Andningsträning för konditionsidrottare

Nya produkter marknadsförs nu med löfte om bättre prestationsförmågan inom konditionsidrotter genom förbättrad funktion hos inandningsmusklerna. Wille Valkeaoja reder här ut om det påståendet stämmer.

Wille Valkeaoja


Hos många konditionsidrottare dyker det nu upp annonser för andningstränare i sociala medier. Jag själv har sett annonserna på olika ställen och jag misstänker att det är fler än jag som har lite frågor kring dessa manicker.

Jag tycker ett sunt förhållningssätt till prylar är att initialt vara mycket skeptisk mot dem. Det är sällan det kommer något i prylväg som är riktigt banbrytande. Om det dyker upp något på marknaden som faktiskt har potential att göra skillnad blir det snabbt vida spritt och en massa olika aktörer tar för sig av marknaden. Vid det laget är effekten så väletablerad att du bör ha hört talas om den genom pålitliga källor. Ett exempel på prylar som fungerar är Nike-skorna som tveklöst har förändrat löpsporten i grunden genom att förbättra folks prestationsförmåga. Jag har bland annat skrivit om skorna här och vi har tagit upp dem i Tyngre Träningssnack.

Andningstränare har jag känt till sen tidigare men jag har aldrig riktigt dykt ner i forskningen kring dem. Man använder andningsträning inom vården och jag har kommit i kontakt med dem där men då gäller det sjuka personer med exempelvis KOL och en annan typ av träning än det som nu marknadsförs.

Det man nu framförallt talar om är så kallad inspiratorisk muskelträning. Det är alltså inte träning som man fotar och lägger ut på sociala medier med hashtag inspo utan träning av inandningsmusklerna. Ett andetag sker nämligen genom att inandningsmusklerna (huvudsakligen diafragma och intercostalmusklerna) drar ihop sig varpå bröstkorgen expanderar. Detta skapar i sin tur ett undertryck i bröstkorgen och luft flödar då in i lungorna. Luften tar sig sedan ner till allt mindre lungvävnad tills den når lungblåsorna, alveolerna. I alveolerna sker gasutbytet där syre tas upp av blodet och koldioxid lämnas av från blodet ut i lungorna för att kunna andas ut.

Träningen i det här fallet är en storts styrketräning och går vanligtvis ut på att man andas in mot ett motstånd som motsvarar mer än ungefär 50% av det maximala motståndet man kan andas in mot. De vanligaste rekommendationerna är att man utför ca 30 repetitioner två gånger dagligen eller åtminstone 4–5 dagar i veckan. Man rekommenderas oftast också att öka motståndet efterhand så att man fortsätter stegra belastningen. De flesta andningstränare som säljs har inställningar för motståndet så att man enkelt kan öka det allt eftersom man blir starkare.

Företagen som säljer andningstränarna hävdar bland annat att deras produkter förbättrar prestationsförmågan inom konditionsidrotter genom förbättrad funktion hos inandningsmusklerna. Frågan är om det påståendet stämmer?

Forskningen

Andningsmusklerna är precis som kroppens övriga muskler beroende av syre som de får genom blodet. I vila möts det här behovet hos friska personer gott och väl men vid hårt arbete börjar andningsmusklerna få konkurrens av övrig muskulatur om det tillgängliga blodflödet. Vid riktigt hårt arbete såsom vid maximal löpning kan man se att kroppen börjar styra om blodflödet så att andningsmuskulaturen prioriteras.

Det här tillsammans med en uttröttning av de stora andningsmusklerna och därmed en försämrad mekanik samt en ökad känsla av andfåddhet gör att det är rimligt att tro att träning av andningsmuskulaturen skulle kunna ha en effekt på prestationsförmågan hos konditionsidrottare (1).

Det är också ett ganska konsekvent fynd i forskningen; inspiratorisk muskelträning ger en förbättrad prestationsförmåga för konditionsidrottare (2). Man har bland annat nyligen testat den här typen av träning på 800-meterslöpare och sett att de förbättrade sin tid på 800 m i snitt från ca 2:43 min till 2:37 min (3). Man har också kommit fram till att den här positiva effekten på prestationsförmågan delvis kan bero på en förbättrad ekonomi hos andningsmuskulaturen, det vill säga att den kräver mindre syre för att göra samma arbete (1).

Det här ligger i linje med forskning på konditionsidrott och styrketräning överlag där man ser att styrketräning förbättrar prestationsförmågan i exempelvis löpning bland annat genom en förbättrad löpekonomi (4). Man behöver alltså förbruka mindre syre för att springa i en viss hastighet efter en periods styrketräning. När det gäller vanlig styrketräning handlar det primärt om benen men för andningsträning blir effekten på de huvudsakliga inandningsmusklerna. Om två personer har samma maximala syreupptagningsförmåga och tröskel blir ekonomin avgörande och därmed kan andningsmuskulaturens ekonomi vara med och avgöra vem som vinner ett lopp.

Sammanfattning och rekommendation

När det kommer till prylar och egentligen alla typer av marknadsföringspåståenden bör man enligt mig vara extra skeptisk, det kommer ofta vara mer hype än verklighet. När det gäller andningsträning finns det dock ganska mycket vetenskapligt underlag för att det kan fungera för konditionsidrottare.

Frågar du mig behöver du inga dyra prylar för att utföra den här träningen på ett bra sätt. Du behöver något som ger dig ett motstånd på inandningen och du behöver kunna öka motståndet allt eftersom du blir starkare. Du kan egentligen använda din egen hand och forma den som en sorts strut för att skapa motståndet. Det svåra med den metoden blir att kalibrera motståndet så att det är samma varje gång och att du verkligen ökar motståndet när det är tänkt.

Men med de billigaste prylarna kan du ställa in ett konsekvent motstånd och om du gör träningen regelbundet bör du kunna öka motståndet efterhand, kanske varannan–var tredje vecka ungefär. Rekommendationen om 30 inandningar per pass och två pass om dagen är nog en bra utgångspunkt men du kan troligen experimentera med upplägget. Jag själv har testat lite andningsträning och tycker det är enklare att dela upp repetitionerna och köra 3x10 inandningar med kort setvila. Jag tycker det på så vis blir lättare att faktiskt ta i maximalt på varje inandning samt att jag får tillfälle att svälja saliv i vilan mellan set. Det finns ingen data specifikt på det upplägget men jag har svårt att tro att resultatet blir sämre.

Det viktiga är troligen som med vanlig styrketräning att det inte blir för lätt eftersom du då ägnar dig mer åt konditionsträning av andningsmuskulaturen. Det får du ju ändå i din vanliga träning och tanken med andningsträningen är att den ska tillföra något du inte får genom exempelvis din löpning.


Referenser

1. Shei RJ. Recent advancements in our understanding of the ergogenic effect of respiratory muscle training in healthy humans: A systematic review. J Strength Cond Res. 2018;32(9):2665–76. 

2. Karsten M, Ribeiro GS, Esquivel MS, Matte DL. The effects of inspiratory muscle training with linear workload devices on the sports performance and cardiopulmonary function of athletes: A systematic review and meta-analysis. Phys Ther Sport. 2018;34(November):92–104. 

3. Chang YC, Chang HY, Ho CC, Lee PF, Chou YC, Tsai MW, et al. Effects of 4-week inspiratory muscle training on sport performance in college 800-meter track runners. Med. 2021;57(1):1–8. 

4. Blagrove RC, Howatson G, Hayes PR. Effects of Strength Training on the Physiological Determinants of Middle- and Long-Distance Running Performance: A Systematic Review. Sport Med. 2018;48(5):1117–49. 


Photo by Munbaik Cycling Clothing on Unsplash


Liknande artiklar
Cykel: Långsnack med Hanna Nilsson

Härligt snack med en av våra bästa cyklister. Hanna berättar om karriären, om läget inom sporten och om Gravel verkligen kommer få all hennes uppmärksamhet framöver.

21 nov. 2024

Återgång till träning efter ett längre uppehåll

Lyssnarfrågor i Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar hur du på ett bra sätt kan återgå till träning efter ett längre uppehåll, både de som varat i någon vecka och de som har varat i flera månader.

13 nov. 2024

Poledance – tuffare än man kanske tror

Vi träffar Marcus Elsberg, som förutom att driva gymmet Revive Kristianstad även är svensk mästare i Poledance

7 nov. 2024

Alpin utförsåkning med Mathias Moberg

Jacob och Wille diskuterar alpin utförsåkning tillsammans med Mathias Moberg, fystränaren för herrlandslaget i alpin utförsåkning.

6 nov. 2024

Magda tillbaka!

Vår evige favorit Magdalena Kowalczyk gästar oss för att bland annat prata om Sweat Equity. Vi snackar också träning, samhällsnytta och om life hack.

4 nov. 2024

När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Manne Forssberg om Pappapodden

Härligt och som vanligt utlämnande samtal med Manne.

28 okt. 2024

Anna om förändringen på Gymmet

Kompisen Anna Stålnacke berättar mer om hur och varför Gymmet väljer att sälja flera av sina anläggningar.

24 okt. 2024

Mattias Reck om livet och träningen som elitcyklist

Proffscyklisttränaren Mattias Reck är tillbaka i Tyngre Träninssnack. I detta avsnitt diskuterar vi bland annat säsongen som har gått för Lidl Trek och utvecklingen inom cykelsporten de senaste åren.

23 okt. 2024

Tips och trix på gymmet – Axelsmärta

I den här artikelserien går jag igenom några av de vanligaste smärtproblemen som hindrar framfarten på gymmet och hur man kan lösa dessa med några enkla tips och trix. Häng med!

Daniel Andréasson

10 okt. 2024

Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024

Föreningsliv med Johanna Barvelid

Vi snackar ledarskap och drivkrafter inom föreningslivet med Johanna Barvelid, en av grundarna till den tidigare Styrkebyrån.

7 okt. 2024

Vésteinn Hafsteinsson om olympiska kastidrottares träning

Äntligen är Vésteinn Hafsteinsson tillbaka i podden för att berätta mer om hur han tränat sina kastidrottare.

2 okt. 2024

Catching up med Kalle

Vi snackar med den evige favoriten Kalle Zackari Wahlström, som berättar om både den nyfunna träningsgnistan, nya tv-program och den egna kollektionen av kläder och annat kul.

26 sep. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Wille om tröskelträning

För de flesta räcker det kanske med en enkel rackare. Men för vissa är den dubbla tröskelträningen vad som krävs.

5 sep. 2024

Fungerar luktsalt eller ammoniak som prestationshöjare?

Jacob och Wille har tittat på forskningen kring luktsalt i avsnitt 460 av Tyngre Träningssnack.

4 sep. 2024

Vad är hårt belastande träning och varför orkar kroppen bara så lite av det?

Jacob och Wille diskuterar balansen mellan träning och återhämtning i avsnitt 459 av Tyngre Träningssnack.

28 aug. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Kroppsformer, vinklar på muskelfiber och prestationsförmåga

Kroppsformer, vinklar på muskelfiber och prestationsförmåga dominerar i avsnitt 458 av Tyngre Träningssnack.

21 aug. 2024

Vikten av en funktionell fysik

Träna för att kunna säga JA till livet idag och imorgon.

Alex Danielsson

18 aug. 2024

40 år i gymmet – det här har jag lärt mig

Redaktören listar sina erfarenheter om vad som verkligen betyder nåt är det kommer till gymträning.

Alex Danielsson

10 aug. 2024

Större muskelökningar vid träning av muskeln i ett utsträckt läge

Wille och Jacob diskuterar tre olika saker i avsnitt 456 av Tyngre Träningssnack.

7 aug. 2024

Friidrott: OS och Veteran-VM med Sunneborn

Favoriten Mattias Sunneborn berättar om sin egen träning mot både SM och VM för veteraner, men vi hinner också snacka lite om OS.

5 aug. 2024

Rutiner - att hitta tillbaka efter semestern

I dagens avsnitt började vi med en lättsam skål med Pepsi och reflekterade över hur snabbt tiden verkar flyga förbi, särskilt när vi är ur våra vanliga rutiner.

2 aug. 2024

Spelar det någon roll vilken tid på dygnet du tränar?

Lyssnarfrågor med Jacob och Wille i avsnitt 454 av Tyngre Träningssnack. Det blir diskussioner kring träning i hög värme och alternativ träning som man kan göra istället i fall man inte står ut.

31 juli 2024

Att jobba med träning – Unni berättar

Vi träffar coachen Unni Lundblom som tagit steget från att tävla i fitness till att hjälpa andra att komma i form.

25 juli 2024

Alex Danielsson gästar om träning efter 45

Jossan tog sommarlov, så detta avsnitt gästas av Alex Danielsson. De pratar om deras favoritställe, Vemdalen, och njuter av lite fredagsmys med champagne.

19 juli 2024

Sommarhälsa med Carina

Carina gästar podden och delar med sig av tips och trix för att undvika att helt tappa form och livslust under semesterns alla lediga stunder.

18 juli 2024

Varför EMG kan lura dig efter aktiveringsövningar

Jacob och Wille diskuterar några vanliga missförstånd när det gäller att diskussioner och tolkningar av data relaterat till träning och hälsa.

17 juli 2024

Johan Flodin om rodd och arbete på SOK

Johan Flodin från Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) gästar Jacob och Wille i Tyngre Träningssnack för att berätta om sin karriär och nuvarande arbete.

5 juni 2024

Forskningens introduktion i träningsvärlden

Forskaren, historikern och idrottsvetaren Daniel Svensson gästar Wille och Jacob i Tyngre Träningssnack för att berätta om hur idrottsforskningen kom in i idrottsvärlden.

28 maj 2024

Denice Moberg om livet som influencer

Denice är en av våra mest populära influencers, med en följarskara på nära miljonen individer. Hur får hon ihop det med det vanliga livet?

27 maj 2024