Nåväl, jaja vi återgår väl till träningen.

Träningen:
Grunden har varit att simma en gång i veckan, cykla två gånger i veckan och springa tre gånger i veckan. Ett pass på cykel samt löpning har varit lågintensivt och långt och ett pass på löpning/cykel har varit högintensivt. Inte mer avancerat än så. Simningen har varit lite blandad. Utöver detta har jag blandat in skierg, lite hopp, styrketräning och rowerg. Trots brist på avancerad träning har det generellt gått väldigt bra, men eftersom det rör sig om mig finns det givetvis saker som gått åt helsike också.

13 veckor ut från Ironman Kalmar blev jag sjuk i något mancold-aktigt. Problemet var att när en vanlig förkylning brukar ta några dagar för sig att bli bra, så blev det inte denna gången. Jag försökte starta upp träningen, men då kom bakslagen direkt och symptomen förvärrades. Efter 3 veckor hade det inte blivit ett dugg bättre och en körtel på halsen och bakom örat började bli väldigt svullna + att jag fick ett mycket märkligt märke på skallen. Dags för läkarbesök helt enkelt. Fick då penicillin och skallen återgick till sina “normala” form (den normala formen verkar inte vara kompatibel med speciellt många simglasögon så den är nog inte så normal generellt), men det skulle ta ytterligare 1,5 vecka innan jag kunde börja träna igen.

Några veckor senare hade jag det sista långpasset. Jag började med att cykla 93,5 km med snitthastighet på 29 km/h och med låg puls för att sedan springa ett halvmarathon, vilket blev ett nytt PB på just halvmarathon med 2 min 28 sekunder (1:47:09). Det kändes mäktigt, ett riktigt bra resultat från min sida. Men smakar det så kostar det och veckan efter sprang jag inte alls pga känningar i vaden. Två veckor efter det kunde jag börja lufsa, men det var absolut inte snack om några intervaller. Sedan började knäna kännas av. Jag bad min fru (som är Värmlands bästa fysioterapeut) känna på mitt knä. Hon tafsade på mitt knä och några sekunder senare sa hon “patella tendinopati”. Well… inte så bra. I mitt fall var problemet ganska milt, men även en mild patella tendinopati behöver några veckor för att läka. Vid detta läget var jag 3 veckor från Ironman Kalmar. Både cykling och löpning kan förvärra tillståndet, men att inte springa och cykla helt under 3 veckor skulle enligt mig (jag är faktiskt också fysioterapeut. Kanske ingen bra fysioterapeut, men ändå!) vara värre på tävlingsdagen. Jag valde att fortsätta springa och cykla korta distanser i lugnt tempo. Jag använde skiergen för att göra intensiva intervaller för att fortfarande ha möjlighet att få upp pulsen ordentligt även under dom sista veckorna utan att belasta knäna. Ett genidrag om jag får säga det själv.

Samma dag som Anna gav mig diagnos patella tendinopati fick jag hem mina nya löparskor. Om det är smart att byta modell 3 veckor ut ifrån årets största lopp när du dessutom är skadad? Nja inte direkt. Problemet var att jag såg en skaderisk med mina gamla skor som hade använts i minst 120 mil på en kroppsvikt mellan 88-95 kg. I löpning är detta en ansenlig vikt. Skorna började kännas som en disksvamp i dämpningen när jag sprang. Jag ville ha en sko som inte kosta allt för mycket med med lite mer “studs” och då blev valet ett par Asics Novablast 5. För 1071 kr kändes dom som ett kap (vilket det var, eftersom Asics precis hade släppt Novablast 6 och då reade ut Novablast 5). Det var mer studs i sulan än jag var van vid. Detta ger såklart bättre respons i skon, men sliter mer på fötter, benhinnor, vader och lårmuskler. Det kändes däremot hanterbart.

Kosten
Kosten har ändå varit okej, men 7 veckor ut fick jag lite panik när jag ställde mig på vågen efter en vecka med att ha ätit glass tre gånger per dag (jag hade semester och jag har mentala åldern av en 6-åring, vad förväntar du dig?). Kan förövrigt stenhårt rekommendera ICA basics chokladglasstrutar för den som vill missbruka glass till bra peng, även Lidl har mina favorit tyska magnum-wannabe glass med chokladglass i och med chokladkrokant på utsidan för en bra peng per glass. Can recommend!

Eh ja, det var ju då inget bra val att knarka glass 3 ggr per dag. Inta endast glass på ansvarsfullt sätt. Visst, rätt mycket av den vikten som vågen visade var säkert vatten (läs gräddglass) i maximalt laddade glykogendepåer, men detta var inte optimalt. Så jag kapade bort det mesta skräpet jag åt och minskade energiintaget till mer lämplig nivå. Åtta dagar ut från Ironman Kalmar när jag skriver detta har jag nu en morgonvikt på 85,3 kg, vilket innebär en viktnedgång sedan Ironman Kalmar 2024 på ca 8-9 kg. Helt okej ändå tycker jag! Detta är också lägsta kroppsvikten jag haft på över 12 år. Viktnedgången är såklart en av anledningarna till att det kommer gå betydligt snabbare nu. Känns kul. Får passa mig på Ölandsbron bara, så mitt nya lätta jag inte fångas av vinden och råkar flyga av bron som en flygande ekorre.

Målet med Ironman Kalmar 2026?
Min tid 2024 var 14 h 33 min. Iallafall 1 h av den tiden ska det gå att kapa, helst vill jag kapa 10% av tiden från 2024, vilket skulle innebära 13 h 06 min. Planen för det är:
Simning (3,8 km): ca 1h 40 min (2:35 min / 100 m)
Cykling: ca 6 h 18 min (28 km/h i snitt)
Löpning: ca 4 h 50 min (6:52 min/km)
Växlingar: Totalt 13 min
Totalt: 13 h 1 min
Då har jag 5 minuter i buffert också. Perfekt.

Går detta att fixa? Ärligt talat ingen aning. Kanske? Med tanke på kroppens skick är det lite som rysk roulette just nu. Förhoppningsvis håller det, men det finns en risk att det går åt pipsvängen. Något jag kommer vara extra noga med i år är att få i mig kolhydrater under hela löpningen, vilket jag misslyckades med förra gången när jag blev trött och less på livet 15 km in i löpningen. Loppet blev avsevärt mycket sämre när jag slutade trycka i mina gels, så det hade varit bättre att härda ut. 

Kommer jag flyga av ölandsbron? Kommer knäna att hålla? Kommer jag kunna skryta på instagram kvällen den 15 augusti med en ny medalj runt halsen?

Håller ni utkik efter startnummer 355 i ironman-appen så får ni svaret! (och på min instagram givetvis, jag vill ha och kräver likes!)