Sommaren var, precis som Tomas Ledin muntert förutspår på radion så fort temperaturen passerar nollan, kort i år också. På sätt och vis tur det, så att allt fått vara som det alltid är. Äldre människor har fått klaga över att det varit för varmt och att syrenen minsann slog ut vid skolavslutningen förr i tiden, inte efter. De lite yngre har fått gnälla över motsatsen, det har varit för kallt, regnat för mycket och det har funnits för lite pokémons att fånga vid stranden.
Hösten kommer alltid med känslan av en blandning mellan vemod och hopp. Sommaren försvinner med sitt ljus, men i det annalkande mörkret finns på något vis även ett förebud om att de mörkare månaderna är en tid för utveckling. Nystart, omstart och träningsglädje. I alla fall för vissa. För andra börjar nu istället tiden för bortförklaringar blandat med dåligt samvete. Medan en grupp av människor tar tillfället i akt, nu när grillen och rosén försvunnit ut i periferin, att faktiskt på allvar ta tag i sin träning, gör de andra tvärtom.
"Jag fattar inte hur du hinner träna!" "Varför orkar inte jag gå upp som du, och träna tidigt på morgonen?!" Känner du igen dig? Kanske är du den som får lyssna på ursäkterna. Måhända är du den som febrilt letar med ljus och lykta efter ytterligare en ursäkt att hoppa över träningen idag igen. Och vet du vad? Det är okej att inte träna som alla andra. Alla tycker faktiskt inte det är regnbågar, solsken och glitter att träna. För vissa är det, och kommer så alltid att vara, en nödvändigt ont för att man inte ska se ut som Jabba The Hut på ålderns höst. Tycker man så, ja då ska man inte ursäkta sig. Alla kan inte gilla kesella och bänkpress. Somliga uppskattar inte en löprunda i duggregn och höstmörker. Men, det finns något annat alla faktiskt kan göra. Nu direkt, utan någon som helst ansträngning. Och vet ni vad det är?
Och vet du vad? Det är okej att inte träna som alla andra. Alla tycker faktiskt inte det är regnbågar, solsken och glitter att träna.
Att sluta komma med ursäkter. Särskilt då "jag skulle vilja träna, men jag hinner inte" . Och innan någon blir blindgalen och ivrigt börjar fila på ett argt mail till mig, läs vidare. Jag ska förklara vad jag menar. Inte mycket är speciellt rättvist här i livet. Fråga bara befolkningen i Syrien eller en stackars cancersjuk patient som måste vänta tre månader på sin operation. Det finns helt enkelt faktorer och villkor vi inte kan göra något åt här i världen. Tufft visst, men ack så sant. Men en sak har vi alla gemensamt. Och den saken är lika för alla. Vi har alla fördelats tjugofyra timmar om dygnet att disponera som vi vill.
Visst. Man kan argumentera att vissa måste arbeta mer än andra, har ett större sömnbehov och därför måste tillbringa fler timmar i bingen och så vidare. Men. På det stora hela har nog de allra flesta av oss ungefär lika mycket tid att disponera på ett dygn.
Upplever du själv att du inte "hinner" träna? Låt mig då ge dig ett tips: sätt dig ned med ett papper. Tänk efter hur du lägger upp dina dagar. Hur mycket tid försvinner framför tv:n? Framför mobilen eller ipaden? Hur många tröstlösa diskussioner med internets värsta troll engagerar du dig i varje vecka? Gillar du allt det där, och tycker det ger dig mening i livet, då kan du lämna pappret tomt. Men, tycker du att du inte hinner träna och möjligen kan tillstå att en del tid framför tv:n är onödig...då kanske du ska börja räkna på hur många timmar du spenderar där i veckan? Rätt snabbt lär du nog inse att du visst skulle hinna träna. Problemet är helt enkelt som så att människor prioriterar galet. Jag menar, hinner Barack Obama träna så tror jag att de flesta av oss andra normala dödliga också hinner bicepcurla lite. En annan tokighet är också att det finns en generell missuppfattning om att träning måste ta två timmar, exklusive dusch och obligatorisk gym-selfie. Träning kan för all del ta två eller fler timmar. Men, den kan lika gärna bestå av ett ultrasnabbt tabatapass på löpbandet. Eller två-tre övningar för biceps. ALL träning är bättre än ingen träning. Och, lite tid är intern ursäkt för att helt skippa träning.
Så. Vill du inte träna, då är det givetvis helt ok. Det är dessutom inget du behöver ursäkta dig för. Träning ska inte vara ytterligare en sak bland alla andra att ha dåligt samvete över. Men, vill du försöka träna, kom då inte med ursäkter. Det blir liksom inget bra, allra minst för dig själv. Vill du, ja då finns det tid. Så enkelt är det. Allt handlar, faktiskt, om prioriteringar.
Större muskler, eller sträcktitta på Netflix . Snabbare tid på milen eller fler timmar framför Xboxet .
Så säg inte att du inte har tid. För det har du. Tid är, när allt kommer omkring, faktiskt allt vi har.
Mer rörelseglädje åt folket!
