Utveckling och prestationstopp för världens bästa tyngdlyftare

Idrottare i sporter där explosivitet är avgörande är oftast är bäst när de är 26 år gamla. Det har antytts i tidigare forskning, och slås nu fast ytterligare i en färsk studie.

Jacob Gudiol

Att bli riktigt bra i en idrott kräver i princip alltid många år av hårt arbete. Den normala utvecklingskurvan är att det sker väldigt mycket i tonåren och något år till. Sedan planar utvecklingen av ganska fort följt av en långsam utveckling i fler år framöver.

I de flesta idrotter så kommer en idrottares absoluta topp först vid ungefär 26-28 års ålder. Det innebär många år av träning med långsam utveckling från efter tonåren och framåt. För att göra allting värre för idrottare så har man även på senare år funnit att det tar längre tid för en idrottare att verkligen etablera sig på högsta nivå.

Allt eftersom det kommer in mer pengar och/eller prestige i en idrott så kommer det in fler och fler utövare vilket innebär att konkurrensen blir högre. Så en idrottare som kanske är en fantastisk talang och duktig för sin ålder kanske ändå inte kan tävla på allra högsta nivå vid en ålder på 20-22 år.

Inom lagidrotten är det till exempel oftast bara de riktigt stora talangerna som tar en given plats i ett lag på högsta nivå innan de är typ 22 år. De flesta av de som tar en plats tidigare än så blir oftast sålda ganska fort då de då sannolikt har potentialen att spela ännu högre. Sen finns det superstjärnor likt Messi och Ronaldo inom fotbollen som tog plats i topplag redan som tonåringar och sedan bara blev bättre än i princip alla andra inom några år.

Att verkligen rangordna idrottare är väldigt svårt i de flesta idrotter. Ännu svårare blir det när man ska försöka att uppskatta vilket år som en idrottare verkligen var som bäst. Ett självklart undantag från detta är idrotter där du kan mäta prestationen med något objektivt. Det kan handla om sekunder, centimetrar eller kilon.

En sådan idrott är tyngdlyftning. De allra flesta som är inom världseliten i lyftning idag har börjat satsa på sin idrott någon gång under tonåren och sedan kan du enkelt mäta deras progression genom att bara jämföra hur många kilon de lyfter ett år jämfört med ett annat. För några veckor sedan publicerades en sådan analys där man tittat på resultaten och progressionen för lyftare som deltagit i VM och OS för antingen ungdom, junior seniorer seniorer (1).

Tyngdlyftare är oftast som bäst i 25-26 års ålder

I den här studien inkluderade forskarna alla resultat från alla VM och OS i de tre ålderskategorierna mellan 2013-2017. Det här är alltså inte data där man följt varje lyftare från ungdomsåldern upp till senioråldern. Som mest har du olika resultat med fem års utveckling för en enskild lyftare här. Fast med hjälp av sådan data så kan du ju uppskatta hur mycket lyftare som gått från att vara 23 år till 27 år har förändrats jämfört med lyftare som gått från att vara 13 år till 17 år och så vidare. Har du då tillräckligt många lyftare i olika åldrar så får du en bra uppskattning på hur mycket en lyftare i genomsnitt troligen ökar i en viss ålder.

Alla resultat för lyftare som blivit avstängda för doping har uteslutits ur den här analysen för att de inte ska påverka resultatet negativt. Det är ju mycket möjligt så att hur stora ökningar du kan få kommer att förändras om du dopar dig själv. Sen ska man så klart ha i åtanke att de senaste åren inom lyftningen har visat med väldigt stor tydlighet att dopingen är väldigt utbredd. Så det är säkerligen en hel del lyftare till som nyttjat doping som fortfarande är med i analysen.

Det som forskarna fann i själva analysen var i alla fall att manliga tyngdlyftare var som bäst vid 26 års ålder medan kvinnliga lyftare var som bäst vid 25 års ålder. Detta är data som stämmer ganska väl överens med andra resultat från andra idrotter där man också är beroende av en hög explosivitet. Till exempel så har man uppskattat motsvarande ålder inom friidrotten till 26,1 år (2).

Forskarna valde sedan att även titta på olika regioner i världen för att se om det fanns någon skillnad kring när en tyngdlyftare var som bäst i relation till var lyftaren kommer ifrån. Resultatet för den här analysen kan du se här under.

Vid vilken ålder som tyngdlyftare presterar som bäst indelat efter olika regioner i världen

Det finns ett par intressanta saker att ta upp här. Den första är de dragna strecken som går ut från själva medelvärdet som representeras av en punkt eller fyrkant. Dessa dragna streck representerar konfidensintervallet vilket visar hur säker man är på det faktiska medelvärdet. Långa linjer åt varje håll visar att det verkar finnas en stor spridning kring när en lyftare faktiskt är som bäst. Även om medelvärdet ligger kring 25-26 års ålder så kan det ju vara så att någon lyftare är som bäst vid 22 års ålder och någon annan är det först vid 30 års ålder.

Tittar du till exempel på Östeuropa (East Europe) så ser du att spridningen där är ganska liten. Männen är som bäst när de är drygt 25 år i genomsnitt och nästan alla är som bäst från det att de är drygt 24 år tills de ska fylla 27. I Asien (Far East) kan du se ett liknande mönster med en variation i bästa prestation som endast sträcker sig över drygt tre år. I båda dessa regioner är Tyngdlyftning generellt sett en större idrott med både mer pengar och prestige.

Tittar du istället på männen i Västeuropa så är medelåldern för bästa prestation fortfarande ganska nära medelvärdet då den ligger på drygt 24 år. Men som du kan se är variationen i ålder väldigt stor. Min gissning till varför det ser ut så här är helt enkelt för att det är lättare att tillhöra den absoluta toppen i Västeuropa än i Östeuropa eller Asien. Så dessa lyftare får fortare åka iväg på VM och OS och ta med sig ett resultat. Samtidigt så innebär den mindre förekomsten av pengar och prestige att dessa lyftare kanske inte satsar på sin idrott på samma vis. Så de gör ett helt okej resultat som 22 åringar men sedan orkar de inte med att göra en ytterligare satsning i fyra år för att kanske höja resultatet lite till. Det här är så klart rena spekulationer från mig. Det enda vi vet är bara hur resultatet ser ut, sen försöker jag hitta på en förklaring som jag tror är rimlig.

Hur totalen i genomsnitt utvecklas med ålder inom olika viktklasser för manliga tyngdlyftare

På damsidan kan du också se lite intressanta delar. Tyngdlyftning för damer är faktiskt en ganska ung sport. För herrar har Tyngdlyftning funnits med sen det första olympiska spelen. För damer så kom det med först år 2000 när OS hölls i Sydney. Att kvinnorna har en större spridning när det gäller vilken ålder som de bästa resultaten uppnås tror jag i alla fall till viss del beror på det här.

Färre utövare och mindre prestige/pengar gör att det är lättare att komma upp nära den högsta nivån utan att du egentligen har gjort en fullskalig satsning eller utan att du egentligen har tillräcklig kunskap omkring dig för att du ska kunna fortsätta din utveckling när du är förbi de där härliga ungdomsåren då mycket kommer lite av sig själv bara du är hängiven och beredd att anstränga dig när du väl tränar.

Min gissning här är att du efter hand kommer att se precis samma utveckling på damsidan som på herrsidan. Att variationen i när tyngdlyftare är som bäst minskar och de flesta medaljörerna vid VM och OS kommer att vara ungefär 25-26 år. Där de riktigt stora talangerna kanske mäktar med att även vinna en 2-3 år före och 2-3 år efter den åldern.

Hur totalen i genomsnitt utvecklas med ålder inom olika viktklasser för kvinnliga tyngdlyftare

Ökningarna är mycket snabbare när du är ung

Förutom det här huvudsakliga resultatet så presenterade även forskarna två grafer som kan vara intressanta även om de egentligen visar samma sak som ovan fast på ett annat vis. I de här två graferna kan du se den genomsnittliga procentuella ökningen i resultat som tyngdlyftarna uppnår i olika åldrar.

Det som jag tycker är mest intressant här är den tydliga skillnaden mellan män och kvinnor. När du gör träningsstudier på män och kvinnor där de får utföra samma träning så ser du vanligen att ökningen i procent är väldigt lik mellan grupperna. Så om männen i en studie ökar muskelmassan med 5 procent så ökar troligen kvinnorna muskelmassan med ungefär lika mycket. Det samma gäller vanligen om du också tittar på styrka.

I den här datan så ser du däremot att männen nästan konstant ökar mer i procent och du kan också se en tendens till att de fortsätter att öka något år längre än kvinnorna. Jag kan komma på två möjliga förklaringar till det här där jag tror att båda förklaringarna kan inverka.

Den första förklaringen är att kvinnorna helt enkelt inte har möjlighet att satsa på samma sätt som männen. Och om de försöker satsa så är sannolikheten lägre att de får tillgång till ett upplägg som är lämpligt efter deras förutsättningar.

Den andra förklaringen är att de skillnader som finns mellan män och kvinnor rent fysiologiskt. Dels kan det vara rent anatomiskt vilket gör att männen kanske har bättre förutsättningar att ha väldigt tunga vikter ovanför huvudet och dels kan det vara skillnader i förmågan att öka på styrka efter hand.

Att det kan finnas skillnader i hur bra män och kvinnor ökar i styrka stämmer inte ihop med det jag skrev här ovanför, att man ser lika stora procentuella ökningar i träningsstudier, men det finns möjliga brister med dessa studier. Framför allt så är träningsstudier korta, som mest varar de över kanske 6 månader men det är ännu vanligare med 8-16 veckor.

Det finns en ganska etablerad hypotes idag att en faktor som begränsar hur stora muskler du kan bygga är antalet cellkärnor du har i varje muskelfiber (kallat myonuclear domain theory) (3). Våra muskler kan bilda fler cellkärnor genom att aktivera så kallade satellitceller som då går ihop med muskeln och blir till cellkärnor. Denna processa verkar delvis påverkas av testosteron och möjligen är detta då någonting som gör att män skulle kunna bygga mer muskler över lång tid jämfört med kvinnor.

När du börjar styrketräna så räcker nämligen antalet cellkärnor som redan finns i muskeln till ganska bra ett tag så behovet av fler muskelcellkärnor är inte så stort. Det här skulle då kunna förklara att kvinnor i början får lika stora ökningar men efterhand blir det svårare för dem att fortsätta öka jämfört med män eftersom de då inte har lika lätt för att bilda nya cellkärnor.

Det här är såklart rena spekulationer. Kanske finns det andra fysiologiska skillnader som vi inte känner till? Kanske är det så att i princip allting i kurvorna här ovanför kan förklaras av att kvinnor får sämre träning? Men jag tenderar idag att tro på den förklaringen jag har gett här.

Summering

Den här studien stödjer tydligt resultatet från tidigare studier som visar att i idrotter där idrottarens explosivitet är avgörande så ser du oftast att idrottaren är som bäst runt 26 års ålder. Har idrotten tekniska inslag och delar i prestationen som kan vara beroende av erfarenhet så stiger ibland den åldern något. Samma sak verkar du också kunna se i idrotter där uthålligheten är en mycket större faktor än explosivitet.

För alla oss motionärer där ute så är det här dock mest intressant kuriosa. Om du till exempel sitter och tittar på OS och ser någon som presterar riktigt bra som 22 åring så kan du säga att om den idrottaren får bli skadefri så kommer troligen hen att vara ännu bättre till nästa OS. På samma sätt kan du säga att någon som är 27 år troligen kommer att vara som bäst just då eller möjligen redan var det något år tidigare.

För din egen träning så är det här dock inte direkt relevant. Om du till exempel börjar med tyngdlyftning när du är 30 år och tränar på bra så kommer du med största sannolikhet att vara betydligt bättre när du är 35 år. Det samma om du är 40 år och tränar på tills du är 45 år.

Samtidigt så kan du sedan tänka att om du bara börjat med träningen när du varit 20 istället så hade du troligen ökat betydligt mer och tagit ännu tyngre vikter. Men det tror jag att de allra flesta redan intuitivt har känt. Det är helt enkelt lättare att bli bättre när du är ung…


Liknande artiklar
Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Vad vi vet om teknik för att minska skaderisken vid styrkelyft?

Styrkelyftaren, fysioterapeuten och forskaren Lars Berglund är efter flera år tillbaka igen som gäst i Tyngre Träningssnack.

7 feb. 2024

Om träning med Alex & Andreas

Killarna diskuterar hur träning med för stora förväntningar och krav kan bli en belastning. De pratar också om hur deras egen träning förändrats och utvecklats genom åren.

5 feb. 2024

Läget inom tyngdlyftningen med Stefan Ågren

Stefan Ågren berättar om sina tävlingsambitioner och får dessutom ge oss en fempunktslista som ett facit för hur sporten ska kunna utvecklas framåt.

1 feb. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Prylar för konditionsidrott

I avsnitt 419 försöker vi tipsa om olika billiga och dyra prylar som man kan köra som kan göra ens träning lättare eller mer kul.

22 nov. 2023

När kan det vara en bra idé att träna med viktväst?

I avsnitt 418 av Tyngre Träningssnack svarar Jacob och Wille på några lyssnarfrågor. Bland annat om viktväst.

15 nov. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Mat, vin & träning med Philip

Ännu ett avsnitt där Alex poddar solo. Gästar gör Styrkelabbets Philip Wildenstam, och tillsammans avhandlas ämnen som mat, vin och träning.

9 okt. 2023

Hur träning påverkar viktnedgång direkt och på sikt

Wille och Jacob diskuterar det mesta som berör träning och viktkontroll i det här avsnittet av Tyngre Träningssnack.

27 sep. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Besserwissers på sociala medier

Fredrik & Ashkan snackar om Besserwissers på sociala medier. Varför finns de? Vad vill de? Dess utom snackar vi givetvis tävling och träning. Allt detta och mycket mer blandat med skratt och anekdoter.

16 sep. 2023

Motivation, hemmagym och tidsoptimering

Vi snackar bland annat om motivation och hemmagym. Hur hittar man motivationen? Dessutom nuddar vi vid tidsoptimering.

9 sep. 2023

Ellen B Åkesson i Tyngre Kraftsport

Idag snackar vi med Ellen B Åkesson. Ellen checkar av alla punkter inom styrketräning då hon bara senaste halvåret sysslat med allt som involverar en hantel.

8 sep. 2023

Vegetarisk och vegansk mat när man ska bygga muskler

Över många år har intresset för vegetarisk och vegansk kost ökat. Men hur påverkar det vår förmåga att bygga muskler? Jacob Gudiol reder ut frågan.

Jacob Gudiol

5 sep. 2023

Fria vikter vs Maskiner

Det är dags att släppa tanken om att träning med fria vikter är helt överlägset träning i maskiner.

Wille Valkeaoja

29 aug. 2023

Fördelar och nackdelar med en kontinuerlig blodsockermätare för dig utan diabetes

I två tidigare artiklar här på Tyngre har vi tittat på hur vi mäter blodsockerkontroll. Dags för hur en kontinuerlig mätning påverkar oss.

Jacob Gudiol

28 aug. 2023

Vad vet vi kring hur blodsockerkurvan påverkar hunger, aptit och energinivåer?

Då var det dags för fortsättningen på den här artikelserien i tre delar kring blodsockerkontroll och kontinuerlig mätning av blodsockret.

Jacob Gudiol

25 aug. 2023

Blodsockerkontroll och långsiktig hälsa – vad vet vi idag?

Att ha kontroll på blodsockret är något som har diskuterats flitigt under lång tid. I en artikelserie på tre delar tar Jacob Gudiol oss med till vad forskningen verkligen säger.

Jacob Gudiol

15 aug. 2023

Ocklusionsträning och högintensiv styrketräning

I boken Träna Mindre kan du läsa om olika sätt att höja intensiteten vid styrketräning. Ett av dessa sätt är ocklusionsträning.

Wille Valkeaoja

7 aug. 2023

Hur påverkas resultaten när du tränar allt närmre failure i gymmet?

Jacob och Wille diskuterar i betydelsen av att bli trött under ett set av styrketräning och hur resultaten förändras när du kommer närmre och närmre failure.

26 juli 2023

Gudiol om träningens betydelse

Mitt i sommarstöket fångar vi upp Jacob Gudiol för att prata om träningens betydelse, både på hälsan och vår livslängd. Lagom är bäst, kan man säga.

24 juli 2023

Kan Stryd förutsäga din Critical Power?

Cyklister har sedan länge använt effektutveckling som ett mått på intensitet. Inom löpning har man använt sig av hastighet för samma syfte.

Wille Valkeaoja

20 juli 2023

Ida Kyrilis om att vara fysansvarig för hockeylandslagen och arbeta på Bosön

Ida Kyrilis är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Denna gång delar hon med sig om hur det går till på hennes arbete med hockeyförbundet samt som testledare på Bosön.

19 juli 2023

Självstyrd intervallvila

När du inte riktigt är redo att se gud men ändå vill kunna genomföra ett kvalitativt intervallpass verkar det funka att lägga upp viloperioderna efter eget huvud.

Wille Valkeaoja

13 juli 2023

Den magiska tröskeltimmen

Många tänker att tröskelintensitet är något du orkar bibehålla i en timme. Verkligheten är dock betydligt mer komplex.

Wille Valkeaoja

5 juli 2023

Forskningen på om träning ger ökad livslängd

Marcel Ballin är tillbaka som bäst i Tyngre Träningssnack. Den här gången diskuterar vi bland annat träning och livslängd.

5 juli 2023

Mat för att bygga muskler

Vilka delar i kosten är viktigast när det kommer till att bygga muskler? Lova Molin ger dig all information du behöver.

Lova Molin

25 juni 2023

Sömnkvalitén kan påverkas negativt av en sämre diet

För drygt 7 år sedan skrev jag en artikel här på Tyngre om vad man visste kring hur kosten påverkade människors sömn. Nu är det dags för uppdatering.

Jacob Gudiol

9 juni 2023