Fler gånger än jag kan räkna har jag skrivit krönikor om mina egna träningsrutiner. Fram till för en månad sedan så har dessa vanor dominerats, eller rentav toppstyrts helt av väckarklockan. Den ilskna lilla rackaren, nuförtiden också väl maskerad till mobiltelefon, har gjort ett bra jobb i ruska tag i mig vid 4.15-tiden, och oftare än du förmodligen tror så har jag dessutom masat mig upp då.
Skälet till detta halvnokturna förhållande är inte på något sätt kopplat till en överdriven produktionsiver eller en illa dold Bror Duktig-personlighet. Jag har helt enkelt varit tvungen.
Bor man i Västerås, jobbar i Solna, och dessutom har barn med kvällsaktiviteter i huvudstaden, så blir livspusslet minst sagt utmanande om man dessutom sitter med ett par hörnbitar det står träning på. Så för att överhuvudtaget få någon form av träning gjord så har jag de senaste 15 åren utfört mitt älskade kroppsarbete när väldigt många andra sover.
Sedan 4 veckor tillbaka är vi dock i ett annat läge. Jag och broder Andreas [(1)] driver vår egen låda – faktiskt den du på ett eller annat sätt håller i nu – Tyngre. Vi gör det för att vi vill. Vi gör det som vi vill. Och vi gör det extra mycket för att vi upplever att det är vad du vill. Förutom alla positiva strokes som sköljer över oss från läsare, tittare, lyssnare, besökare och alla ni andra som stöttar det vi gör, så finns det också andra nytillkomna guldkorn. Att jag numera sparar ca 70 minuter i restid till kontoret varje dag – enkel resa – är ett av de mer betydande.
Tiden är svår att fånga. Och svår att behålla.
Totalt blir det alltså mer än två timmar varje dag som jag med det frigör. Jag har lovat mig själv att använda en av dessa till att sova lite längre. Därför är klockan sedan några veckor ställd på 5.30-ish. Nu är just det här sovprojektet ännu lite av en försöksverksamhet. 15 år av inetsade mönster tar liksom en del tid att tvätta bort. Men en initial feeling är att denna nya rutin passar mig… rätt illa…
Man kan ju tro att jag skulle vakna upp starkare och mer laddad än någonsin. Och ur ett mentalt perspektiv är det kanske också så. Men rent fysiskt känner jag mig sömnigare, degigare och slöare. Den extra timmen har såklart gett mig mer vila och därmed bättre återhämtning i alla delar. Men den gör också att jag på ett medvetet plan ges tid att tänka, fundera och rentav intellektualisera det jag gör. Där jag timmen tidigare var för trött för att ifrågasätta rimligheten i själva gärningen, är jag nu tillräckligt vaken för att skapa mentala spärrar och logiska hinder.
Låter som världsliga problem, eller? Icke. Dock innebär nästan all förändring någon form av anpassning, och i just det här fallet verkar det ta tid.
Så medan jag fortsätter att rikta min och Andreas odelade tacksamhet till att just du här och nu understryker relevansen i vad Tyngre står för, så ska jag samtidigt förbereda mig för morgonens träningspass.
Frågan är bara hur tidigt det ska ske.
I dina växande musklers tjänst!
Alex
REDAKTÖREN LISTAR
Pulshöjare
1. Dubbla Podcasts från och med nu
Som sagt tidigare så växlar vi nu upp utgivningen av Tyngre Radio. Två avsnitt per vecka är det som gäller från och med nu.
2. SM på G!
Bara om ett par dagar är det dags för årets andra SM byggning och fitness. Och inte heller dit måste jag resa.
3. Nicole Wilkins Fitness Championships & Nordic Pro – 11-12 oktober
Vår kompis KP Ourama anordnar tillsammans med Ms Figure Olympia Nicole Wilkins en härlig fitnesshelg i Lahti, Finland.
4. Styrkelyfts-VM i Aurora, Colorado – 3-8 november
Ännu har vi ingen aning om vilka svenskar eller finnar som ska åka, men vi räknar med att behöva leta upp en stream eller två.
5. Fitnessfestivalen 2014 – 29 november-1 december
Mentorn Ove Rytter ocb hans formidabla fruga Catharina förestår i år vad som verkar bli en rekordstor långhelg i hanstelsvängens tecken. Längtar!
