För några dagar sedan så delade jag en artikel på i sociala medier som jag mest såg som underhållning. Det var en mamma som hade skrivit ett argt inlägg på facebook eftersom hennes son inte tyckte om skolmaten och att hon då skulle ”desperat ha sagt ja till McDonalds fem av fem dagar”.
Jag tyckte att artikeln var rolig för att mamman skyllde hennes sons aversion mot skolmaten på att det var för fina namn på maten, att man blandade livsmedel till rätter och att det var vegetariska måltider två gånger i veckan. Särskilt de vegetariska måltiderna var något som man la fokus på i artikeln.
Mamman berättade samtidigt att hon var orolig för att henne son inte skulle orka med skolan den dagen och då låg fokus framför allt på den vegetariska maten som tydligen inte innehöll tillräckligt med energi.
Det finns så klart ingenting magiskt med kött som gör att människor får mer energi från maten. Inte heller något näringsämne som måste komma från kött vid varje måltid för att vi människor ska kunna prestera. Om personen i fråga inte blir mätt eller får i sig tillräckligt med energi så beror det helt enkelt på att personen äter för lite av maten.
För mig är frågan om vegetarisk mat eller inte i skolan ganska ointressant. Jag tycker man bör fokusera på näringsinnehållet och att man faktiskt hjälper barn att lära sig äta, eller i alla fall prova på, nya livsmedel och måltider. För snart tio år sedan gjorde kocken Jamie Oliver ett program där han skulle förbättra skolmaten för barn i USA. Han går då in i ett klassrum med små barn och det visar sig att barnen inte vet hur en potatis eller tomat ser ut. Om du inte har sett klippet så kan du se det här under.
https://www.youtube.com/watch?v=bGYs4KS_djg
Det här är säkert även en verklighet för en hel del barn som växer upp i Sverige idag. I genomsnitt är vi garanterat mycket bättre än USA och jag är väldigt säker på att du inte hade hittat ett helt klassrum med barn som varit så aningslösa som de i klippet. Men några barn i varje klassrum är nog där. Därför tycker jag att det är bra att barnen får testa att äta många olika saker i skolan. Jag ser det som väldigt osannolikt att man ska hitta en mer hälsosam och bättre kosthållning som vuxen i fall man inte har lärt sig att äta och identifiera de mest vanliga råvarorna i vår mat.
Har gemene man missat att vi klarar oss bra utan mat över längre tid?
Min delning av den här artikeln om skolmaten fick väldigt många kommentarer och en återkommande kritik mot vegetarisk kost eller skolmaten överlag som jag märkte bland kommentarerna var att barnen inte tycker att den är god. Att barnen inte är vana vid maten och att de då inte äter någonting av den och sedan blir det trötta och kan inte prestera.
Det här fick mig att reagera en hel del. Inte kring att vissa barn inte väljer att äta skolmaten. Så var det även när jag gick i skolan och det är alltid någon som gnäller på det. Det jag blev förvånad över är att det fortfarande verkar vara många som som tror att det essentiellt att äta för att du ska orka prestera mentalt i några timmar? Jag trodde nog att det var fler som ifrågasatte den "sanningen" numera.
De senaste åren har det varit en stark trend mot olika typer av fasta och korta ätfönster under dagen. Den här trenden marknadsförs med flera olika hälsopåståenden. En hel del av det är överdrifter men samtidigt finns det intressanta aspekter där. Om inget annat så har de här trenderna visat att vi människor klarar oss alldeles utmärkt utan mat i flera timmar. Det finns gott om personer i mentalt krävande jobb som medvetet hoppar över sin frukost och äter endast under några få timmar varje dag. För några år sedan var 5:2-dieten väldigt stor och väldigt många personer åt då väldigt lite två dagar i veckan. En hel del trivdes säkert inte särskilt bra med upplägget men folk kunde såklart fortfarande tänka klart även när de inte ätit på några timmar.
Samtidigt har det kanske klassiska rådet från 90-talet att vi ska äta tre stora måltider och tre ”snacks” mer eller mindre försvunnit på senare år. I alla fall är det min uppfattning. Men mitt utgångsläge när det gäller syn på kost är så klart inte det som gemene man har så det är ändå ganska självklart så att det jag uppfattar som vanligt och allmänt känt inte nödvändigtvis behöver vara så.
Om människor fortfarande är av uppfattningen att det är väldigt viktigt att äta regelbundet och flera mål om dagen för att du ska kunna prestera så är det så klart inte konstigt att de ser det som ett väldigt stort problem i fall barn hoppar över en måltid i skolan. I den här artikeln tänkte jag därför presentera den forskning som faktiskt finns kring vad som händer i fall skolbarn hoppar över lunchen i skolan.
Vad händer med prestationen om ett skolbarn hoppar över sin lunch?
De första studierna som kom på hur lunch påverkar ens prestationsförmåga utfördes på vuxna. Större företag och organisationer var intresserade av om de eventuellt skulle kunna påverka den naturliga dipp i energi som de allra flesta upplever timmarna efter lunch. Just den här dippen är styrd av vår dygnsrytm och den kommer oavsett om vi äter eller inte. Men det är ju möjligt att den kan påverkas av om vi äter eller inte samt vad vi äter om vi väljer att äta.
Dessa studier på vuxna visade att om någonting så leder en lunch till en liten minskning i mental prestationsförmåga under timmarna efteråt (1). Större måltider verkar även de ha en större negativ inverkan än mindre måltider (1). Så hos vuxna verkar inget tala för att lunchen är viktig för att man ska kunna prestera mentalt timmarna efteråt. Så läser du på universitet så kan du redan nu andas ut och veta att även om du inte äter någon lunch så kommer din inlärning att vara lika bra på eftermiddagen som på förmiddagen.
När det gäller barn och ungdomar så finns det lite färre studier. De som finns talar för att om där finns någon typ av effekt så verkar det inte vara en stor grej (2, 3, 4). Samtliga tre studier kommer från samma grupp i Tyskland där de använt sig av tre olika upplägg för att se hur barn i 11-12 års ålder påverkas om de antingen äter, eller hoppar över, lunchen.
De två första studierna är ganska lika i upplägg så jag tänker att jag presenterar dem tillsammans (2, 3). I de här studierna gav man alla barnen samma test vid två olika tillfällen. Vid det ena tillfället så hade barnen fått äta en lunch 45 minuter tidigare och vid det andra tillfället hade de inte fått någon lunch. Totalt testade man 280 barn i de två studierna tillsammans.
Resultatet visade inte på några större förändringar i barnens prestationsförmåga. Där var några mindre förbättringar i några av alla de testerna som utfördes och forskarna själva summerade sina resultat enligt följande:
In conclusion and in contrast to findings in adults, the results indicate that lunch does not impair children's EF in real-life conditions. For the parameter reflecting working memory updating the current study even indicates beneficial effects of lunch intake. Taken together, CogniDo and CogniDo Plus reveal that eating lunch during the school day has no negative effects on cognition in children. For some tasks school lunch could even have partially positive influence on cognitive performance of some children in the afternoon, but these observations need to be further investigated in future studies.
I de här studierna så åt emellertid alla barnen en standardiserad frukost vid 9.15 och sedan var lunchen 12.25 och testerna utfördes 13.15. Så när man testade barnen hade det endast gått fyra timmar sedan deras senaste måltid. Jag skulle gissa på att många barn i Sverige som börjar skolan äter frukost så tidigt så att det har gått fyra timmar innan de serveras någon lunch på skolan. Så den här studien visar nog mest att en lunch inte har någon akut påverkan på barn i form av förbättring eller försämring.
Den tredje studien var ganska lik de övriga två med fast denna gång så ökade forskarna på tiden efter lunchen innan de gjorde testerna (4). Istället för 45 minuter efter lunchen så testade man barnen. Så räknat i timmar så var det ungefär 5 timmar utan någon måltid när man utförde testet de dagarna då barnen fått hoppa över sin lunch. Totalt testades drygt 150 barn i den här studien.
Även i den här studien fann man ingen effekt på barnens mentala prestationsförmåga. Denna gång var det inget resultat som var signifikant förändrat mellan de två försöken och forskarna drog därför följande slutsats från sina tre studier tillsammans.
In conclusion, the present study confirmed the results of our previous studies that school lunch does not seem to impair children’s CF regarding the conducted tests on task switching, working memory updating and alertness. Although the previous studies pointed to slight improvements in single cognitive parameters by lunch shortly after the meal, the current study did not indicate positive effects of lunch on cognition after a prolonged interval until early afternoon
Det här är då alla studier som faktiskt finns på området. Det finns många saker värda att ta upp här som gör att studierna blir tveksamma att använda som bevis för att det garanterat inte händer något negativt om barn hoppar över skollunchen.
Den första poängen är att alla barnen i den här studierna fick en mindre frukost 9.15 som var standardiserad mellan försöken. Detta är så klart väldigt bra om du vill isolera eventuella effekter från lunchen i sig men det innebär också att vi inte vet hur en skippad lunch påverkar i fall barnet i fråga också har hoppat över sin frukost innan skolan.
Frukosten i sig har också legat ganska sent på dagen jämfört med när de flesta skolbarn normalt äter frukost så att barnen kan prestera lika bra med eller utan lunch 4-5 timmar efter sin frukost säger ju faktiskt inte att det nödvändigtvis blir det samma flera timmar senare. Ett barn med en lite längre väg till skolan som kanske inte slutar förrän framåt 16 på dagen kan ju utan problem ha varit fastande i 8-9 timmar. Så det är en annan situation än den som har undersökts i studierna.
Det nästa bästa – vad kan vi ana från andra typer av studier?
Då antalet studier och variation i upplägg är så begränsat när det gäller just inverkan från lunchen hos barn och ungdomar så får man titta lite bredare och försöka använda information från andra typer av studier för att försöka överföra resultaten från dessa studier till situationen med skippad lunch.
Detta är så klart inget vattentätt sätt att gå tillväga och de öppnar upp mer för gissningar och personers egna antaganden och tyckande. Jag började till exempel att leta studier för den här artikeln med tron att en skippad lunch inte borde ha någon större inverkan. Så mina tolkningar från studier som inte direkt berör frågan blir då sannolikt färgade av detta även om jag gör mitt bästa för att undvika det.
Det finns i alla fall gott om studier på hur barn och ungdomar påverkas om de inte äter någon frukost innan skolan. Det går att argumentera både för att dessa har hög relevans och att de har lite lägre relevans. Argumentet för som jag ser det är att barnen då fastar i många timmar. Säg att de går och lägger sig någon gång kring 21-23 beroende på ålder och sedan äter de inte förrän runt 12 tiden i skolan nästa dag. Det innebär en fasta på 13-15 timmar. En betydligt längre period än den fasta som normalt uppstår vid en skippad lunch samtidigt som det äts frukost och middag.
Argumentet emot är att den kognitiva belastningen, alltså hur mycket hjärnan behöver jobba, är högre vid 7-8 timmars skolgång jämfört med sömn och sedan skola i ungefär 4 timmar. Hjärnan lagrar till exempel glykogen precis som våra muskler och detta glykogen förbrukas sedan när vi tänker. Det är inte svårt att tänka sig att detta glykogen kommer att gå åt snabbare när barnen sitter och tänker i skolan än när de ligger och sover.
Forskningen på hur frukost påverkar barns mentala prestationsförmåga visar i alla fall att hos barn som i övrigt äter en bra kost så är inverkan minimal om de hoppar över sin frukost. En översiktsartikel från 2016 fann att vissa studier visar på en liten positiv effekt medan andra rent av visat på mindre negativa effekter (5). Överlag tyckte dock forskarna till översiktsartikeln att resultaten pekade mot att det i genomsnitt fanns en liten positiv effekt från att äta frukost istället för att fortsätta nattens fasta.
En intressant effekt som det fanns en tendens till var att det var större sannolikhet för att man skulle hitta en skillnad om man gjorde mätningarna en längre tid efter frukosten. Med andra ord så skulle det innebära att någon som hoppat frukost kanske inte presterar sämre klockan 9 men att det sedan dippar något i prestationen vid 11.
Den mest välgjorda studien jag kunde hitta på frågan publicerades efter översiktsartikeln ovan (6). I den här studien var hela protokollet förregistrerat och man utförde flera upprepade tester med alla barn. Totalt var det 128 barn i åldern 8-10 år med i den här studien. Alla barnen var friska och man uteslöt barn med ADHD, större övervikt och de som kommit lite längre än de andra i sin biologiska mognad (mätt med Tanner).
När barnen fick utföra testerna var klockan 10.30. Barnen hade då antingen ätit frukost två timmar tidigare eller när de fastat i 15 timmar. Alla barnen fick utföra tre olika försök två gånger om vilket innebar att de totalt testades sex gånger. Två av gångerna var de fastande och de andra gångerna hade de ätit en av två olika frukostar. Den som sedan utförde testerna på barnen hade ingen aning om i fall barnet hade fått frukost just den morgonen och alla tester utfördes en och en med en försöksledare.
Resultatet i den här studien blev att man inte fann någon effekt på någonting hos barnen. De presterade alltså lika bra med eller utan frukost när de antingen inte hade ätit på 15 timmar eller 2 timmar.
Längre fasta på dagen hos vuxna
När det gäller studier på vuxna finns det fler studier där man har tittat på olika typer av längre fasta under dagen. En översiktsartikel från 2014 som tittat på effekterna på 2-24 timmars fasta drog till exempel följande slutsats (7):
The present review synthesizes extant literature examining fasting and several elements of cognitive functioning. The results present an inconsistent and incomplete profile of what is and is not impacted during normative fasting and its associated hunger. The present review demonstrates that, similar to early reviews investigating studies of the relation of hunger and cognition, the field still has yet to demonstrate consistent and/or meaningful findings.
Även här så verkar resultaten vara lite blandade men det generella temat är att det inte är visat att fasta kortare än 24 timmar inte har någon betydande effekt. Och de studier som ändå har visat på en effekt har inte visat på en effekt som är så stor så att det verkligen blir någon större praktisk betydelse av det hela. Även i de fall då försökspersonerna presterade något sämre så var förändringarna små och ingenting som direkt påverkar i vardagslivet.
Svag data gör det svårt att dra slutsatser
Summeringen av det jag har tagit upp här ovanför är i linje med en hel del annat jag har skrivit om här på Tyngre där folk verkar ha starka åsikter som de tror att mycket forskning har bevisat. Den linjen är att vi faktiskt inte vet någonting säkert men att den forskning som ändå finns inte pekar mot att det här har någon större effekt.
Det finns studier på ungdomar som har visat att regelbunden frukost brukar leda till positiva resultat i skolan. Störst effekt ser man då i fall frukosten ges hemma av föräldrarna vilket talar för att effekten mer är socioekonomisk och att det inte är en faktiskt fysiologisk effekt. Däremot så finns det även studier där man gett frukost i skolan till barn och sett en positiv effekt så jag kan mycket väl tro att båda faktorerna inverkar och ska man göra en bästa gissning så hade jag sagt att från det vi vet så är det nog bäst att inte regelbundet hoppa över frukosten för skolbarn.
Min gissning är att du mycket möjligen skulle kunna se någonting liknande när det gäller lunchen. Det finns ingenting som talar för att en missad eller hoppad lunch då och då spelar någon betydande roll. Vi människor klarar oss utmärkt utan mat i många timmar. Det är så klart inte kul att gå runt och vara hungrig i fall man är det men det är heller ingen fara om du är frisk. Diabetiker och liknande måste givetvis vara vaksamma på ett helt annat sätt.
Samtidigt har man till exempel kunnat se att sportdryck kan ha en akut inverkan på koncentration när vi anstränger oss mycket mentalt eller fysiskt. Idrottare får till exempel en boost av sportdryck när de börjar bli trötta som även förbättrar deras mentala förmåga, eller snarare får den att bli mindre försämrad.
Så även här tänker jag att en skippad lunch nog mycket väl kan ha en liten inverkan på barn och ungdomars absoluta toppförmåga senare på eftermiddagen. Men hur ofta är den verkligen avgörande? Min gissning är att i skolan så är det helt andra faktorer som avgör om inlärningen blir bra eller inte. Men om någon hoppar över lunchen mer som regel än undantag så är det så klart fullt möjligt att en möjlig liten effekt får en faktisk inverkan på inlärningen över flera månader och år.
Tron att lunchen är väldigt viktig är nog ett större problem än en missad lunch
En aspekt som jag inte har varit inne på här ännu är hur tron påverkar oss och vårt mående. Det finns många studier där man har visat att du bara genom att intala människor någonting faktiskt kan påverka deras hunger, mående och prestation. 2014 publicerades till exempel en sömnstudie där man visade att om man bara sa till försökspersonerna att de hade sovit dåligt så presterade de sämre på efterföljande tester (8). En annan intressant studie från 2011 fann att personer som fick precis samma milkshake upplevde stor skillnad i mättnad beroende på vad de trodde att drycken innehöll (9). Den här typen av studier finns inom de flesta områden, våra subjektiva värderingar kring mättnad, vakenhet, koncentrationsförmåga med mera är lätta att påverka via en förväntanseffekt.
När så många människor går runt och är övertygade om att det är väldigt viktigt att man äter lunch för att man ska kunna prestera så är det så klart mycket möjligt att det påverkar människor i fall de missar en lunch. Vi har som sagt alla en naturlig dipp i vakenhet tidigt på eftermiddagen och en sådan dipp tillsammans med tron att du faktiskt inte kan prestera nu när du har missat lunchen är säkerligen tillräckligt för att många ska kunna intala sig själv att de inte längre kan prestera och att de bara måste äta någonting först.*
I det här fallet har vi också en mamma som verkar tro att du inte kan bli mätt om du äter vegetarisk mat. Då mamman inte verkar blyg med att berätta denna åsikt till alla sina vänner på facebook och sedan även i media så är det med största sannolikhet också så att hon har fört över den tron till sina barn. Så den här grabben går alltså runt och tror att han inte kan bli mätt på vegetarisk mat och att han måste äta lunch varje dag för att orka med skolan.
Och då hamnar man kanske i att man äter McDonalds fem dagar av fem som var fallet i artikeln här ovanför. Nu vet vi inte vad killen har valt att köpa för mat på McDonalds i just det här fallet men i genomsnitt är jag säker på att den typen av val kommer att leda till en försämring i kostens kvalité överlag. Och det är ingen tvekan om att det är mycket viktigare att maten i sin helhet är näringsrik än att du äter frukost, lunch eller någon annan specifik måltid varje dag.
Summering
Trots att det allmänt verkar vara någon typ av sanning att man måste äta frukost och lunch för att orka med en dag i skolan så finns det egentligen inga starka experimentella stöd från forskningen för den uppfattningen. Precis som vuxna så verkar barn kunna prestera i princip lika bra fastandes som efter en måltid.
Och om där finns några skillnader så verkar de inte vara så betydelsefulla så att det är någonting värt att lägga stor vikt vid varje dag. Ska du skriva ett viktigt prov eller göra någonting extra mentalt krävande där du verkligen vill prestera på topp så hade jag däremot försökt att se till att det även kommit in näring både till frukost och lunch. Även över ett längre perspektiv så tycker jag att det är ett rimligt råd att säga att man bör försöka fokusera på att äta en bra frukost och en bra lunch så ofta som möjligt, helst alltid.
Det katastroftänk som en del däremot verkar ha kring vad som sker i fall man missar en måltid någon gång tror jag är negativt. I mina ögon är det samma tidigare tänk kring att man ”måste” äta mellanmål som får människor till att känna sig tvungna att det måste äta någonting och så går de och köper ett snickers för att få i sig något till mellanmål. Precis som mamman i det här fallet tyckte att McDonalds var en bättre lösning.
På sikt måste man givetvis äta tillräckligt med energi och få i sig tillräckligt med näring. Frukost och lunch är då ofta två måltider som bidrar med mycket av det bättre där. Om du däremot väljer att käka din lunch på McDonalds, när du inte gillar skolmaten, bara för att du ska äta någonting så är det nog många gånger en bättre idé att hoppa över lunchen och sedan äta mer mat nästa gång det serveras någonting som du tycker bättre om.**
Till sist vill jag lägga till ett litet undantagsfall här. Det finns ungdomar idag som tränar väldigt mycket både i högstadiet och på gymnasiet. De kan många gånger ha svårt att få i sig tillräckligt med energi över dagen och för dem är det då givetvis inte en bra idé att hoppa över lunchen i skolan och inte äta någonting på kanske 8-10 timmar. Helt enkelt för att de sedan inte förmår att äta tillräckligt med energi efter skolan när de dessutom ofta är iväg och tränar under några timmar.
Så för dessa ungdomar kan mycket väl McDonalds vara en betydligt bättre lösning än ingen måltid alls. Den bästa lösningen är dock givetvis att man äter skolmaten även om man inte tycker den är särskilt spännande. Som någon som tränar i stora mängder får man ofta lära sig att äta fast än man inte är särskilt sugen på det ibland och i de allra flesta situationer så lär man sig faktiskt att tycka om saker ju mer man faktiskt äter det. En sista möjlig lösning är också att man har med sig kaloririka saker att äta till skolan likt nötter, mackor osv de dagar då man vet att man inte kommer uppskatta skolmaten lika mycket som vanligt.
*Jag tror att mångas confirmation bias kommer in i bilden här med. De dagar som tex en lärare tycker att en elev har dålig koncentration så frågar de kanske varför. Då ligger det i vår natur som människor att vi vill försöka hitta en förklaring från det svaret som ges. Så svarar en elev att den har hoppat över lunchen så blir det direkt det som vi ger som förklaring. Att det kan vara andra tillfällen då eleven inte har ätit lunch men ändå varit koncentrerad så hen inte ens fått någon fråga reflekterar vi inte över. Inte heller kring de där andra gångerna då eleven fått en fråga men svarat att den ätit lunch och skyllt den sämre koncentrationen på annat. Vill vi börja få någon typ av vettig informationen så måste vi börja fråga varje dag om eleven ätit lunch och sen varje dag skatta koncentrationen. Då får vi en bild av om det i alla fall finns en korrelationen. Sen om vi vill vara helt säkra så måste vi utföra försök likt de tre jag tagit up här ovanför i artikeln.
**Personligen har jag väldigt svårt att tro att det inte finns någonting av all den mat som serveras som en elev verkligen inte kan få i sig. Normalt serveras det 2-3 olika rätter och sedan finns det normalt sallad och bröd med. Inte det roligaste så klart men alla måltider här i livet behöver inte vara en njutning. Jag skulle faktiskt till och med säga att det är ett problem när all maten blir god och den serveras i bufféform. Det problem vi har i dagens samhälle är inte att våra barn äter för lite mat.
