Älskade rutiner!

Ja, som du kanske märkt så ser det inte riktigt ut här som det brukar.

Du som läser detta behöver inga argument till varför styrketräning är det bästa sedan skivat bröd. Men ta gärna ett varv ändå.

Från oss alla, till er alla. Redaktören sänder sina hälsningar.

Om julen och den extremt talangfulle tomten.

Om hur den stigande temperaturen också blir en påminnelse om utlovade konditionspass.

Redig med gnäll från redaktören den här gången. Men med lite tur har han lite mer dur i pipan nästa gång.

Om varför redaktören anser att livet inte nödvändigtvis måste vara det ena eller det andra.

Vägen mot gainzen tar oss genom flera olika faser. Här sjunger Alex om några av dem.

Träningens effekter är lika oräkneliga som dramatiska. Speciellt när vi satsar på styrka.

Bestäm dig för vem eller vilka du vill beröra just idag.

Om den fysiska omtanken nu inte kan nå dig, se till att klappa dig själv i jul. Det är du värd.

Om vi hjälps åt, kanske kan vi med lite mer vett och vilja komma ur den här förskräckliga farsoten med både fysik och psyke någorlunda intakt?

Redaktören minns sina första stapplande försök till darriga axelpressar. Men också vad som utlöste dem.

När det ändå är vidrigt väder, passa på: Håll dig inne, väx, vila och må bra.

Vi är aldrig så levande som efter ett lyft som genomförts som om livet hängde på det.

Hur du ska tänka och prioritera för att få ut maximalt av dina träningsansträngningar.

Se för fan till att ta dig ut för att träna något varje dag. Hårt.

Även om det mesta i världen fortsätter att vara upp och ned så är det ett stort antal av mina medmänniskor som denna vecka återvänt till nån sorts arbete.

Det är rätt trevligt att vila och njuta av väder och eventuell ledighet. Att vi sover lite mer, umgås lite mer, och gör mer av ingenting. Att bara löka.

Jag är normalt ingen person som håller fast i det förflutna. Istället ser jag med nästan barnslig förtjusning fram mot nya möten, nya upplevelser, nya buteljer (!) och nya marklyftsförsök.

Redaktören behandlar känslan av att helt enkelt gå av på mitten – den här gången som en konsekvens av den pågående bantningen.

Om insikten att tappad vikt på vågen ofta också blir detsamma på stången.

Det var nu några dagar sedan vi kunde stänga dörrarna till Solnahallen bakom oss, för att gå hem efter en lång och intensiv helg i styrkans tecken.

I drygt 10 månader har vi nu planerat och adderat, fejat och fixat, ordnat och grejat. Nu är Tyngre VIII ordentligt i antågande.

Nej, du behöver kanske inte leva lördag hela veckan. Du kan kalla det vardag varje dag om du vill. Min poäng är bara att ditt liv är nu. Idag.

Nu ger vi romantiken ännu en chans. Vi kallar det Gymdejten.

Nu till helgen är det dags för proffsbyggningens heliga Graal igen, denna gång för 56:e gången i ordningen. Fortfarande är det bara 14 personer som kan titulera sig Mr Olympia. Kanske får vi möta en 15:e på söndag?

Naturligtvis är jag stolt som en tupp över att vi först och främst fortfarande finns kvar. Det är minsann ingen självklarhet. Men också över att vi verkar nå fram till allt fler med vårt enkla budskap: lyft, för fasen! Styrketräning, oavsett syfte och vald uttrycksform, är nämligen en av de mer betydande faktorerna för att vi alla ska kunna åldras med någon sorts behållning och kvalitet.

Förra veckan skrev jag om hur min egen sommarträning i och för sig hade genomförts, men kanske inte på den intensiva och stringenta nivå jag en gång hade lovat den. Senare samma vecka fick jag under en spontant påkallad marklyftssejour också genomföra nån sorts lackmustest över progressionen. Resultatet? Inte alls pjåkigt.

Nu är vi på gång – på riktigt!

Du känner säkert igen dig i formspråket, men förhoppningsvis kommer du uppleva vår redaktionella plattform enklare, snabbare, mer intuitiv och mer lättanvänd än tidigare.

Mycket har hänt, mer kommer att hända.

Det är faktiskt inte det minsta viktigt varför vi går och tränar. Så länge vi gör det.