Är det farligt att träna?

Artikel i Metro får Tyngres Wille Valkeaoja att reagera.

Wille Valkeaoja

I en artikel i Metro slås det fast att träning kan öka risken för hjärtsjukdomar. Trots att det är långt från första april oavsett om vi ser till 2017 eller 2018 får vi se den här artikeln som ett skämt. Det är helt enkelt svårt att tro att någon på allvar skulle skriva det här baserat på den nya studien som nyheten bygger på. Men om vi för en sekund ska ta frågan på allvar kan vi se att det finns en intressant frågeställning här, är det farligt att träna?

Studien som artikeln i Metro baseras på är en prospektiv observationsstudie. Det innebär i det här fallet att forskarna har följt drygt 3 000 personer i 25 år och regelbundet bett dem skatta bland annat sina motions- och träningsvanor och undersökt förekomsten av kalcifierade plack i deltagarnas ådror. Sedan har man gjort analyser för att se om mängden träning och motion har påverkat mängden plack i ådrorna.

Innan vi kommer till resultatet är det en sak man bör ha i åtanke för att kunna tolka studien. Detta är självrapporterad data vad gäller motion/träning. Deltagarna har fått uppge hur mycket tid de ägnar sig åt olika aktiviteter, allt från soffliggande till trädgårdsarbete till regelrätt träning. Därefter har man bakat ihop allt detta till en siffra som representerar varje deltagares aktivitetsnivå. Förutom problemet med självrapporterad data (det är i princip aldrig bättre än nån variant av ordet kass) har vi problemet med att slå ihop allt. Det säger ingenting om träning i sig, vilken typ av träning eller egentligen något värdefullt alls som skulle kunna hjälpa oss att ändra vår livsstil, om träning nu faktiskt var farligt. Vi vet inte om vi ska ändra våra vanor vad gäller soffliggande, trädgårdsarbete eller hur mycket volleyboll vi spelar. Hade man valt att faktiskt mäta hur mycket personerna rörde sig hade man garanterat fått helt andra resultat vad gäller mängd och typ av aktivitet som studiedeltagarna utförde (1). Troligen säger resultatet i den här studien mer om hur studiedeltagarna ville röra sig, än hur mycket de faktiskt rörde sig.

Det man rapporterar var i alla fall att de som angav att de rörde sig mest i studien också hade högst risk för att ha mycket uppbyggnad av kalcifierade plack i sina ådror. Dags att bli rädd nu?

Nej, det här är i min mening inget att oroa sig över. Förutom att man faktiskt inte mätt hur mycket deltagarna rörde sig i den här studien finns det en del andra problem med resultatet. Det största problemet är väl egentligen att resultatet satt i kontext är helt orimligt. I studien har man delat upp deltagarna i tre grupper baserat på hur mycket de rapporterat att de rört på sig; de som understiger rekommendationerna för fysisk aktivitet (det vill säga mindre än 30 minuter/dag eller 150 minuter/vecka), de som precis når upp till rekommendationerna och de som överstiger rekommendationerna trefaldigt. Kollar man på de här tre grupperna ser man att de som rör sig minst bland annat har högre BMI (31,4 i snitt jämfört med 28), och högre förekomst av diabetes än de som rör sig mest. Jag tror att det är svårt att argumentera för att träningen som den mest aktiva gruppen ägnar sig åt skulle vara så farligt att det överväger att ha ett BMI motsvarande fetma grad 1, och någon form av diabetes.

Vidare hittade man efter att ha kontrollerat för relevanta faktorer (t.ex. ålder, BMI, rökning) bara en signifikant korrelation mellan aktivitetsgrad och plackuppbyggnad hos vita personer, inte svarta män eller kvinnor. Den här studien gjordes i USA där man fortfarande verkar tycka det är rimligt att dela upp personen i grupper av “vita” och “svarta” utan att reflektera över att genetiken inom de grupperna troligen är hyfsat spridd. Ett annat sätt att tolka det här är forskarna ägnade sig åt så kallat p-fiske, det vill säga när man kör alla analyser man kan tills man hittar ett statistiskt signifikant samband. Visst är det fullt möjligt att det här resultatet stämmer, men om man inte innan man gjorde studien bestämt sig för och redovisat vilka analyser man kommer göra finns det en stor risk att resultaten beror mer på fiskelyckan än på en verklig effekt.

Resultatet från studien säger troligen inte säger så mycket om hjärt-/kärlhälsa. Resultatet rör på inget sätt frågan om det är farligt att träna men det är möjligt att det pekar på något annat. Vi har i ett avsnitt av Tyngre Rubriker pratat om ett rön som gör gällande att det är möjligt att tränande individer har mer uppbyggnad av en viss form av plack i sina kärl jämfört med mer inaktiva individer. Det här sammanfattas bra i en artikel från New York Times. Det man kommer fram till är att den här typen av plack troligen är mer stabila i sin uppbyggnad, och att de därför har en mindre risk att lossna och orsaka problem i kroppen. Det är möjligt att detta är effekten man funnit i studien, och då är det troligen inget man behöver oroa sig för.

Jag har försökt sätta studien i kontext och jag har svårt att se att resultatet från just denna studie bör leda till att vi ändrar våra rekommendationer om fysiskt aktivitet och träning, eller att tränande individer ska försöka ändra på sina beteenden. Men det finns kanske ändå en poäng att löpa linan ut vad gäller den här frågan, finns det något stöd för att träning är farligt?

I ett klart underskattat avsnitt av Tyngre Träningssnack pratar vi om fenomenet hormesis, eller hur dosen av något ofta är helt avgörande för vilken effekt man får. Det finns gott om exempel på detta i saker vi exponerar oss för dagligen. Exponering för en viss mängd solljus är gynnsamt för vår produktion av d-vitamin och för reglering av vår dygnsrytm, men för mycket solljus kan bränna vår hud och orsaka mutationer som kan leda till hudcancer. Det här gäller troligen även hur träning påverkar risken för hjärt-/kärlsjukdomar. I en stor studie på Vasaloppsåkare kunde man konstatera att deltagare som hade åkt fler Vasalopp, och som hade i snitt snabbare sluttider hade högre risk för att ha en hjärtarrytmi jämfört med mindre dedikerade åkare (2). Man kan även se att det finns individuella skillnader i hur personer svarar på träning vad gäller exempelvis blodtryck och kolesterolvärden (3).

Det vore ju trevligt om träning i alla former för alla individer alltid var positivt på alla sätt men så verkar det inte vara. För vissa personer är en viss träningsdos positivt medan samma dos kan vara negativt på ett eller flera sätt för en annan person. Dessutom finns det troligen en träningsdos som är negativt på något sätt för de allra flesta personer. Det här är den gamla slitna klyschan om att elitidrott inte är friskvård. För att bli så bra som möjligt inom en idrott behöver man troligen gå över gränsen för när träningen inte längre är hälsofrämjande. En elitidrottares genetik gör dessutom säkerligen att dennes kropp klarar av påfrestningarna bättre än vad en vanlig dödlig kan. Så skulle en slumpmässigt utvald person från gatan bli utsatt för en elitidrottares träningsdos skulle den stackars personen säkert få både en och två negativa effekter för sin hälsa.

Med det sagt, är det då farligt att träna? Svaret är som vanligt komplicerat och kontextberoende, men det finns en anledning till att vi faktiskt har rekommendationer och träning och fysisk aktivitet. Det är nämligen så att i de allra flesta fall är det positivt med fysisk aktivitet och hög kondition vad gäller att leva länge, och det är väldigt få fall där det blir för mycket av den varan (4, 5). För en individ är det självklart viktigt att veta hur ens kropp svarar på träning, vilken typ av träning man ska ägna sig åt, och i vilken dos. För den breda massan räcker det med att veta att det mest sannolikt är bra att röra på sig mer än man gör för tillfället, och att man bör ägna sig åt någon form av strukturerad träning om man vill optimera sin hälsa. Det stora problemet vi har idag är inte att folk åker för många vasalopp för snabbt.

Studien som Metro skriver om borde inte lästs av någon som inte har den rätta kontexten i bakhuvudet, vilket personen som skrev artikeln i Metro bevisligen inte har. Det är kul att personer tycker det är roligt att skriva men det vore samtidigt kanon om man kunde inse att vetenskapsjournalistik ska ägnas lite mer tanke än att bara återge budskapet i en pressrelease från ett universitet som vill sälja in sin forskning. Det är knappt bättre än bloggare som får betalt för att skriva dold reklam om diverse produkter. Nu tror jag som sagt lyckligtvis att de flesta tolkar artikeln i Metro som ett skämt men det finns ju en liten risk att någon tar det på allvar, och som sagt har vi ett tillräckligt stort problem med inaktivitet idag för att någon ska få för sig att det bästa för deras hälsa vore att röra sig mindre.


Liknande artiklar
Föreningsliv med Johanna Barvelid

Vi snackar ledarskap och drivkrafter inom föreningslivet med Johanna Barvelid, en av grundarna till den tidigare Styrkebyrån.

7 okt. 2024

Vésteinn Hafsteinsson om olympiska kastidrottares träning

Äntligen är Vésteinn Hafsteinsson tillbaka i podden för att berätta mer om hur han tränat sina kastidrottare.

2 okt. 2024

Catching up med Kalle

Vi snackar med den evige favoriten Kalle Zackari Wahlström, som berättar om både den nyfunna träningsgnistan, nya tv-program och den egna kollektionen av kläder och annat kul.

26 sep. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Fungerar luktsalt eller ammoniak som prestationshöjare?

Jacob och Wille har tittat på forskningen kring luktsalt i avsnitt 460 av Tyngre Träningssnack.

4 sep. 2024

Vad är hårt belastande träning och varför orkar kroppen bara så lite av det?

Jacob och Wille diskuterar balansen mellan träning och återhämtning i avsnitt 459 av Tyngre Träningssnack.

28 aug. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Kroppsformer, vinklar på muskelfiber och prestationsförmåga

Kroppsformer, vinklar på muskelfiber och prestationsförmåga dominerar i avsnitt 458 av Tyngre Träningssnack.

21 aug. 2024

Vikten av en funktionell fysik

Träna för att kunna säga JA till livet idag och imorgon.

Alex Danielsson

18 aug. 2024

40 år i gymmet – det här har jag lärt mig

Redaktören listar sina erfarenheter om vad som verkligen betyder nåt är det kommer till gymträning.

Alex Danielsson

10 aug. 2024

Större muskelökningar vid träning av muskeln i ett utsträckt läge

Wille och Jacob diskuterar tre olika saker i avsnitt 456 av Tyngre Träningssnack.

7 aug. 2024

Friidrott: OS och Veteran-VM med Sunneborn

Favoriten Mattias Sunneborn berättar om sin egen träning mot både SM och VM för veteraner, men vi hinner också snacka lite om OS.

5 aug. 2024

Rutiner - att hitta tillbaka efter semestern

I dagens avsnitt började vi med en lättsam skål med Pepsi och reflekterade över hur snabbt tiden verkar flyga förbi, särskilt när vi är ur våra vanliga rutiner.

2 aug. 2024

Spelar det någon roll vilken tid på dygnet du tränar?

Lyssnarfrågor med Jacob och Wille i avsnitt 454 av Tyngre Träningssnack. Det blir diskussioner kring träning i hög värme och alternativ träning som man kan göra istället i fall man inte står ut.

31 juli 2024

Att jobba med träning – Unni berättar

Vi träffar coachen Unni Lundblom som tagit steget från att tävla i fitness till att hjälpa andra att komma i form.

25 juli 2024

Alex Danielsson gästar om träning efter 45

Jossan tog sommarlov, så detta avsnitt gästas av Alex Danielsson. De pratar om deras favoritställe, Vemdalen, och njuter av lite fredagsmys med champagne.

19 juli 2024

Sommarhälsa med Carina

Carina gästar podden och delar med sig av tips och trix för att undvika att helt tappa form och livslust under semesterns alla lediga stunder.

18 juli 2024

Varför EMG kan lura dig efter aktiveringsövningar

Jacob och Wille diskuterar några vanliga missförstånd när det gäller att diskussioner och tolkningar av data relaterat till träning och hälsa.

17 juli 2024

Johan Flodin om rodd och arbete på SOK

Johan Flodin från Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) gästar Jacob och Wille i Tyngre Träningssnack för att berätta om sin karriär och nuvarande arbete.

5 juni 2024

Forskningens introduktion i träningsvärlden

Forskaren, historikern och idrottsvetaren Daniel Svensson gästar Wille och Jacob i Tyngre Träningssnack för att berätta om hur idrottsforskningen kom in i idrottsvärlden.

28 maj 2024

Denice Moberg om livet som influencer

Denice är en av våra mest populära influencers, med en följarskara på nära miljonen individer. Hur får hon ihop det med det vanliga livet?

27 maj 2024

Ny forskning på spikskor som verkar ge bättre löpekonomi

I avsnitt 445 av Tyngre Träningssnack så diskuterar Wille och Jacob en ny studie på spikskovarianterna på de löparskor som revolutionerat löpningen på långdistans de senaste 6-8 åren

22 maj 2024

Mer träning ger större vadmuskler

Vadmusklerna svarar bättre på hög volym - i alla fall kortsiktigt.

Jacob Gudiol

12 maj 2024

Maxtester vs submaxtester

Gudiol och Valkeaoja diskuterar lyssnarfrågor i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

8 maj 2024

Wille om vikten av individuella träningsprogram

Wille Valkeaoja gästar podden, och vi låter honom bita tag i den spännande frågan kring ifall olika grupper av individer prompt behöver specifikt anpassad träning. Eller är det bara nys?

2 maj 2024

Konditionsträning för barn och ungdomar

En lyssnarfråga blev till ett helt avsnitt. Jacob och Wille gör en djupdykning kring konditionsträning och barn.

17 apr. 2024

Träningsplanering och träningsteori med Martin Altemark

Martin Altemark är ännu en gång tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack.

10 apr. 2024

Hur är kvalitén på träningsstudier rent vetenskapligt?

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

27 mars 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Om träning med Alex & Andreas

Killarna diskuterar hur träning med för stora förväntningar och krav kan bli en belastning. De pratar också om hur deras egen träning förändrats och utvecklats genom åren.

5 feb. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024