Galet, men när man funderar på det så är det mesta kring fenomenet Emil Norling omöjligt. Hans resultat såklart, vilka vi kommer kika lite närmare på här nedan. Men det gäller också hans fysik, som känns som handhuggen ur ett biffigt stycke Carraramarmor och som samtidigt är i det närmaste helt okänslig mot skador.
Även Emils personlighet bär på samma omöjliga prägel. För när man som Emil bara hunnit fylla 24 år så är det helt enkelt inte möjligt att vara så grundad och ha den mognad som ger honom det där sansade, kloka och eftertänksamma intrycket. Kanske går det till viss del att spåra till coachen – Stefan Ågren? Stefan är inte heller särskilt lastgammal (31 år, döh), men har ändå alltid burit på en gammal själ och en grundmurad trygghet som smittar av sig. Eller är det så enkelt att det är de tidiga åren i kontakt med Anders T Bergström (från Gävle och Fyshuset) som bidragit? En bas som – av en händelse – delas även av Stefan Ågren.
Såklart att Emil var fysiskt aktiv som barn. Pojklagsfotboll var givet, även friidrott och cykling, men kanske framförallt hockey.
Det var också inom hockeyn som Emil kom i kontakt med styrketräningen första gången.
– Anders T Bergström var fystränare för Valbo Hockey som jag spelade för, och det var han som såg att jag uppenbarligen hade någon sorts talang för det. Jag lyfte klart sämst men hade ändå mest vikt på stången. Detta var 2013, sen dröjde det till 2015 innan jag bestämde mig för att ta tag i det och åkte tillbaka till Fyshuset.
Och att tävla då kan man undra? Kan Emil redan från börja ha känt att det var tävlandet som var grejen?
– Alltså, jag älskar att tävla så jag har haft tävling i sikte från min första träning. Men jag kollade lite resultatlistor inför JSM 2016 och insåg att jag inte skulle placera mig allt för dåligt. Så jag anmäldes till JSM (detta var sista året man fick göra det utan att ha tävlat innan). Jag minns att den stora stjärnan i klassen jag tävlade i då var Gustav Hedlund, och han vann ganska enkelt. Jag själv gjorde 230 kg i knäböj, 130 kg i bänkpress och 287,5 kg i marklyft och kom trea.
Som synes var Emil redan då stark som en björn. Utvecklingen gick därifrån ganska fort. Jag bad Emil att själv beskriva sin styrkenivå per år:
18 år: Starkast i klassen.
19 år: Här började jag träna på gym men var väldigt försiktig och tog det lugnt. Hade innan detta gått ner ganska mycket i vikt under en kort tid och började sakta bygga upp min kropp igen.
20 år: Första tävlingen och 3a på Junior-SM.
21 år: Största fokuset låg fortfarande på hockeyn men vann JSM och J-NM (Nordiska).
22 år: Här började jag förstå att jag kunde bli riktigt stark, började träna med Stefan Ågren och det gick riktigt bra. Vann mitt första SM och Junior-EM.
23 år: Prime-Year hittills. 887,5 kg totalt och högsta totalen i Klassiskt Styrkelyft oavsett viktklass i Sverige. Junior-världsrekord totalt och i marklyft.
24 år (nu): Tränat på men har svårt att på riktigt få ett kvitto hur det gått pga uteblivna tävlingar, som jag nämnde tidigare är det framförallt tävlingar jag älskar och jag behöver dom för att verkligen prestera max.
EM 2019 i Kaunas, när du vann guld och satte världsrekord, är det de främsta meriterna med tillhörande känsla hittills?
– Ja, både och. Den tävlingen var jag så i pass bra form att det aldrig blev riktigt spännande. Jag hade innan detta EM vunnit 3 mästerskap i sista marken: JVM 2019 mot Vladislav Aksennikov, JEM 2018 mot samma kille och SM 2018 mot Filip Lindström. Efter dessa tre vinster blev det mer känslor efteråt men självklart rankar jag EM 2019 i Kaunas som min högsta merit.
Du har ju ändrat din marklyftsstil i flera olika omgångar de senaste åren. Vad har styrt det och vad lärde du dig av det?
– Jag breddade min fotposition under den senare delen av 2019 för att jag inte riktigt kom ner i vinklar längre. Det funkade bra och nån gång under början på 2020 flyttade jag i princip ut händerna på andra sidan om fötterna så det blev en semi-sumovariant. Det funkade otroligt bra för mig och jag persade ganska fort i det mesta. Huruvida det blir semi-sumo eller smalt på tävling får framtiden utvisa. Jag tränar smalt då jag tycker det blir en bättre träning.
Hur vet man om man passar bäst för smalmark eller sumo?
– Jag skulle säga att man måste testa, och ge båda övningarna tid.
Hur ofta använder du remmar eller liknande?
– Enbart om det är mycket för händerna under samma pass. Sällan under själva marklyftet men eventuellt i efterföljande övningar som Rodd, Chins, Toes to Bar och då enbart för att händerna gör fruktansvärt ont då jag markar med en i princip ny Eleiko-stång.
Hur mycket starkare i mark tror du att du skulle vara på tävling om du inte hade böjt och bänkat innan?
Dags för mark i Kaunas.
– Inte jättemycket, såklart lite grann men upplever man det problemet tror jag man får tänka om lite i sin uppvärmning. Jag värmer upp väldigt lite i jämförelse med många andra. Det gäller att komma ihåg att det är 9 tävlingslyft och det är under dom lyften man ska prestera. Värmer man knäböjen och bänkpressen för mycket så kommer man ha soppatorsk när det är dags för marklyft och det ser man förvånansvärt ofta.
Tips för att öka i marken?
– Marklyft är jobbigt. Både för kroppen och knoppen. Det tar tid att bli stark och det gäller att hålla i under lång tid. Det sämsta som kan hända om du vill bli stark i mark är att skada sig. Jag kör och rekommenderar därför ett pass marklyft i veckan. Min mark har gått från 287,5 kg till 360 kg från april 2016 till december 2019 trots enbart ett pass och jag har inte haft en enda skadekänning. Så min enklaste rekommendation är att dra ner till ett pass i veckan, men se då till att träna hårt det passet. Över tid måste du skifta set och reps för att stressa centrala nervsystemet så mycket som möjligt. Vill du sen ta ett till steg i marklyftskarriären så rekommenderar jag verkligen att du tar kontakt med en tränare som kan sköta träningen åt dig.
Fakta om Emil
Namn: Emil Robert Norling (Efter min farfar)
Ålder: 24 år
Längd: 178 cm
Vikt: 103-108 kg
Utbildning: Sam/Hockey på gymnasiet och Räddningsinsats (Brandmansutbildning)
Bor: Tierp
Bil: SEAT Arona
Tidigare idrotter: Hockey, fotboll, friidrott och cykling (främst MTB men även landsväg)
Främsta meriter: EM-guld 2019, Junior VM-guld 2019, Junior EM-guld 2018, SM-guld 2018 och 2019
Förebilder: Stefan Ågren
PB: 327,5 kg knäböj, 202,5 kg bänkpress och 360 kg marklyft
Kosttillskott-favoriter: Kreatin och vassle från Tyngre, koffein i form av NOCCO
Emils träningsvecka
Måndag: Knäböj + komplement
Tisdag: Bänkpress + komplement
Onsdag: Bodybuilding, rehab, gymnastik
Torsdag: Knäböj + Bänkpress + komplement
Fredag: Marklyft + komplement
Lördag & Söndag: Konditionsträning i någon form och vila
Ett typiskt marklyftspass?
– Jag tränar mark en gång i veckan, och vanligen värmer jag upp med lite kroppsövningar i typ 10 minuter, därefter mark med bara stången upp till en arbetsvikt för dagen. Det skiljer mycket beroende på vilken träningsperiod jag är i, men 4-10 set och 1-20 reps per set brukar det bli.
Favoritövningar för att komplettera marken?
– Knäböj, Bellyback och Goodmornings.
Foto: Tobias Karlsson
