Ett vanligt argument för personer som förespråkar en viss diet före någon annan är att studier på dieterna visar dåliga resultat eftersom människorna själv inte får välja den diet som passar dem.
Argumentet är rimligt tycker jag då det så klart inte är särskilt överraskande om en person får dåliga resultat om du säger till hen att börja äta massor med mejeriprodukter om personen då kanske inte gillar mejeriprodukter alls eller kanske sen tidigare ätit vegetarisk kost eller liknande.
Människor tycker om olika typer av mat och det är så klart därför också naturligt att människor borde ha olika preferenser för valet av diet i fall de vill försöka gå ner i vikt.
När du av slumpen ska äta en kost du inte tycker om
I de vanligaste utförandet av studier så använder man sig av randomisering. Det innebär att försökspersonerna blir slumpmässigt tilldelad en diet som de sen ska följa.
Den här randomiseringen gör man inom nästan all forskning för att minimera riskerna för någon typ av selektionsbias när man delar in grupperna.
Utan en randomisering skulle det till exempel kunna bli så att du i en dietgrupp får fler människor som också gillar att träna samtidigt som de inte röker eller sover dåligt på nätterna.
Det finns också en risk att försöksledaren för en studie medvetet eller omedvetet placerar personer som har större chans att lyckas i en av grupperna.
Den här videon förklarar väldigt snabbt och lätt grunderna till varför man allt som oftast ska försöka att använda sig av randomisering i studier när man ska göra en intervention av något slag.
https://www.youtube.com/watch?v=fkOCYov1p-o
Men randomiseringen skulle ju ändå kunna medföra problem när man jämför dieter. För om någon säger till dig att du ska börja äta en diet som du inte alls kan tänka dig att äta över lång tid så är det så klart inte så konstigt om du slutar följa direktiven och börjar äta som tidigare igen ganska snart.
Så i vissa studier har man låtit försökspersonerna välja diet själv för att se om resultaten blir bättre. Jag skrev om en sådan studie här på tyngre för tre år sedan och där fann man inte någon skillnad i effekt beroende på om försökspersonerna fick välja sin diet själva eller om de bara blev tilldelade en diet slumpmässigt, Blir resultaten bättre om folk får välja sin diet?.
I studien här ovanför fick vissa försökspersoner välja mellan att antingen få äta lågkolhydratkost eller lågfettkost och resultatet visade faktiskt på en trend mot att de som inte själva fick välja faktiskt fick lite bättre resultat.
Ny systematisk översiktsartikel på om eget val hjälper resultatet
För några veckor sedan publicerades en systematisk översiktsartikel på just detta ämne där man tittade på alla studier där försökspersoner fått välja mellan olika dieter istället för att de bara blivit tilldelade en (1).
Med systematisk översiktsartikel så menas att man på ett systematisk och redovisat sett försöker hitta alla studier inom ett område för att sen summera resultatet i dessa enligt en förutbestämd mall. I den här studien utförde man även en så kallad meta-analys vilket innebär att man försöker räkna om resultatet i alla enskilda studier till ett mer sammanställande resultat.
Summeringen av resultatet i den här studien kan du se i bilden här under. Det här är en så kallad forest plot och vill du veta mer precist vad de olika sakerna innebär i en sådan kan du läsa min artikel om det men egentligen är det enda du behöver veta i det här fallet att en prick som ligger till höger om 0.00 innebär att det i genomsnitt gick bättre för försökspersonerna som inte fick lov att välja diet.
Som du kan se så är det ett ganska konsekvent mönster att det går bättre för deltagarna som inte får välja diet jämfört med de som får välja diet.
Det här resultatet var även statistiskt signifikant även om den faktiska skillnaden i viktnedgång bara var ett kilo. Ett kilo skillnad i viktnedgång är rent praktiskt ingen stor sak eftersom det är stor variation mellan hur det går för de olika försökspersonerna i varje grupp.
Det som i huvudsak avgör hur bra resultat en enskild person får i en sådan här studie är personens följsamhet på sikt. Resultatet här under är från en annan studie som jag har skrivit om flera gånger och det visar bra hur stora skillnader det är mellan olika personer som ska äta samma diet (till vänster) och hur följsamheten påverkar resultatet oavsett vilket diet som personerna fått (till höger).
Så det är uppenbart att följsamhet till en diet är det som betyder mest för resultatet när deltagare bara får en diet tilldelad och inte får välja själv.
I den här nya meta-analysen fann man dock att följsamheten var större hos försökspersonerna som själva fått välja en diet. Trots det var alltså deras resultat något sämre.
Det här öppnar ju för en hel del frågor. En möjlig förklaring skulle kunna vara att försökspersonerna som själva fick välja diet i början helt enkelt bara känt sig mer tvungna att fullfölja studietiden även om de inte längre följde sin diet. När man väl har gjort ett val och sagt att man tror att man skulle gilla en viss diet så är det säkerligen svårare att erkänna för sig själv och forskarna att man inte orkar med dieten.
Dock såg man ingen skillnad i variationen i viktnedgång mellan grupperna vilket talar emot den förklaringen. Försökspersoner som valt en diet men sen inte följt den fast inte vågat erkänna det eller hoppa av från studien borde ju ha fått betydligt sämre resultat än de som fullföljt studien ”på riktigt” i de två grupperna. Så skillnaden i resultat borde då vara större i gruppen som fått välja diet från början jämfört med gruppen där personerna inte fått välja men så var alltså inte fallet.
En annan förklaring som jag själv tror har stor inverkan på de här resultaten är att man oftare äter mer mat som man tycker om. Det är ett väldigt självklart uttalande egentligen men det är förvånansvärt många människor som missar den självklara punkten när de diskuterar dieter.
När vi tycker att någonting är väldigt gott så äter vi också ofta väldigt mycket. När vi tycker att någonting är riktigt äckligt äter vi det bara om i fall att vi är otroligt hungriga. Sen finns det mycket mat som ligger där någonstans emellan.
Det som de flesta människor äter för mycket av och som av allt att döma är huvudorsaken till att människor går upp i vikt är det jag brukar kalla för skitmat. Det är i de flesta fallen väldigt uppenbar mat likt läsk, godis, snacks, kakor, pommes, frukostflingor som är som godis osv. Men lite längre ner på skalan bland det som inte är lika fullt uppenbart hittar du ändå en del livsmedel som är godkända inom vissa dieter.
Om du till exempel älskar feta såser så är det fritt fram att fortsätta äta dem i fall du väljer lågkolhydratkost och i fall du älskar att äta rostat bröd med marmelad så får du lov att äta det om du väljer en lågfettkost. Du följer ju då din valda diet men du gör samtidigt inte ett val som är särskilt klokt i fall du verkligen vill gå ner i vikt.
En sista möjlig förklaring som jag också tycker är intressant är att människor egentligen inte har så bra koll på hur det är att följa en viss diet innan de provat. Vissa människor kanske tycker att det låter mest lockande med LCHF men sen när de väl börjar testa på den så märker dem att de upplever det som alldeles för besvärligt under vardagarna?
Så kanske behöver man bara låta människor testa flera olika dieter för att se om det är någonting som fungerar bättre eller sämre än någon annan?
Summering
Att det inte verkar finnas någon fördel att låta människor välja sin diet framför att bara säga till dem hur de ska försöka äta tycker jag är ett väldigt intressant resultat. Det går lite emot det som de flesta nog intuitivt tänker direkt när du frågar dem.
På senare år har det argumenterats en hel del fram och tillbaka kring vad man ska ge för officiella kostråd och vad man inom vården ska ge för råd till människor som vill gå ner i vikt. En del argumentera för sin specifika diet och att det borde vara förstavalet medan andra säger att det inte ska vara en bestämd diet utan att varje person ska försöka hitta sin egen lösning med eventuell hjälp från vårdpersonal likt dietister.
Numera säger alltså forskningen i princip att båda dessa grupper har fel J På sikt är alla dieter i princip lika bra så att då säga att man måste börja med en viss diet känns inte särskilt evidensbaserat. Men om vi då istället låter människor välja själva bland alla dessa dieter så verkar de alltså i genomsnitt få lite sämre resultat.
Så för bästa resultat borde man kanske fråga dessa personer vad de äter nu, vad de inte skulle kunna tänka sig att äta för diet, och sen ge dem precis den dieten som de inte vill ha.
Okej, nu skojar jag lite. Jag tror inte det är en bra lösning. Jag tror mer på att man ska fokusera på andra saker än själva dieten som ska ätas och istället lägga fokus på varför personen i fråga väljer att äta många sämre livsmedel idag och sen därifrån försöka hitta lösningar för att minska på den mängden.
