Vi är förmodligen överens om att den bästa träningen är den som blir av. Man blir varken grov, stark eller vältränad av att blott sitta i soffan. Men för många av oss tar det emot något in i helsike att helt enkelt lägga ner fjärrkontrollen och frammana saliv nog för en loska i händerna, för att därefter komma i väg till gymmet, till klubben, till simhallen, till boxen, till källarförrådet – eller var någonstans vi nu väljer att göra ”jobbet”.
Det fina i kråksången är att vi inte längre behöver begränsa oss. Vi kan blanda och ge, prova nya varianter, leka till det lite, eller på andra sätt söka efter ny energi och ny glädje där den tidigare måhända falnat lite. Vi är inte nödgade att köra 4-splitprogram med 8-12:or varje gång vi kliver in i träningslokalen (vi är faktiskt inte ens tvingade att gå till samma lokal varje gång). Vi kan testa andra upplägg, andra discipliner, på andra platser, och även med andra människor. Allt för att så många träningspass som möjligt ska vara roliga, givande och faktiskt också bli av.
Fortfarande riktigt bra vänner.
Mångfald berikar, heter det, och det tror jag verkligen på. I mitt eget fall har jag en lång period med klassisk byggarträning bakom mig. En där jag under massvis av år splittat mer än de flesta, ofta med fler set än alla andra kombinerat, och visst, jag fick resultat. Men det var inte förrän jag vågade utmana min egen världsbild om hur träningen ska bedrivas som de verkliga framstegen knackade på dörren och sa hej.
Idag utför jag en sorts träning där jag blandar och ger betydligt mer än tidigare. Basen i mina fysiska ansträngningar är nu mer styrkefokuserad än förr, och det av flera skäl. Dels för att ett tydligare styrkefokus skapar ett automatiskt driv där utkomsten – förutsatt att du är smart och en aning lyhörd – ofelbart blir att du blir både större och starkare. Dessutom gör den sifferexercis som här ofta är involverad det både enklare och mer stimulerande att sätta tydliga delmål för din utveckling. Några av mina pass under veckan är fortfarande rena så kallade hypertrofipass, eller byggarpass, även kallade. Jag känner fortfarande ett behov av att pumpa ur armarna, att få vaderna att växa, och att slå nya rekord i chins. Jag kan dessutom med glädje (?) slänga in något crossfitpass i veckan, då i syfte att under en intensiv halvtimme förbättra konditionen och för att få lite extra fart i förbränningen. I dagsläget har jag dessutom allvarliga funderingar på att addera olympiska lyft till min arsenal av partytrick. All good.
Var ska sleven vara om inte i grytan?
Även om jag nu inte är det nav kring vilket världen snurrar, så har min nu 34-åriga historia i gymmet aldrig känts roligare och mer berikande än nu. Med det packar jag väskan för dagens (första?) pass, som jag tror ska få innehålla en mix av frontböj, kronlyft och även lite bänk.
Mångfald berikar.
I dina växande musklers tjänst!
Alex
***
REDAKTÖREN LISTAR
Veckans roligaste
1. Sonen hemma igen – om än tillfälligt
Min numera arbetande son Max är just nu vid min sida igen, åtminstone några dagar. Obetalbart.
2. Lördag hela veckan
Att få göra Tyngre, tillsammans med min bästa vän, är en ynnest som gör livet helt fantastiskt.
3. Iceland – here we come!
Har precis bestämt mig för att ackompanjera frugan på hennes tävlingsresa till NM i Reykjavik, Island, den 1 november.
4. Två radioavsnitt per vecka
Ett sånt förbannat lyx att ha podcastinspelningar som en integrerad del i jobbet. Ödmjukt tackar vi ALLA SOM LYSSNAR!
5. Marklyftsrekordet inom räckhåll?
Mitt PB på 210 kg, som sattes under sommaren, är tydligen endast 15 kg från det svenska rekordet på 225 kg (+50 år, -83 kg). Har jag en växel till?
