Läskförsäljningen sjunker idag i Sverige, vilket är en trevlig trend för folkhälsan, och den följer ett mönster som du kan se i de flesta länder i Västeuropa och Nordamerika. Folk verkar ha börjat förstå hur drycken kan påverka hälsan negativt helt enkelt.
Det är främst den sockersötade formen av läsk som har minskat i försäljning även om också de med sötningsmedel verkar ha minskat lite de sista åren på vissa platser. Något som sällan diskuteras här i Sverige eftersom det inte är direkt relevant för de flesta är att man i USA generellt sett använder någonting annat än socker i sin läsk. De använder istället något som förkortas HFCS vilket står för High Fructose Corn Syrup vilket på svenska heter isoglukos , fruktos-glukossirap eller glukos-fruktossirap .
I praktiken finns det ingenting som talar för att HFCS skulle vara sämre än vanligt socker ur en hälsosynpunkt, men då det normalt innehåller 55 procent fruktos istället för 50 procent som vanligt socker gör, och för att amerikanerna troligen försöker hitta någonting att skylla sin relativt större överviktsproblematik i förhållande till Europa på så har HFCS faktiskt ofta lyfts fram som ännu sämre än socker.
Det här har faktiskt tagit helt absurda proportioner i USA där sockerföretagen faktiskt gått ut med stora kampanjer där de smutskastar HFCS och tillverkarna av HFCS har då i sin tur gått ut med en massa kampanjer där de säger att deras produkt är lika ”naturlig” som socker.
[youtube code="lQ-ByUx552s?feature=oembed"] [youtube code="QWVFVNpEJFw?feature=oembed"]
Hur som helst så lever lite av de här skrönorna kvar och tramsbloggar på internet plockar då och då fram påståendet om att just HFCS skulle vara värre. Henrik Ennar t på SvD som älskar att överdriva hade också en artikel med titeln Nu kommer värsting-sockret för snart två år sedan som handlade om att HFCS troligen kan börjas säljas mer fritt i EU.
Det jag tänkte skriva om idag är därför en studie där man jämfört mättnaden av drycker med antingen fruktos, glukos, HFCS eller aspartam (1).
25 procent av energibehovet från drycker med socker
Upplägget på den här studien var väldigt enkelt så jag ska därför försöka hålla mig väldigt kort. Deltagarna fick över en åtta dagar lång period dricka fyra drinkar varje dag som totalt gav dem 25 procent av deras uppskattade energibehov. Utöver de här drinkarna fick de också mat som skulle täcka 125 procent av deras dagliga kaloriintag där de fick äta precis så mycket som de ville och det som inte åts upp returnerades helt enkelt till forskarna igen.
Egentligen var det två olika studier som samlades i en rapport i det här fallet men jag kommer att redovisa dem som en eftersom uppläggen var identiska förutom att innehållet i drinkarna skiljde sig lite åt. Totalt var det fyra olika typer av drinkar som testades.
- En med endast glukos
- En med endast fruktos
- En med HFCS
- En sötad med endast aspartam
Då fruktos är aningen sötare än socker och HFCS så tillsatte man även lite sötningsmedel i de här dryckerna för att se till så deltagarna inte skulle kunna märka någon skillnad i smak på drycken de fick.
Upplägget i den här studien var en så kallad cross-over vilket innebär att alla deltagarna i studien fick dricka alla dryckerna över åtta dagar vid olika tillfällen. Det här är ett väldigt bra upplägg när det går att genomföra eftersom deltagarna då fungerar som sin egen kontrollgrupp och vi får ingen inverkan från gener och troligen som mest en minimal inverkan från livsstilsfaktorer.
Studiens resultat – folk hamnade på kaloriöverskott när de drack kalorier
Resultatet i den här studien är i princip en upprepning av alla tidigare studier som gjorts på området. När deltagarna drack någon av dryckerna som innehöll kalorier så hamnade de spontant på ett kaloriöverskott. I just den här studien var deras överskott 16-20 procent extra kalorier varje dag när de fick någon av dryckerna med glukos, fruktos eller HFCS och det var ingen skillnad mellan de tre dryckerna.
När deltagarna däremot drack aspartam så förändrades inte deras kaloriintag nämnvärt. Om man ska vara exakt så åt de motsvarande 99 procent av sitt kaloribehov från maten men då deras drycker ändå innehöll lite kalorier då man använts sig av kommersiell aspartam i dryckerna som är utspädd i lite glukos så hamnade de på ett intag av 102 procent. Ett ”överskott” som utan tvekan är inom felmarginalerna för den här typen av studie.
Större effekt än vanligt från de sockersötade dryckerna
Det enda som egentligen överraskar med den här studien är att deltagarna faktiskt hamnade på ett så stort kaloriöverskott som de gjorde när de drack dryckerna med någon av sockertyperna i. Det är nästan som att dryckerna inte har gett någon mättnad alls i det här fallet medan tidigare studier på ämnet mer har antytt att vi trots allt brukar kompensera för ungefär 80-90 procent av kalorierna i läsk.
Jag har ingen aning om varför skillnaden blev så stor här. Kanske var det för att forskarna tog fram sin egen dryck och deltagarna därför inte visste att de drack kalorier på samma sätt som de troligen gör när de får dricka läsk?
Summering – som vanligt, drick inte socker i vätska
Det går bara att avsluta den här texten på ett sätt och det är den gamla vanliga uppmaningen som jag har gett i många tidigare texter. Om du inte har som mål att gå upp i vikt så undvik drycker sötade med någon form av sockerart. Den här studien och tidigare studier har i princip alla samtliga visat att det inte verkar spela någon roll om det är socker, fruktos, glukos eller HFCS som används utan så länge det är någon sockerart och det är sött så får det de flesta av oss att äta för mycket om vi inte räknar våra kalorier.
Och som vanligt visar den här studien också att om du ska välja mellan en dryck sötad med aspartam eller sötad med någon typ av socker så väljer du den med aspartam om du fokuserar på hälsoaspekten.
° ° °
Jacob Gudiol är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat" , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2" , som du hittar här.
[
