Jag träffar då och då på människor, som när träning eller motion kommer på tal, får något stirrigt i blicken. Som om samtalsämnet berörde mord, pest och ond bråd död. Och, i takt med att vi som gillar träning fördjupar oss i diskussionen kring optimerad muskeltillväxt och tabataintervaller, ju mer ser människan som "hatar" träning ut att vilja kräkas. Ingenting man som passionerad träningstok säger hjälper, för träningshataren är det ett konstaterat faktum att träning är djävulens påfund.
Låt oss dock direkt reda ut begreppen. Ingen, jag upprepar, ingen behöver ha träning som passion eller ens som största intresse. Vill man inte träna, känner att man har viktigare saker att prioritera eller upplever att folk som lyfter skrot eller kubbar i elljusspår är lätt dåraktiga, då är det en sak. Säger man dock att man hatar träning, bara för att, ja då tror jag man är lite ute och cyklar. För, det går inte att hata att träna. Träning som sådant är ju inte en sak. Istället är det ju ett samlingsbegrepp för tusen och åter tusen aktiviteter. Så enkelt är det, eller hur?
Om vi sätter begreppet träna i jämförelse med att till exempel äta , så tycker jag fenomenet blir detsamma. Man kan ju inte gärna, när någon säger att dom uppskattar en viss maträtt, vräka ur sig att man hatar mat. All mat som finns. Eller hur? Nej, såklart inte. Det går givetvis att avsky viss mat, men någonstans där ute finns det ju en åtminstone en maträtt man uppskattar. Om det så bara råkar vara snabbmakaroner med ketchup.
Därför blir jag lätt uppgiven och lite ledsen när någon säger att dom hatar att träna . För, genom att anamma den inställningen går man som person miste om så mycket potentiellt välmående. Både psykiskt och fysiskt. Bredvid detta missar man även chansen till en samhörighet och en aktivitet som sätter guldkant på tillvaron. Bara för att man som person har bestämt sig för att man hatar träning. Tänk dig om vi alla skulle ha samma inställning till mat? Att man konsekvent skulle vägra att prova nya maträtter, för en gång i tiden åt man faktiskt en torr omelett hemma hos sin mormor, och sedan dess hatar man all mat . Punkt slut.
En stor orsak till det här är att många fått begreppet träning om bakfoten. Gemene man som hör ordet visualiserar framför sig bilder av gym, måhända något spinningpass eller en löprunda i motvind. Men, så behöver det inte vara. Inte alls. Träning kan vara i stort sett vilken fysisk aktivitet som helst, som får hjärtat att jobba lite extra. Mer än så behöver det inte vara, om man inte själv vill det. Och, om du tränat bodypump en gång, och fullständigt avskydde det, då betyder det ju inte att du hatar träning . Det betyder att bodypump förmodligen inte är din grej. Vad det dock inte betyder är att du hatar träning. Lika lite som att du hatar mat, bara för att du inte gillade den där pullade porken som grannen bjöd dig och maken på här om veckan.
Gillar du inte bodycombat , nämen så skit i det då! Testa något annat!
Tyvärr tappar vi vuxna lite konceptet vad gäller det här att testa nya saker, i takt med att åren ackumuleras. Vi vänjer, och nöjer oss. Som regel är vi inte alltid så sugna på att testa nya saker. Det är jobbigt och risken att göra bort sig är rätt överhängande. Bättre då att hålla fast vid det man kan. Men, när det kommer till träning så blir den här inställningen direkt förödande. De som inte hittat något de gillar innan vuxenvärlden satt tänderna i oss, ja de ger gärna upp. Gömmer sig bakom det faktumet att de hatar träning . Så det så. Men, det gör de ju inte! De har bara inte hittat sin träningsform ännu! Det är lite med det som med grannens pulled pork. Du gillar det inte, alltså lagar du något annat när du själv ska äta. Och just så måste det ju vara med träning också. Gillar du inte bodycombat , nämen så skit i det då! Testa något annat!
För, vill man verkligen träna, så lovar jag att det finna någon träningsform där ute som kommer passa. Garanterat till tusen procent! Hela processen handlar egentligen om att hitta sin träningsforms snabbmakaroner, om du förstår vad jag menar. Och det är det här vi måste uppmuntra, och göra själva. Testa! Testa allt vad du kan, och sen testar du igen. Squash, boule, golf eller lacrosse. Bowling, tandemcykel eller kärringkånk. För, det är helt enkelt som med träning som med mat. Någonstans där ute finns något just du kommer att gilla. Du måste bara våga prova dig fram. Så, nej, du hatar inte träning . Du har bara inte hittat just din träning ännu. Så, vad väntar du på? Koppla på din innersta träningsglädje, spetsat med lite barnasinne och ge dig ut och leta! Jag garanterar dig att du till slut kommer hitta något som du älskar lika mycket som snabbmakaroner!
Mer rörelseglädje åt folket!
