Nytt år innebär nya planer för många människor, och även om inte du har några nya planer så kommer du säkerligen att ställas inför någon form av ny information de närmsta veckorna som gör att du börjar fundera på vad som är det bästa valet för dig.
Inför de här nya valen så tänkte jag att det kunde vara passande att skriva om en typ av bias som förstör för väldigt många när de ska fatta sina beslut. Det här är att vi väldigt gärna inbillar oss att vi är unika. Missförstå mig inte nu, du är unik, alla är unika på sitt sätt. Men du är med stor sannolik inte så unik att du behöver någonting annat än vad alla andra behöver när det gäller vad som är bra i form av träning och kost samt en allmänt hälsosamt livsstil. Låt mig utveckla…
Vi tror gärna att vi är mycket bättre och mer annorlunda än vi faktiskt är
Jag har tidigare tagit upp det som på engelska kallas för ”illusory superiority” här på tyngre vilket i princip beskriver precis vad det är menat att beskriva, att vi tror för mycket om oss själva. Det mest uppenbara av dessa exempel är att mer än hälften av alla människor tror att de är smartare än genomsnittet.
Ett annat väldigt bra exempel är den så kallade Dunning-Kruger-effekten vilken är döpt efter ett par forskare som fann att de som var sämst på någonting också var de som systematiskt överskattade sin egen förmåga. Kort och gott så är de inkompetenta för inkompetenta för att se sina egna brister.
Andra lite roliga statistiska siffror som belyser det här bra är att man i en studie fann att 94 procent av alla professorer på ett universitet bedömde sig själv som över medel bland professorerna på universitetet (2). I en väldigt stor enkätstudie utförd över olika college i USA med nästan en miljon deltagare uppgav 70 procent att de hade ledaregenskaper som var bättre än genomsnittets och endast 2 procent uppgav att de var sämre än medelsnittet.
I den mest ”sjuka” studien jag känner till så lät man folk se ett videoklipp på totala främlingar som gick in i ett rum, läste ett papper med dagens väderrapport, och sen lämnade rummet igen. Därefter fick personerna uppskatta intelligensen hos personen på videon och sedan jämförde man den här uppskattningen med den uppskattning som personen på videon hade gjort av sin egen intelligens och det fanns ingen betydande skillnad (3).
En främling som bara ser dig läsa i en dryg minut är alltså lika bra… eller låt oss vara ärliga, lika dåliga… på att uppskatta hur intelligent du är som du själv är.
Det mest ironiska med allt det här är att folk givetvis också tror sig själva vara bättre än genomsnittet på att ge en rättvis bild av sig själv istället för en överdrivet positiv bild (5). Läxan här är givetvis att du ska se till att skaffa mer objektiva mått på det du tror är dina egna fördelar. Det är givetvis om du verkligen bryr dig om ifall dina uppfattningar är korrekta eller inte. Det finns nämligen fördelar med att tro att man är bättre än vad man är.
Att vi tror för mycket om oss själva är troligen viktigt för vår hälsa
Forskare har givetvis undersökt varför vi har den här typen av övertro på oss själva och det verkar som att vår övertro på våra egna egenskaper och samtida övertro på hur bra det kommer gå för oss i framtiden är en viktig faktor för att vi ska må bra. Hur kul hade det till exempel varit att tro att du är dummare än genomsnittet och att du är fast i ditt tråkiga arbete för evigt?
Syftet med den här artikeln är dock inte att fokusera på de som verkligen är inkompetenta och inte inser det, jag är ganska säker på att du redan får en tillräcklig dos av dessa personer på facebook . Du vet de där som delar den ena tramsartikeln efter den andra. Du har kanske undrat varför de delar så mycket medan dina andra vänner inte delar så mycket och svaret ligger troligen i att de verkligen tror att de delar revolutionerande saker, de tillhör botten men tror att de tillhör toppen och att de delar ”the shit” .
Det jag tänkte fokusera på idag är istället varför det ibland är bra att anta att man är precis som alla andra i fall man inte verkligen har bevis för att man på något sätt är annorlunda. När jag skriver bevis så menar jag verkliga bevis, alltså objektiva sådana som kan bekräftas med objektiva test, inte vad du själv tycker dig veta om dig själv. Du ska inte göra det alltid, som jag skrev är det troligen inte bra för ens eget välmående att ha en för realistisk bild av ens egen förmåga. Men ibland så kan en övertro faktiskt skada dig eller någon annan du håller kär.
Låt mig ta ett exempel ur mitt eget liv på något som verkligen berör hälsa men som kanske inte är ett huvudämne här på Tyngre. För några veckor sedan råkade jag hamna, mest som en åhörare, i en diskussion kring alkohol och barn. Mer specifikt handlade frågan om huruvida det är okej eller inte att låta ens tonårsbarn få smaka på lite alkohol i sällskap av sina föräldrar. I den här frågan finns det forskning som visar att ju senare ett barn eller tonåring får smaka på alkohol desto lägre är risken för senare problem med alkohol. Det här gäller även om föräldrarna bjuder på alkoholen i en väldigt ”ansvarsfull” miljö (1).
Den här informationen togs också upp i diskussionen som jag satt med i men den man som var för att bjuda sina barn på lite alkohol svarade då med något i stil med, ”det är bara så för att så många föräldrar som bjuder sina barn på alkohol gör det på fel sätt” . Den här personen trodde alltså att han var unik och att den statistik som gäller för ”alla andra” inte gällde just för honom eftersom han givetvis tyckte att han var lite bättre än alla andra.
Det kan givetvis vara så att han i just det här fallet är bättre än de flesta andra och att hans beslut varit helt rätt för just hans situation. Men hur många föräldrar tror du bjuder sina barn på alkohol hemma utan att tro att just de är speciella och bättre än ”alla andra” ? Just det, antagligen väldigt få om ens några. Alla andra föräldrar tror att de är bättre än alla andra föräldrar och deras beslut leder till att de utsätter sina barn för en högre risk för alkoholproblem.
Tro inte att du är annorlunda när det gäller träning
Även när det gäller träning så finns det idag en hel del studier som visar på vad som tenderar att fungera bäst för gemene man. Till exempel tror folk överlag att de som nybörjare behöver träna mycket mer än vad de verkligen behöver. Är du ganska ny med styrketräningen så kommer du att få i princip lika bra resultat från ett set som du får från fem set i din styrketräning.
Andra konkreta saker som jag är säker på att många känner igen är att de själva tror att de klarar mer träning än vad de skulle rekommendera någon annan. Eller att de fortsätter att träna på trots att de känner att de har en skada på gång men de tänker att de är mindre skadebenägna än andra och därför kommer just de inte att skada sig.
Jag känner inte till några konkreta studier på det här när det gäller träning men inom vården vet man att människor tror sig själva ha bättre hälsa eller immunförsvar än gemene man (6, 11). Folk som röker tror givetvis också att just deras risk för att råka ut för något tråkigt på grund av det är lägre än risken för alla andra som röker även om de faktiskt erkänner att deras risk är högre än hos de som inte röker (9).
Människor tenderar också att glömma tidigare erfarenheter eller ta hänsyn till andras historier utan målar istället upp en framtid baserat på bästa möjliga utfall (8). Även när folk vet att de tidigare har satt upp mängder med mål som de aldrig uppnått eller om de vet med sig att det normalt tar dubbelt så lång tid för dem att uppnå ett mål jämfört med vad de trodde från början så ”glömmer” de allt detta när de ska sätta nya mål och istället målar de upp en överdrivet positiv bild av framtiden. Många gånger är det här kanske inte så farligt, och personligen kan jag tycka att resan mot ett mål i min träning egentligen är roligare än när jag väl lyckas nå något mål, men om du verkligen behöver prestera eller kanske stå i bra form på en scen ett viss datum så ska du verkligen ta dina tidigare erfarenheter i beaktande när du planerar. Om du själv inte har några tidigare erfarenheter så lyssna på dina vänners!
Eller som ett forskargäng uttryckte det i en översiktsartikel på området (10):
"To predict the future, people are better off recalling the past and assuming its straightforward relevance for the future, rather than focusing exclusively on how the future might unfold."
Ja, allt det där som din historielärare tjatade om i skolan, att vi behöver lära oss från vår historia för att inte upprepa den är sant. Värt att tänka på i många olika sammanhang givetvis och inte bara när det kommer till träning.
När det gäller kost är folk också överdrivet optimistiska över hur fantastiska de själva är. Folk bedömer överlag att de är i mindre risk än andra att råka ut för negativa hälsoeffekter från saker så som alkohol och skitmat. De tror också att risken att de ska råka ut för någon magsjukdom så som salmonella är lägre än de bedömer att risken är för andra (7).
Det är lätt att tro att alla andra är som du själv
Ett annat fenomen som också kan påverka ens egen träning och syn på en själv är att vi ofta uppskattar att våra vänner och bekanta lever mer som oss själva än vad de verkligen gör. Till exempel överskattar rökare hur många rökare det finns totalt medan de som inte röker underskattar mängden rökare. De allra flesta känner helt enkelt inte till hur stor siffran verkligen är och då försöker vi uppskatta utifrån vårt eget minne vilket leder till någonting som kallas för tillgänglighetsheuristik .
Vi tror helt enkelt att det vi minns är en bra representation av verkligheten, men vi glömmer att ta i beaktande att vi är mer troliga att röra oss i kretsar med personer som är lika oss själva. En rökare ser många fler rökare eftersom de tenderar att stå på samma platser och röka, medan de som inte röker numera sällan ser rökare om de inte medvetet söker upp en plats där folk röker.
Det här sättet där vi lurar oss själva har man visat kan få folk att börja dricka mer alkohol och öka nyttjande av droger. Det vanligaste är att ungdomar överskattar andras drickande och därmed själv också börjar dricka mer.
Inom kost och träning känner jag inte till någon forskning men det är inte alls osannolikt att folk får en skev bild av verkligheten via sociala medier och sedan själva driver sitt eget beteende mot denna riktning. Nu är jag personligen verkligen för att folk skaffar sig bra förebilder när det gäller kost och inte äter som ”normalsvensson” gör men det finns samtidigt många ”hälsofreaks” där ute som jag skulle säga mest verkar ha bytt ett ohälsosamt beteende mot ett annat, där de är överdrivet nojiga kring vad de äter och gör.
Nej, du är inte doktor och tro inte att du är kompetent nog att agera som en
Ett annat stort problem som relaterar till Dunning-Kruger-effekten ovan är att många människor som kan väldigt lite kring sjukdomar tror sig vara experter efter att det googlat i några minuter. Hälsokonsekvenserna för unga människor som googlar vanliga skador på gymmet är troligen inte så stora i de flesta fall men om inget annat så kan det säkerligen påverka ens uppleva livskvalité.
Folk tror sig ofta kunna uppleva en mängd olika effekter så som lågt blodsocker eller högt blodtryck men i själva verket finns det inga belägg alls för att de verkligen kan det. Undantaget är diabetiker som verkligen kan få lågt blodsocker men tar du det som folk vanligen kallar ”lågt blodsocker” som de påstår sig uppleva när de blir hungriga eller kanske någon timme efter en stor måltid så har de inte lågt blodsocker om man verkligen mäter det (12, 13).
Högt blodtryck är inte heller någonting som folk verkligen kan veta utan att mäta det men trots det uppger över hälften av alla som har det att de kan känna när det är högt i form av olika symptom likt huvudvärk, yrsel med mera. De här människorna kan du också lura till att få just dessa symptom genom att säga till dem att de har högt blodtryck varpå de snart säger till dig att de nu också har huvudvärk, yrsel med mera (14). Behöver jag tillägga att de här personerna inte hade några problem med att tro på att människor överlag inte kan känna av sitt höga blodtryck men de trodde själva att de var undantaget från regeln.
Det här relaterat till mycket som du idag kan läsa om olika påhittade syndrom och känsligheter som florerar på internet där du kan vara känslig eller allergiskt mot i princip allting. Till exempel finns det människor som tror att de är känsliga för aspartam och att det ger dem huvudvärk, men när man testar dessa personer i blindade försök så får de ingen huvudvärk. Det är viktigt här att påpeka att de här personerna inte ljuger om sina faktiska symptom, de får ont i huvudet om du tvingar i dem aspartam. Problemet är bara att det är de själva som skapar symptomen, inte aspartam.
Så om du verkligen vill veta om du är allergisk mot någonting så låt doktorn avgöra det. Annars så är risken stor att du ger dig själv problem som du faktiskt inte har. Andra bra exempel här är laktosfritt där försäljningen har ökat markant på senare år men i själva verket är det få människor i Sverige som behöver äta laktosfritt. De som verkligen behöver det kan också få det ganska objektivt bekräftat. Du kan givetvis välja att undvika laktos ändå men det enda du troligen gör är att begränsa dig själv samtidigt som du möjligen också ger din omgivning besvär.
Ytterligare ett exempel som är populärt just nu är glutenfritt och det verkar också finnas många människor som är säkra på att de inte tål citronsyra som tillsatsämne i maten men även där finns det inga rimliga belägg till varför de skulle vara det.
Vi är också mer benägna att känna av besvär när vi nyligen har hört talas om dem. Det är på grund av detta som jag ofta går lite hårt åt folk som varnar för en massa småsaker i media eller sociala medier. De här varningarna för saker som i praktiken är extremt osannolika att ge besvär skapar nämligen verkliga besvär. Typexemplet här är fysioterapeutstudenter eller läkarstudenter som vanligen ger sig själv flera olika diagnoser på diverse ovanliga skador och sjukdomar under sin utbildning. Inte för att de verkligen har dessa utan för att de precis läst om dem och sen börjar de känna efter så de till sist har symptom som passar.
Ett mer träningsrelaterat exempel är om folk får läsa en artikel om hur man ska hålla nacken när man kör knäböj och marklyft så kommer de helt plötsligt att börja tänka på om de gör ”rätt” eller inte och då kommer fler människor att uppleva faktiska besvär. Och om du nu börjat tänka på vad som är ”rätt” när det gäller nacken och knäböj/marklyft så kan jag redan nu säga att det är så som du gör redan gör. Det är helt enkelt en ickefråga, folk skadar inte nacken i dessa övningar.
Summering
Det här blev en lång text kring hur vi själva gärna lurar oss på olika sätt vilket mer saboterar än gynnar vår träning eller hälsovanor. Huvudfokus i artikeln har utan tvekan varit att vår tro på att vi är mer kompetenta än vad vi verkligen är kan ge oss betydande besvär.
Förhoppningsvis har jag gett dig lite att tänka på både kring hur du ska planera det kommande året men också kring hur du förhåller dig till dig själv och alla information som florerar på internet. Det är lätt att tro att ju mer information desto bättre men så är inte fallet. Felaktig information eller alarmistisk information kan göra verklig skada.
Slutligen vill jag också påpeka att det jag tagit upp här kring övertro på sig själv även gäller mycket annat som berör vår hälsa och vilka val vi gör, och det viktigaste enligt mig är att man inser att vi blir mycket mer påverkade av vår omgivning än vi själva vill tro. Frågar du en slumpmässig person på stan är sannolikheten väldigt hög att han eller hon kommer att säga att reklam givetvis fungerar men det fungerar inte på just honom eller henne ;)
° ° °
Jacob Gudiol är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat" , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2" , som du hittar här.
[
