Vi kallar serien Impopulära åsikter, och först ut är ingen mindre än Jacob Gudiol med impopulära åsikter om kost och träning.
1. Uttrycket ”Den bästa träningen är den som blir av” är dumt
Det här uttrycket är något som jag har irriterat mig på under många år. Det som folk egentligen menar när de säger så här är att det är bättre att göra någonting än att inte göra någonting alls. Själva premissen, det som folk tar som sanning, när de säger att den bästa träningen är den som blir av är att personen som får höra det absolut inte kan tänkas sig att göra någonting annat. Men hur ofta är det verkligen så?
Om någon kommer fram till dig och säger att hen vill bli starkare så är det direkt dumt av dig att svara ”träna vad du vill”. Det hjälper inte ett dugg. Det du bör svara är så klart att om en person vill bli starkare så behöver hen på något vis stressa kroppen så den blir starkare. Det innebär att träningen måste vara kraftfull där du antingen arbetar med en hög hastighet eller mot tyngre motstånd.
Det här gäller för alla mål som en person kan tänkas ha med sin träning. Viss träning är bättre än annan. Så snälla sluta säg att den bästa träningen är den som blir av. Om du vill säga att det är bättre att göra något än att inte göra någonting alls så säg precis det istället.
2. Fina magrutor innebär inte att du är vältränad
Många förväxlar en snygg kropp med vältränad. Om du har magrutor så är det mer för att du har ganska lite fett på kroppen än för att du är vältränad. Om en person är vältränad eller inte beror helt på vad de försöker träna på. En diskuskastare i världsklass kan utan problem bära runt på många extrakilon och ändå vara extremt vältränad ur alla aspekter som är relevanta för en diskuskastare.
Nu är så klart vältränad någonting subjektivt och vissa personer skulle nog kalla någon som kan springa milen på under 50 minuter för vältränad medan andra skulle sätta gränsen vid 40 minuter. Och vissa anser att 130 kg i knäböj är vältränad för en normalstor man medan andra skulle säga att den gränsen mer går vid 200 kg.
Men synliga magrutor är nästan aldrig något som är avgörande för en persons prestationsförmåga på något vis. Du behöver faktiskt knappt träna för att ha magrutor som syns.
3. Det finns inga superlivsmedel
Många människor vill gärna tro att de äter väldigt nyttigt. Samtidigt så är kunskapen kring kost långt ifrån tillräcklig för att faktiskt kunna studera enskilda livsmedel på det sättet. Sannolikheten att ett enskilt livsmedel ens skulle kunna ha en stor effekt när det blandas med allting annat vi äter och gör som påverkar hälsan är dessutom minimal.
Men trots det verkar en hel del människor så gärna tro att det där fantastiska livsmedlet finns där ute. Effekterna av det här blir att du ser rena påhittade trender som kommer och går. Ett tag skulle alla äta gurkmeja, sedan var det poppis med selleri, avokado eller grönkål. Allt det här är saker som är helt okej mat men du behöver inte stoppa i dig det dagligen (eller visa det på instagram) för att du ska äta hälsosamt.
4. Vi hade alla mått bättre av en del konditionsträning
Jag är av åsikten att om du endast ska utföra en typ av träning så är det styrketräning du ska utföra. Jag tycker också att styrketräning behöver belysas väldigt mycket mer som hälsobringande både i skolan, från myndigheter som försöker förändra folkhälsan och sjukvården som arbetar med personer som redan har hälsoproblem. Men det bästa är en kombination av saker som utmanar din styrka och din kondition. Du får effekter från konditionsträning som du inte får i samma storleksordning från styrketräning och vice versa.
Så du bör se till att du verkligen flåsar och rör på kroppen i alla fall 2-3 gånger i veckan med.
5. Du kan inte bara dela in livsmedel i kategorierna nyttigt och onyttigt
Det är ingen tvekan om att det finns bättre och sämre mat. Det går tyvärr inte att dra någon perfekt linje mellan vad som ska vara bra mat eller dålig mat. Det är lite som gränsen mellan vem som är lång och vem som är kort. Vi vet alla att det finns långa och korta personer och vi kan också alla peka ut väldigt korta och väldigt långa personer med lätthet. Men däremellan finns det väldigt många personer som är i någon slags gråzon. Visst kan vi säga att vi ska dra en gräns lite godtyckligt vid säg 180 cm där alla under är korta och alla över är långa men det blir ju fel det med. För en person som är 181 cm kanske är lång men hen är ju inte alls lika lång som en person som är 200 cm lång.
Så även om du drar en gräns så blir ju ändå skillnaden mellan olika livsmedel väldigt stor i de två kvarvarande kategorierna. Med kost är det dessutom än mer komplicerat än så eftersom vad som är bra för mat stunden bland annat kan bero på vad du har ätit de senaste dagarna, vad din kropp kanske behöver mer av just då och faktiskt också vad du tänker göra framöver.
Så att börja diskutera vad som är nyttigt och onyttigt är mer eller mindre omöjligt så fort du lämnar extremerna. Jag hade kunnat köpa att man skapar tre kategorier, nyttigt, onyttigt och allting där emellan. Då hade du kanske kunnat placera typ 20% av allting som säljs som onyttigt och kanske 10% av det som säljs som nyttigt. Sen hade du haft en stor kategori med övriga 70% som nästan är omöjliga att placera på någon slags ranking utan att du vet precis vem det är som du rekommenderar den för och i vilken situation.
Det här har många svårt att acceptera men det är så det är. Det är väldigt svårt att försöka skatta hur nyttigt ett livsmedel verkligen är. Sen vill jag ändå tillägga att det egentligen är ganska lätt att hitta de där 10 procenten som är livsmedel som är bra. Det är råvarorna. Det som ser ut nästan på precis samma vis som de gjorde i naturen från början. Nötter, frukt, grönsaker, linser, kött, korn, frön, bönor osv. Inga av dem är dock så klart ”superlivsmedel”. Det är bara bra mat.