. 2025

En ny definition på obesitas som också inkluderar preobesitas

I veckan har det publicerats nya riktlinjer för hur man ska ställa diagnosen obesitas i The Lancet Diabetes & Endocrinology och där ligger huvudfokuset på dagens avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre med Jacob och Erik.

21 jan. 2025

Hur du hittar bra personer att följa kring träning, kost och hälsa

Jacob Gudiol förklarar hur du hittar bra personer att följa på sociala medier samt listar sina favoriter på Instagram, Threads, X, Bluesky och Youtube!

Jacob Gudiol

20 jan. 2025

Hur du känner igen en dålig influencer

I avsnitt 150 förbereder Jacob och Erik dig inför 2025 genom att lista 9 faktorer som de anser ofta märker ut influensers som ofta delar dålig information eller ofta för in sina följare på trams som bara kostar följarna tid och pengar.

17 dec. 2024

Allt du behöver veta kring de nya fetmamedicinerna

Fetmamediciner, alla snackar om fetmamediciner. Målet med artikeln är att ge dig en grundlig genomgång av två nya och effektiva fetmamediciner, semaglutid och tirzepatid, samt deras effekter och biverkningar.

Jacob Gudiol

14 dec. 2024

Kritik av modellen relativ energibrist inom idrotten (RED-s)

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel i tidskriften Sports Medicine som har den intressanta titeln, Does Relative Energy Deficiency in Sport (REDs) Syndrome Exist?

11 dec. 2024

Effekter från 12 månader med periodisk fasta och styrketräning

För något år sedan skrev jag en artikelserie här på Tyngre om periodisk fasta och andra former av längre fasta. Här är vad lite nyare forskning kommit fram till.

Jacob Gudiol

10 dec. 2024

En promenad i naturen är bättre för stressen än en promenad i en storstad

Hälsoveckan avsnitt 146 och Jacob och Erik diskuterar först en artikel i SVT inför ett avsnitt av Vetenskapens värld kring stress.

19 nov. 2024

Hälsoråd som fungerar dåligt inom sjukvården

I avsnitt 140 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik och Jacob en debatt som pågått i framför allt Göteborgs-Posten de senaste veckorna kring om läkare ska ge livsstilsråd och i så fall hur och vid vilka tillfällen.

8 okt. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Gudiol tillbaka på radion

Killarna försöker återvända till lite vanliga gängor igen efter sommaren. Som en självklar del i det är Jacob Gudiol tillbaka som gäst.

12 aug. 2024

En diet personligt anpassad efter proteomet vs vanlig medelhavskost

Jacob och Erik diskuterar en studie där man testat en personligt anpassad diet mot en mer generisk medelhavskost.

30 juli 2024

Att jobba med träning – Unni berättar

Vi träffar coachen Unni Lundblom som tagit steget från att tävla i fitness till att hjälpa andra att komma i form.

25 juli 2024

Sommarhälsa med Carina

Carina gästar podden och delar med sig av tips och trix för att undvika att helt tappa form och livslust under semesterns alla lediga stunder.

18 juli 2024

Varför EMG kan lura dig efter aktiveringsövningar

Jacob och Wille diskuterar några vanliga missförstånd när det gäller att diskussioner och tolkningar av data relaterat till träning och hälsa.

17 juli 2024

De sju viktigaste sakerna för en bra hälsa – enligt Gudiol

Avsnitt 444 handlar om Jacobs topp 7 saker de flesta bör fokusera på för en bättre hälsa.

15 maj 2024

Mer träning ger större vadmuskler

Vadmusklerna svarar bättre på hög volym - i alla fall kortsiktigt.

Jacob Gudiol

12 maj 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Att undvika vid viktnedgång med KP

Favoriten Karoline Petersson hjälper oss att reda ut några av de fenomen man bör hålla sig långt ifrån ifall man vill gå ner i vikt.

4 mars 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Julmatspecial med Karoline Pettersson

Vi tar den positiva vägen till julbordet och låter oss lotsas av solskenet Karoline Pettersson. Favoriter, måsten, personliga anpassningar och rätter vi inte ens tar i med tång.

27 nov. 2023