En prestation som bryter ny mark

Hur definieras styrka, och förutsättningarna för att nå dit? Det och lite till resonerar krönikören Marianne Randers kring.

Marianne Randers

Alla kan inte lyfta likadant. Alla kan inte heller prestera likadant. Av den enkla anledningen att varje individ är unik och därmed innehar vitt skilda förutsättningar för olika prestationer. Dessa förutsättningar beror både på faktorer som ligger bortom‌ individens kontroll; såsom genetik, uppväxtmiljö, kön, etc. Samt på faktorer som ligger inom‌ individens kontroll och innefattar alla möjligheter som individen själv kan påverka och skapa utifrån sina förutsättningar. 

Inom tävlingsidrotten, där vi mäter prestationer mot varandra, försöker vi att på ett rättvist‌ sätt utse vem som är bäst inom tävlingens givna regelverk. När atleter ställer upp sig på startlinjen förväntas de ha optimerat sina förutsättningar för att nå bästa tänkbara prestation. Den teoretiska rättvisesyn som råder inom tävlingsidrotten grundar sig i det liberaldemokratisk synsättet och innebär att alla ska ha lika möjligheter‌ att nå startlinjen. Det betyder helt enkelt att ingen atlet får diskrimineras på grund av faktorer som ligger bortom‌ individens kontroll och anses irrelevanta för tävlingen. Tävlingens natur bygger i sin tur på ojämlikhet i resultatet, men ojämnlikheten anses som rättvis‌ först om den grundläggande principen om alla deltagares lika möjligheter är uppfylld.‌ I nästan alla idrotter innebär rättviseidealet att tävlingar delas upp i dam- och herrklasser. Anledningen till det är att tävlingen inte skulle uppfattas som rättvis om damer och herrar tävlade i samma klass. För när atleters förutsättningar för prestation optimeras uppnår herrarna ett högre resultat.

Men i de flesta gymmen eller i löpspåren ser förutsättningarna för prestation helt annorlunda ut. Bland vardagsmotionärerna skiljs den istället åt genom att det liv vi lever är olika mycket optimerade för träningsprestationen. Vad som exempelvis avgör hur starka vi är besvaras i krönikan av Daniel Richter. Därutöver blir parametrar som sömn, kost, träningsfrekvens, träningsupplägg, träningsmål osv också avgörande. Märk väl att kön inte är inräknad. För kan man verkligen jämföra träningsprestationer enbart baserat på kön, som så ofta görs? Kan vi tänka oss att en tjej som tränar i syfte att bli stark i marklyft kommer att kunna lyfta mer än en kille som inte tränar med samma mål? Ja, det kan vi. 

Trots det får jag och mina kvinnliga vänner ofta komplimanger för våra fysiska prestationer med tillägget -för att vara tjej‌ . Tillägget är problematiskt ur flera aspekter. För det första kategoriserar den in oss som individer i en grupp som förväntas vara svag‌ - kvinnor. Vi ställs då automatiskt mot en annan grupp som förväntas vara stark‌ - männen. Vi uppnår, av kommentaren att döma, inte heller samma nivå som den manliga grupp vi inte bett om att få bli jämförda med. När en komplimang ges med tillhörande genusbestämning skapas helt plötsligt en negativ isärhållning som låter sig sakna respekt för vår prestation. Är det dags att överge sådana yttranden som "stark, för att vara tjej"? Ja, det är det.

Jag befann mig häromveckan på konferens, där jag och min bordsgranne vid middagen började prata om träning och om min träningsbakgrund. Han frågade efter en stund lite nyfiket vad jag tog i bänkpress (en fråga som för övrigt verkar intressera den stora allmänheten) varvid hans förvånade reaktion på mitt svar blev; “Va! Oj, du är ju starkare än mig!” Min nyfikna följdfråga blev då givetvis hur länge han hade tränat bänkpress och om han följde något träningsprogram? Svaret som jag fick löd: “Nej...(harkel)...jag tränar inte styrka så mycket faktiskt... jag löptränar mest. Men jag menar, du är ju tjej!”.

Det här samtalet illustrerar tillfällen då det märkligt nog inte verkar spela någon som helst roll att jag precis berättat om mina fem år av hård och målmedveten träning för att bli just stark‌ . Jag förväntas, trots det, ändå vara svagare‌ än min löptränande bordsgrannen som utan nämnvärd styrketräning i bagaget anser att han, som man, borde vara starkare‌ . Det är som om de mentala kartor vi skapar över tingens ordning,‌ ständigt kategoriserar in oss i den här svag-stark-diktomin. Med seg självklarhet låter sig tillfällen som dessa utgå från kollektiva kategorier med oföränderliga förmågor. Men vi är inte endast “kvinnor” och “män”. Vi är som människor betydligt större än så. Våra tillskrivna könstillhörigheter riskerar bara att bli självuppfyllande profetior där vi ständigt upptar oss vid skillnader. Men vi behöver helt enkelt inte mer upptagenheter, vi behöver mindre.

För när allt kommer omkring är vi alla lika olika och vi blir bra på det vi tränar. Oavsett kön‌ . Så beröm mig när jag är stark. Ge mig komplimanger när jag lyfter tungt. Imponeras av mig när jag visar kraft och styrka. Peppa mig när jag känner mig svag. Uppmuntra mig att ständigt utmana mig själv. Låt mig förbättras, och visa prov på krafter jag inte visste att jag hade. Det är så jag utvecklas. Som individ‌ .

Marianne Randers‌
Landskapsarkitekt LAR/MSA
Lic. Eleiko Personal Trainer‌

*** 

Referenser:‌
Jönsson, Kutte. 2007 Idrottsfilosofiska introduktioner - Nio kapitel om idrott och sport, moral och teik, kultur och kritik, kön och genus, politik och ideologi, kropp och teknologi. Mediatryck Lund
Andersson, Lena. 2012, Kvinnan som komplement publicerad i DN 2012-08-25
Lindfelt, Mikael 2006. Meningsskapande idrott - Livsåskådningsrelevanta perspektiv och empiriska kontraster. Nya Doxa, Nora
Tersman, Folke. 2004. Hur bör vi leva? (moralfilosofi från då till nu). Wahlström och Widstrand‌


Liknande artiklar
Återgång till träning efter ett längre uppehåll

Lyssnarfrågor i Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar hur du på ett bra sätt kan återgå till träning efter ett längre uppehåll, både de som varat i någon vecka och de som har varat i flera månader.

13 nov. 2024

Poledance – tuffare än man kanske tror

Vi träffar Marcus Elsberg, som förutom att driva gymmet Revive Kristianstad även är svensk mästare i Poledance

7 nov. 2024

Alpin utförsåkning med Mathias Moberg

Jacob och Wille diskuterar alpin utförsåkning tillsammans med Mathias Moberg, fystränaren för herrlandslaget i alpin utförsåkning.

6 nov. 2024

Magda tillbaka!

Vår evige favorit Magdalena Kowalczyk gästar oss för att bland annat prata om Sweat Equity. Vi snackar också träning, samhällsnytta och om life hack.

4 nov. 2024

När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Manne Forssberg om Pappapodden

Härligt och som vanligt utlämnande samtal med Manne.

28 okt. 2024

Anna om förändringen på Gymmet

Kompisen Anna Stålnacke berättar mer om hur och varför Gymmet väljer att sälja flera av sina anläggningar.

24 okt. 2024

Mattias Reck om livet och träningen som elitcyklist

Proffscyklisttränaren Mattias Reck är tillbaka i Tyngre Träninssnack. I detta avsnitt diskuterar vi bland annat säsongen som har gått för Lidl Trek och utvecklingen inom cykelsporten de senaste åren.

23 okt. 2024

Tips och trix på gymmet – Axelsmärta

I den här artikelserien går jag igenom några av de vanligaste smärtproblemen som hindrar framfarten på gymmet och hur man kan lösa dessa med några enkla tips och trix. Häng med!

Daniel Andréasson

10 okt. 2024

Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024

Föreningsliv med Johanna Barvelid

Vi snackar ledarskap och drivkrafter inom föreningslivet med Johanna Barvelid, en av grundarna till den tidigare Styrkebyrån.

7 okt. 2024

Vésteinn Hafsteinsson om olympiska kastidrottares träning

Äntligen är Vésteinn Hafsteinsson tillbaka i podden för att berätta mer om hur han tränat sina kastidrottare.

2 okt. 2024

Catching up med Kalle

Vi snackar med den evige favoriten Kalle Zackari Wahlström, som berättar om både den nyfunna träningsgnistan, nya tv-program och den egna kollektionen av kläder och annat kul.

26 sep. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Fungerar luktsalt eller ammoniak som prestationshöjare?

Jacob och Wille har tittat på forskningen kring luktsalt i avsnitt 460 av Tyngre Träningssnack.

4 sep. 2024

Vad är hårt belastande träning och varför orkar kroppen bara så lite av det?

Jacob och Wille diskuterar balansen mellan träning och återhämtning i avsnitt 459 av Tyngre Träningssnack.

28 aug. 2024

Kroppsformer, vinklar på muskelfiber och prestationsförmåga

Kroppsformer, vinklar på muskelfiber och prestationsförmåga dominerar i avsnitt 458 av Tyngre Träningssnack.

21 aug. 2024

Vikten av en funktionell fysik

Träna för att kunna säga JA till livet idag och imorgon.

Alex Danielsson

18 aug. 2024

40 år i gymmet – det här har jag lärt mig

Redaktören listar sina erfarenheter om vad som verkligen betyder nåt är det kommer till gymträning.

Alex Danielsson

10 aug. 2024

Större muskelökningar vid träning av muskeln i ett utsträckt läge

Wille och Jacob diskuterar tre olika saker i avsnitt 456 av Tyngre Träningssnack.

7 aug. 2024

Friidrott: OS och Veteran-VM med Sunneborn

Favoriten Mattias Sunneborn berättar om sin egen träning mot både SM och VM för veteraner, men vi hinner också snacka lite om OS.

5 aug. 2024

Rutiner - att hitta tillbaka efter semestern

I dagens avsnitt började vi med en lättsam skål med Pepsi och reflekterade över hur snabbt tiden verkar flyga förbi, särskilt när vi är ur våra vanliga rutiner.

2 aug. 2024

Spelar det någon roll vilken tid på dygnet du tränar?

Lyssnarfrågor med Jacob och Wille i avsnitt 454 av Tyngre Träningssnack. Det blir diskussioner kring träning i hög värme och alternativ träning som man kan göra istället i fall man inte står ut.

31 juli 2024

Att jobba med träning – Unni berättar

Vi träffar coachen Unni Lundblom som tagit steget från att tävla i fitness till att hjälpa andra att komma i form.

25 juli 2024

Alex Danielsson gästar om träning efter 45

Jossan tog sommarlov, så detta avsnitt gästas av Alex Danielsson. De pratar om deras favoritställe, Vemdalen, och njuter av lite fredagsmys med champagne.

19 juli 2024

Sommarhälsa med Carina

Carina gästar podden och delar med sig av tips och trix för att undvika att helt tappa form och livslust under semesterns alla lediga stunder.

18 juli 2024

Varför EMG kan lura dig efter aktiveringsövningar

Jacob och Wille diskuterar några vanliga missförstånd när det gäller att diskussioner och tolkningar av data relaterat till träning och hälsa.

17 juli 2024

Johan Flodin om rodd och arbete på SOK

Johan Flodin från Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) gästar Jacob och Wille i Tyngre Träningssnack för att berätta om sin karriär och nuvarande arbete.

5 juni 2024

Forskningens introduktion i träningsvärlden

Forskaren, historikern och idrottsvetaren Daniel Svensson gästar Wille och Jacob i Tyngre Träningssnack för att berätta om hur idrottsforskningen kom in i idrottsvärlden.

28 maj 2024

Denice Moberg om livet som influencer

Denice är en av våra mest populära influencers, med en följarskara på nära miljonen individer. Hur får hon ihop det med det vanliga livet?

27 maj 2024

Ny forskning på spikskor som verkar ge bättre löpekonomi

I avsnitt 445 av Tyngre Träningssnack så diskuterar Wille och Jacob en ny studie på spikskovarianterna på de löparskor som revolutionerat löpningen på långdistans de senaste 6-8 åren

22 maj 2024

Maxtester vs submaxtester

Gudiol och Valkeaoja diskuterar lyssnarfrågor i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

8 maj 2024

Wille om vikten av individuella träningsprogram

Wille Valkeaoja gästar podden, och vi låter honom bita tag i den spännande frågan kring ifall olika grupper av individer prompt behöver specifikt anpassad träning. Eller är det bara nys?

2 maj 2024