Tidigare i år var det en del rubriker i media kring att dagens aktivitetsmätare fortfarande har stora problem att räkna ut hur mycket kalorier vi förbrukar över dagen. Vi tog även upp det här i ett avsnitt av Tyngre Rubriker där vi dessutom hade med Mikael Mattsson, en av forskarna bakom studien, som gäst, Fortsatt stora felberäkningar hos aktivitetsarmband.
Tillverkarna förbättrar givetvis sina produkter succesivt och resultaten bör förhoppningsvis därför också bli bättre efterhand. För någon månad sedan publicerades ytterligare en studie som undersökt ungefär samma sak fast denna gång hade man även inkluderat styrketräning som en av aktiviteterna så jag tänkte att det kunde vara kul att skriva en kort text om hur det gick för aktivitetsmätarna i detta sammanhang (1).
Studiens metod i korthet
Upplägget på den här studien var ganska enkelt. 28 kvinnor och 22 män fick utföra ett cykeltest och sen ett enklare styrketräningspass i cirkelform där de utförde tre set med fyra övningar på 10 RM. Jag kommer att fokusera på resultaten från styrketräningstesterna i den här artikeln.
Deltagarna gjorde dessa två träningspass med totalt åtta olika aktivitetsmätare på sig vilket onekligen måste ha sett lite roligt ut. Men alla mätningar är alltså från precis samma träningspass i den här studien vilket utesluter möjligheten att deltagarna bara tränat olika hårt vid olika mätningar trots att passet varit det samma på papper.
När man sen hade mätningarna så räknade man på hur ofta de var inom 10 procent av det faktiska värdet som man mätte genom att analysera luften som deltagarna andades in och ut under träningen.
Det finns ingen standard för hur man klassar någonting som tillräckligt bra när det gäller aktivitetsmätare vilket så klart är ett problem. Samtidigt är det ganska förståeligt då olika människor har olika krav.
I det här fallet så valde man att redovisa datan på lite olika vis. Dels får vi bara medelvärdena för alla mätningar. Dels får vi veta hur många mätningar som var mer än 10 procent fel antingen uppåt eller nedåt och dels en metod som kallas för Mean Absolute Percent Error (MAPE) där de bestämde att värdet skulle vara under 10 procent.
MAPE innebär att du räknar ut hur stor felprocenten är vid varje mätning och sen tar du alla de procentvärdena som du får fram och räknar ut medelvärdet på dem. Så om du har tre mätningar som är 15, 15 respektive 30 procent fel så blir MAPE för dessa 20 procent, (15+15+30)/3.
Betydande osäkerhet när det gäller kaloriförbrukning
Här under kan du se värdena för de olika sätten som man redovisade energiförbrukningen med. Först en graf som visar de genomsnittliga värdena för sig själv. Här ser det helt okej ut för i alla fall vissa av mätarna.
Ett medelvärde kan dock se bra ut bara genom att det är lika många stor fel uppåt som nedåt och det säger inte särskilt mycket hur precis varje enskild mätning här. Här under kan du därför se dels uträkningen med hjälp av MAPE och sen de faktiska antalet mätningar som mer än 10 procent fel åt något håll. Kom ihåg att det var 50 deltagare med totalt i den här studien så det maximala antalet mätningar som kunnat bli mer än 10 procent fel åt något håll är 50.
Det är när man ser den här datan som man inser hur dåligt mätarna faktiskt fungerar. Som du kan se så har det varit i princip alla mätningar som gjorts som visat mer än 10 procent fel.
Fitbit Charge 2 verkar ha lyckats komma inom intervallet med två mätningar men övriga aktivitetsmätare har konstant varit antingen 10 procentenheter för lågt eller för högt i sina uppskattningar. Dock hade Fitbit Charge inte någon MAPE som var bättre än övriga aktivitetsmätare utan där var Apple Watch och Polar bäst. Eller jag borde nog skriva minst dåliga.
Pulsmätningen var mer okej
Aktivitetsmätarna var betydligt bättre när det gäller pulsmätningen även om de inte var perfekta. Samtidigt kan man ju fråga sig vilken nytta man har av pulsmätning under ett styrketräningspass rent generellt sett?
Summering
Aktivitetsmätare har sina positiva sidor och en del upplever att de kan motivera dem att röra på sig mer under dagen. Alla funktioner som finns i dessa mätare är dock inte särskilt precisa och energiförbrukningen är definitivt en av dem.
Om du tittar på värdet för energiförbrukning så gör det främst som ett underhållningsvärde eller kanske en tävling mot dig själv där du ska försöka uppnå en vissa kaloriförbrukning under en visst tid eller liknande. Använder inte de värdena du får som tillförlitlig data.
