Verkligheten bakom övervikt

Teorier om vad som gör oss feta finns det gott om. Men vad är egentligen sant, och vad betyder mest? Guddi bryter tag i frågan.

Jacob Gudiol

Okej, jag ska börja den här artikeln med att erkänna att jag inte kommer att ge något bra svar på frågan i rubriken. Det jag istället tänker skriva om är ett par saker som ofta pekas ut som viktiga faktorer när det gäller övervikt, men där trenderna i samhället när det gäller den faktorn inte alls stämmer överens med förändringen i övervikt.

Det jag kommer visa i den här artikeln är endast korrelationer, det är alltså ett statistiskt samband mellan de två faktorerna. Det här innebär inte att det nödvändigtvis är så att den ena saken orsakar den andra, men om du till exempel vill påstå att människor är överviktiga idag eftersom de rör på sig mindre så kommer du få väldigt svårt att förklara varför övervikten har ökat när mängden fysisk aktivitet inte har minskat särskilt nämnvärt sedan 1980-talet (1).

Att mindre fysisk aktivitet eller mindre träning inte är någon stor orsak till dagens överviktsproblem har jag skrivit mycket mer ingående om på träningslära tidigare, Orsaken till fetmaepidemin – Lite motion eller mycket mat?.

Då det inte finns några bra belägg för att människor rör på sig mindre idag än förr eller att de förbrukar markant mindre kalorier idag jämfört med förr så är det svårt att skylla övervikten på lägre kaloriförbrukning. För medan kaloriförbrukningen verkar ha hållit sig relativt stabilt så har övervikten ökat markant.

Är övervikt endast ett klassproblem?

För några månader sen var det en kort debatt här i Sverige kring hur övervikten ökar där vår hälsominister, Gabriel Wikström‌ , först svarade på en fråga om han kunde tänka sig någon form av fettskatt vart på han ordagrant svarade ”Det är inget vi tittar på just nu men man kan inte utesluta det i framtiden”. Med andra ord så hade ingen ens funderat i de banorna men utan att ha diskuterat det så ville han inte utesluta det.

Jonas Colting‌ gjorde sedan som han brukar göra och valde att misstolka det som Wikström sagt totalt och skickade in en arg insändare där han berättade hur korkat det var av Wikström att spekulera kring en fettskatt J Det som är intressant för den här diskussionen är dock Wikströms replik på allt det här där han skriver att han tycker att fokus ska läggas på en ”jämlik hälsa” och Wikström påstår att ohälsa och övervikt först och främst är en klassfråga.

Det är ganska vanligt att man stöter på påståenden som att övervikt är en klassfråga och att det mest är de med lägre utbildning och inkomst som blir överviktiga. Så att övervikt mest beror på dålig utbildning och brist på pengar till att köpa bra mat är också en vanlig ”hypotes” kring varför övervikten ökar. Problemet med den här hypotesen är dock att övervikten ökar i mer eller mindre alla grupper i samhället (1). Graferna här under är för USA då det är det landet det finns mest information om. Jag har dock inte sett någonting som talar emot att utvecklingen skulle skilja sig markant här i Sverige även om vi ligger bättre till i alla grupper och övervikten har planat ut mer markant här på senare år även om den fortfarande verkar öka något.

Som du kan se i graferna här ovanför så är trenden precis densamma för alla de här grupperna i USA. Den enda stora skillnaden är att vissa grupper låg efter redan från början. Sedn finns där små skillnader även i hur snabbt ökningen har skett under olika tidpunkter, men trenden är ändå tydlig för alla grupper – de ökar i vikt.

Att därför säga att övervikt bara är en klassfråga är inte rätt. Visst drabbar det oftare personer av lägre klass, men ser man på utvecklingen över tid så är övervikt något som ökar inom alla grupper.

Varför är det då ändå personer som säger att övervikt är något som nästan bara drabbar lågutbildade eller låginkomsttagare? Förklaringen ligger troligen i att man tittat för mycket på så kallade tvärsnittsstudier. En tvärsnittsstudie är en studie där du vid en tidpunkt tittar på många olika grupper i en population för att undersöka om de skiljer sig på något sätt. Om vi till exempel tittar på övervikt så ser vi då att människor med lägre utbildning och/eller inkomst tydligt väger mer. Ifrån den informationen är det sedan lätt att dra den (felaktiga) slutsatsen att övervikt främst är ett klassproblem.

Det man glömmer att fundera kring i den här situationen är att kanske alla grupperna är ”drabbade” av problemet och att det du tittar på mer är en fråga om hur känsliga olika grupper är för det som de utsätts för. I det här fallet har vi alltså en situation där alla människor drabbas av det som ger övervikt men de med lägre utbildning/inkomst är av någon orsak mer känsliga. Fast alla grupper är fortfarande utsatta och alla grupper ökar i vikt över tid.

Ett bra exempel för att illustrera detta är att du tänker dig en situation där alla människor röker två paket cigaretter om dagen. Om du gjort en tvärsnittsstudie på alla människor för att försöka ta reda på vilka som drabbas av lungcancer så hade din slutsats blivit att lungcancer är en genetisk sjukdom. Det är ju endast personerna med fel gener som drabbas. Det du däremot hade missat om du dragit den slutsatsen är att utan rökningen så hade i princip ingen person drabbats av lungcancer, oavsett gener. Så den verkliga största orsaken till lungcancer är rökning, inte gener. Men eftersom alla utsätts för rökningen så kan du inte se detta med den här typen av studie. På precis samma sätt kan studier på klass och övervikt skymma den som tittar från den viktigare orsakerna till övervikt, eftersom alla utsätts för de här faktorerna.

När många ser kurvor likt de här ovanför frågar många sig ”varför är övervikten större hos de med lägre utbildning?”. En mycket mer intressant fråga hade dock varit ”varför ökar övervikten i samma takt hos alla oavsett klass?”.

Orsaken är inte att vi äter för lite frukt och grönsaker

En annan vanlig förklaring från gemene man till varför folk är överviktiga idag är att människor äter för lite frukt och grönsaker. Det är sant att folk skulle må bättre om de åt mer frukt och grönsaker men det är väldigt svårt att förklara dagens överviktsproblem med att folk äter för lite av det. Orsaken är helt enkelt för att vi idag äter mer frukt och grönsaker än vad vi gjorde för trettio år sen. Den här utvecklingen är sann både för USA och för Sverige (1, 2). Här under kan du se utvecklingen för USA i grafisk form.

Det går alltså inte att skylla dagens övervikt på att folk äter för lite frukt och grönsaker. Visst är det fullt möjligt att färre hade varit överviktiga om intaget av frukt och grönsaker ökat ytterligare men det är inte någon förändring i intaget av frukt och grönsaker som gjort att övervikten ökat de senaste 30-40 åren.

Kaloriintag och övervikt

Ser man till korrelationen mellan kaloriintag och vikt finns där ett tydligt och klart samband. Här har du förändringen i kaloriintag för USA vilket du kan se följer utvecklingen för vikt ovan väldigt bra.

Det finns de som vill lägga skulden på antingen endast fett eller endast kolhydrater när det gäller den här utvecklingen. För fett så stämmer utvecklingen väl om du tittar på förändringen globalt där många länder förr åt en större mängd kolhydrater och idag börjar gå upp i vikt samtidigt som de ökat på sitt fettintag. Här under kan du se hur utvecklingen har gått i Kina sen slutet av 80-talet (3).

Tittar vi emellertid på USA så ser du nästan det motsatta sambandet. Där har intaget av kolhydrater ökat samtidigt som övervikten ökat fram tills ungefär år 2000. Efter det året så har intaget av kolhydrater minskat något och intaget av fett ökat lite. Inte direkt i samband med den här förändringen men kanske 5-6 år senare så började också övervikten att plana av något i USA. Den är fortfarande på väg uppåt, men inte lika snabbt.

Här i Sverige är utvecklingen lite mitt emellan de två tidigare. Här har vi främst ökat på intaget av kolhydrater men ökningen är ganska blygsam i förhållande till USA. Ökningen startade inte heller förrän mellan 1995-2000 vilket gör att det inte faller särskilt väl i linje med när ökningen i övervikt startade.

Så förutom att intaget av kalorier har ökat med övervikten så finns det inte så mycket som talar för att det skulle vara en enskild makronutrient, det vill säga kolhydrater, fett eller protein, som ensamt står ansvarig. Det är i alla fall inte så att alla former av kolhydrater, fett eller protein är ett problem. Det är ju fortfarande möjligt att det är någon enskild form av fett eller kolhydrater som är ansvarig för den här utvecklingen. Det finns ju böcker skrivna som både skyller det här på mättat fett, omega-6 oljor, socker, mat med hög GI, spannmål för sig själv och så vidare.

Men vad är då problemet? Varför är så många överviktiga?

Om det nu med stor sannolikhet inte är sakerna jag tagit upp i den här artikeln som varit orsaken till att övervikten ökat markant, vad är det då? Eftersom det uppenbarligen inte är alla kolhydrater eller allt fett som enskilt bär skulden så är det säkert många som tänker att socker framstår som en självklar huvudmisstänkt. Även här så ställer faktisk information från studier till det för de som tror att socker alltid är dåligt och ökar risken för övervikt. Det är nämligen så att när man gör studier för att undersöka om det finns ett samband mellan folks totala sockerintag och övervikt så är det sambandet omvänt. Folk som äter mer socker väger alltså generellt sett mindre (4).

De här studierna som visade på detta resultat publicerades främst på 70- och 80-talet. Efter det så insåg sannolikt de flesta forskare att det var en dålig idé att bara klumpa ihop alla former av socker som om det vore samma sak utan istället började man dela upp det i tillsatt och naturligt förekommande socker, ganska ofta med juice i en kategori för sig själv eller tillsammans med andra sockersötade drycker. När man gjorde den här indelningen så såg man helt plötsligt att intaget av tillsatt socker korrelerade med ökad vikt och en översiktsartikel från 2013 som även inkluderade interventionsstudier visade ganska övertygande att tillsatt socker har en tydlig inverkan på folks vikt (5).

Det är alltså inte molekylen socker i sig som är problemet i det här sammanhanget. Problemet är hur socker används i vissa livmedel. Jag har gjort ett försök att belysa det som jag personligen anser är de allra största faktorerna i min bok Skitmat om du vill veta vad jag anser i den frågan. Den boken är på knappt 300 sidor och går inte att återge fullt ut här.

Väldigt kort så handlar det främst om en väldig massa mat som är framtagen för att vi ska tycka om den ”för mycket”, genom att blanda olika ingredienser på ett visst vis så blir det helt enkelt ”för gott” och vi äter lätt mer än vi borde. Det är inte bara socker som är en bov här utan nästan allting som är nyttigt och näringsrikt i ett sammanhang kan vara en huvudingrediens i skitmat.

Det är inte heller bara människor som lätt äter sig feta på den här maten utan det gäller även för djur. Vårt intag av den här maten har ökat väldigt tydligt samtidigt som övervikten ökat. Det mesta av den här maten tillhör de så kallade ultra-processade livsmedel och här under kan du se hur utvecklingen sett ut för Sverige när det gäller intaget av den kategorin av produkter i förhållande till andra. Du kan läsa mer om studien där grafen kommer ifrån på träningslära i artikeln ”Varför det finns fler överviktiga än normalviktiga”.

Utöver det så har tillgången på den här maten ökat lavinartat och idag måste de flesta av oss aktivt välja att inte äta den här maten flera gånger per dag. Från att du kanske för 20 år sen blev erbjuden kakor en gång i veckan kan du idag med lätthet bli erbjuden kakor dagligen. Om du har svårt att inte köpa ”något gott” när du är och handlar så kan du idag bli lockad att köpa just den maten du ”egentligen inte vill äta” flera gånger dagligen, du hittar den vid kassorna på Elgiganten, IKEA, Biltema, Mataffären, idrottsanläggningen, gymmet… ja, mer eller mindre överallt. Om du är ute och kör sent på kvällen när det förr nästan var omöjligt att få tag i något att äta så kan du nu ungefär var 5-10 minut se en stor reklampelare för snabbmat eller en bensinmack som i princip endast säljer skitmat.

Summering

Det här blev en ganska lång artikel där jag mest har tittat på korrelationer mellan olika saker och övervikt. Att två saker sammanfaller i tid innebär inte nödvändigtvis att de är relaterade eller att det ena orsakar det andra. Fast vill du påstå att någonting orsakar någonting annat så blir det oftast svårt att argumentera för det om där saknas en korrelation mellan de två. Det innebär inte att påståendet måste vara fel. Det är rent teoretiskt fullt möjligt att någonting kan orsaka något annat, men att det inte syns i den här typen av korrelationer på grund av andra faktorer utifrån som vi ännu inte känner till. Sannolikheten att det skulle vara så är dock låg, oftast väldigt låg.

Där det idag finns ett tydligt samband mellan är ett ökat kaloriintag och ökad övervikt. Frågan är ju då varför folk äter fler kalorier och svaret på den frågan är minst sagt komplicerad. Tillsatt socker korrelerar med ökningen av övervikt och kan vara en av bovarna. Det finns stöd för det från flera olika typer av studier både på djur och människor, socker i rätt mängd och i rätt form leder lätt till att folk äter för mycket. Även många andra faktorer korrelerar också med övervikten och för flera av dessa faktorer finns det också stöd från både studier på människor och djur att de påverkar. Än så länge är evidensen starkast för socker men det beror troligen mest på att socker studerats mycket mer än allt annat. Vill du veta mer om dessa orsaker kan du köpa Skitmat. Eller så struntar du i exakt vad det är och nöjer dig med insikten att du inte bör äta för mycket av den ultraprocessade maten J

Den här utvecklingen i sin tur har lett till att vi helt enkelt äter fler kalorier idag.

° ° ° 


Liknande artiklar
Är det hälsosamt med högre BMI när man blir äldre?

Jacob och Erik diskuterar Fredrik Nyströms medverkan i Nyhetsmorgon på söndagen där han som vanligt har med sig en lista med saker som går emot gängse hälsoråd där han sen självsäkert påstår att det är precis tvärt om.

4 mars 2025

Viktnedgång med medicin och muskelförlust – vad säger forskningen egentligen?

I dagens avsnitt har vi med oss Daniel Berglind, professor vid KI, för att reda ut frågetecken kring medicinsk viktnedgång och muskelförlust.

3 mars 2025

Vi svarar på lyssnarfrågor!

I dagens avsnitt svarar vi på två lyssnarfrågor som handlar om styrketräning, muskelminne och viktnedgång.

3 mars 2025

Erik är Årets Allmänbildare 2025!

Härligt snack med Erik Dunåker som nyligen röstades fram till Årets Allmänbildare 2025! Vi pratar om drivkraften bakom hans arbete och hur hans profil och kommunikation anpassats för att nå även tvivlarna.

24 feb. 2025

Självsabotage – varför sätter vi krokben för oss själva?

I dagens avsnitt pratar vi om självsabotage, det där beteendet när vi själva står i vägen för vår egen framgång och utveckling.

17 feb. 2025

Hur påverkas träningseffekten från gymmet av en fylla?

Hur påverkas träningseffekten från gymmet av en fylla? Jacob Gudiol reder här ut denna viktiga fråga!

Jacob Gudiol

11 feb. 2025

När livet händer – känslor, kriser och beteenden

I veckans avsnitt pratar vi om hur vi hanterar livets oförutsägbarhet, stress och känslor – och hur det kan påverka våra beteenden, särskilt kopplat till mat och hälsa.

10 feb. 2025

Äter du för lite – och därför inte går ner i vikt?

Har du hört att om du äter för lite så slutar du gå ner i vikt? Att kroppen hamnar i svältläge och håller fast vid fettet? Det låter dramatiskt, men är det sant?

3 feb. 2025

En ny definition på obesitas som också inkluderar preobesitas

I veckan har det publicerats nya riktlinjer för hur man ska ställa diagnosen obesitas i The Lancet Diabetes & Endocrinology och där ligger huvudfokuset på dagens avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre med Jacob och Erik.

21 jan. 2025

Hur du hittar bra personer att följa kring träning, kost och hälsa

Jacob Gudiol förklarar hur du hittar bra personer att följa på sociala medier samt listar sina favoriter på Instagram, Threads, X, Bluesky och Youtube!

Jacob Gudiol

20 jan. 2025

Sanningen om motivation och hur du behåller den

Vi dömer ofta vår framgång utifrån motivationens toppar, men verklig framgång byggs i dalarna.

23 dec. 2024

Hur skapar vi ett sjukförsvar till sjukvården?

I detta avsnitt gästas vi av Fredrik Söder, VD och drivkraft bakom en unik hälsoobligation, skapad tillsammans med SEB, Skandia och Region Stockholm.

16 dec. 2024

Allt du behöver veta kring de nya fetmamedicinerna

Fetmamediciner, alla snackar om fetmamediciner. Målet med artikeln är att ge dig en grundlig genomgång av två nya och effektiva fetmamediciner, semaglutid och tirzepatid, samt deras effekter och biverkningar.

Jacob Gudiol

14 dec. 2024

Ny miljö, nya vanor – om träningsresor, självledarskap och att våga börja om

I detta avsnitt tar vi dig med på vår senaste träningsresa, där fokus låg på mer än bara fysisk träning.

13 dec. 2024

Effekter från 12 månader med periodisk fasta och styrketräning

För något år sedan skrev jag en artikelserie här på Tyngre om periodisk fasta och andra former av längre fasta. Här är vad lite nyare forskning kommit fram till.

Jacob Gudiol

10 dec. 2024

Det hopplösa i att försöka ta fram en personlig GI-lista

I avsnitt 149 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Linnea en nypublicerad studie med en tillhörande ledartextsom handlar om osäkerheten i enskilda blodsockermätningar med kontinuerliga blodsockermätare.

10 dec. 2024

Jenny Hedin om att nekas vård på grund av sin vikt

I detta avsnitt gästas vi av Jenny Hedin, som nyligen fick uppmärksamhet i media efter att ha nekats tandvård på grund av sin vikt.

2 dec. 2024

Våra fettceller minns om vi någon gång varit feta

I avsnitt 147 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras en ny studie i Nature där man har tittat på fettcellerna hos människor och möss när de burit på olika mängder fettmassa.

26 nov. 2024

Anne Börjesson om att stärka barn med särskilda behov

I detta avsnitt möter vi Anne Börjesson, en eldsjäl och ledare för Friskvårdsgruppen och Aktivitetsgruppen i Kungsbacka.

25 nov. 2024

Fanny Lagerwall är tillbaka – livet, Wegovy och allt däremellan

Fanny Lagerwall gästar återigen podden och delar sin resa sedan vi hördes sist.

18 nov. 2024

Nicklas Neuman om forskning, fotboll och nya bokprojektet

Nicklas Neuman, den riktiga kostdoktorn, gästar oss för att prata om bland annat Degerfors väg tillbaka till Allsvenskan, om lukt- och smakavvikelser post-covid och om den nya boken som han nu skriver tillsammans med Jacob Gudiol.

14 nov. 2024

Jenny Anderssons resa i Biggest Loser och livet efter tävlingen

I detta avsnitt gästas vi av Jenny Andersson, som kom på andra plats i Biggest Loser 2023.

28 okt. 2024

Är det bättre med vanlig cola än light till små barn?

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten.

22 okt. 2024

Det stora Ozempic-avsnittet

I dagens avsnitt djupdyker vi i ett ämne som är på allas läppar – Ozempic, men också andra GLP-1-läkemedel.

21 okt. 2024

Kroppskontakt med Karin Magnusson – Grundorsakerna bakom våra matvanor och hur vi kan bryta dem

I dagens avsnitt gästas vi av författaren, terapeuten och dietisten Karin Magnusson, aktuell med boken Kroppskontakt.

14 okt. 2024

Fastna i tankar – och hur vi tar oss ur dem

I dagens avsnitt dyker vi in i ett ämne som många av oss brottas med – att fastna i sina tankar.

7 okt. 2024

Barnobesitas – Hur vi skapar en hälsosam framtid för våra barn med Mai-Lis Hellenius

I dagens avsnitt gästas vi av Mai-Lis Hellenius, professor och forskare vid Karolinska Institutet. Mai-Lis är en av Sveriges främsta experter på folkhälsa och har ägnat flera decennier åt att undersöka hur vår livsstil påverkar vår hälsa.

30 sep. 2024

Michaela Bredolo - Viktnedgång genom inre styrka och hållbar hälsa

I detta avsnitt träffar vi Michaela Bredolo som delar sin inspirerande hälsoresa.

23 sep. 2024

Fetmamedicin till 6-12 åringar gav bra resultat

Erik och Jacob diskuterar efter ett längre intro en ny studie där man testat fetmamedicinen Liraglutid hos barn 6-12 år med fetma.

17 sep. 2024

Att förstå aptit och matval – näringsfysiolog Kristina Andersson

I dagens avsnitt gästas vi av näringsfysiologen och författaren Kristina Andersson, bland annat känd från Biggest Loser och böckerna HUNGER och ÄT SMART.

16 sep. 2024

Känslor, tankar och beteenden för en hälsosammare höst

I dagens avsnitt plockar våra poddvärdar upp från förra veckans avsnitt kring förståelse för känslor och tankar och hur man kan utveckla hälsosamma beteenden.

9 sep. 2024

Återgång till rutiner och balans efter sommaren

Pischa & Magnus är tillbaka efter vad som verkar ha varit en fantastisk sommar. De startar säsongen starkt med snack om att återfå hälsosamma vanor och skapa balans efter en lång ledighet.

2 sep. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024