Lightläsk, vanlig läsk eller osötad dryck i ett år - spelar det någon roll?

Gudiol sätter tänderna i en ny studie som specifikt undersökt hur drycker med sötningsmedel mäter sig med drycker som inte är sötade alls, och vad som händer om du som dricker sockersötad dryck går över till artificiella sötningsmedel eller helt utan sötning.

Jacob Gudiol

Jag har skrivit om lightläsk jämfört med sockersötad läsk många gånger om i olika sammanhang. Senast var i slutet av mars då jag skrev om en nypublicerad översiktsartikel där forskare hade summerat alla längre studier där man jämfört sockersötad dryck mot dryck sötad med sötningsmedel. Jag ska inte upprepa allting jag skrev i den artikeln men själva summeringen var att all forskning fram till dess pekade mot att det är bättre att välja en dryck med sötningsmedel.

Frågan om drycker med artificiella sötningsmedel är bättre än de som sötats med socker har varit besvarat i många år nu om du frågar mig men det återstår trots det frågor kvar att besvara. En sådan fråga är hur drycker med sötningsmedel mäter sig med drycker som inte är sötade alls. Finns det någon betydande skillnad där?

En annan fråga där det inte finns fullt så många studier som man kanske hade önskat är vad som händer om du får personer som dricker sockersötad dryck att gå över till att antingen dricka dryck med artificiella sötningsmedel eller dryck utan någon sötning. Vad händer då?

För mindre än en vecka sedan publicerades en större och mer långvarig studier där man hade tittat på just de här två frågorna (1).

Socker, sötningsmedel eller ingen sötning i 12 månader

I studien i fråga inkluderade man totalt drygt 200 personer som alla drack sockersötad dryck regelbundet. De här deltagarna delades sen in i tre olika grupper som fick olika drycker levererade till sig gratis över ett år. De tre formerna av drycker var följande:

  • Sockersötade drycker
  • Drycker sötade med sötningsmedel
  • Drycker utan sötning

Deltagarna fick i övrigt välja precis vilka drycker som helst som de ville ha från just deras kategori. Så var det någon som ville dricka något med apelsinsmak och någon annan något med colasmak så gick det alltså utmärkt. Det fanns inga restriktioner på typen av sötningsmedel så deltagarna fick välja fritt där med. Om någon ville ha en dryck med aspartam så gick det bra och ville samma person ha en dryck med sukralos nästa gång så gick det också bra.

När det gäller mängden dryck så var inte den bestämd. Deltagarna blev istället tillsagda att de skulle ersätta den sockersötade läsken som de drack tidigare med den dryck som de nu fick gratis. Så om det var någon som drack 2 liter om dagen innan så skulle hen fortsätta med det under studietiden med samtidigt som någon annan som kanske bara drack 33cl om dagen istället skulle dricka så mycket.

Målet med den här studien var helt enkelt att undersöka vad som händer om du får människor som normalt dricker sockersötad dryck byter ut den drycken mot en dryck utan kalorier. Och sedan om det blir någon skillnad om den drycken som de börjar dricka är söt eller inte.

Deltagarna i den här studien var unga, medelålder på 26 år. De var inte heller särskilt feta från början utan de hade en BMI på 26 från start. Det räknas som övervikt men i dagens USA där studien genomfördes så ligger de i princip på genomsnittet. Deltagarna var inte heller några storkonsumenter av läsk eller lightläsk från början utan de låg på i genomsnitt lite drygt en halv liter om dagen.

Resultatet – små och svårtolkade effekter

Det hände faktiskt inte jättemycket hos deltagarna i den här studien oavsett vilken grupp som de hamnade i. Detta trots att deltagarna som fortsatte att dricka sockersötade drycker faktiskt ökade på sitt dagliga intag något från 0,5 till 0,8 liter om dagen.

Huvudmåttet för den här studien var förhållandet mellan triglycerider och HDL kolesterol. Med huvudmått menas det som forskarna först och främst var intresserade av att undersöka och som de också planerade studien efter när det gäller antalet deltagare, studietid och så vidare. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna på den punkten efter 12 månader.

Förutom blodfetterna ovan så tittade forskarna även på en hel del annat. Där var inte heller några statistiskt signifikanta skillnader när det gällde LDL kolesterol, insulinkänslighet, inflammation (hsCRP), blodtryck, kroppsvikt eller fettmassa.

Där var faktiskt inte en enda jämförelse när det gäller en hälsomarkör som var statistiskt signifikant mellan grupperna efter de 12 månaderna. Det fanns däremot skillnader när det gäller deltagarnas känslighet och preferens för sötma.

Sockerdrickare gillade mer söta drycker

En intressant jämförelse man gjorde mellan grupperna före och efter studien var att de fick smaka på 10 olika drycker med olika hög koncentration av socker. Deltagarna fick sedan skatta dessa drycker på en skala från 1-100 efter hur söta de tyckte att drycken var och sedan också vilken av koncentrationerna som de föredrog mest.

Här fann man att deltagarna som fick fortsätta att dricka en sockersötad dryck hade en sämre känslighet för sötma. Gruppen som drack dryckerna med sötningsmedel fortsatte att ligga på samma nivå som före medan gruppen som fick dricka osötade drycker blev mer känsliga för sötman.

När det gällde vilken sötma som deltagarna föredrog så var förändringen lite annorlunda. Gruppen som fortsatte att dricka sockersötade drycker fortsatte att gilla samma koncentration av sötma. För grupperna som fick söta drycker med sötningsmedel eller osötade drycker så minskade däremot deras preferens. De tyckte alltså att mindre söta drycker smakade bäst efter de 12 månaderna.

Subgruppsanalyser och trender

Det här var ingen viktnedgångsstudie och deltagarna var inte särskilt feta från början. Deltagarna var inte heller några storkonsumenter av läsk innan studien började samtidigt som de var ganska unga. Så det är möjligt att det här har inverkat på resultatet.

Forskarna gjorde därför en subgruppsanalys efter att de redan hade samlat in all data för att se om där kanske var skillnader i resultat baserat på utgångsläget för deltagarna. De hade inte planerat den här undersökningen från början och det är alltid vanskligt när sådana här kontroller utförs i efterhand då det är lätt att få fram resultat som egentligen inte är på riktigt när man börjar mixtra med data. Enda orsaken till att jag faktiskt tar upp det här är för att jag har sett att en del tidningar har skrivit om det här som att studien faktiskt bevisade det här.

Hur som helst så delade forskarna in deltagarna efter hur mycket fett som deltagarna hade kring bålen från början och sen tittade de på förändringar i vikt igen. Då var det så att den tredjedelen av deltagarna som hade mest fett kring buken från början fick signifikant sämre resultat när de fortsatte att dricka sockersötad läsk istället för lightläsk eller osötad dryck.

När vi endast tittar på den här tredjedelen av deltagarna så kan ju resultatet se ganska övertygande ut. Om vi däremot tittar på den andra två tredjedelarna indelat i den tredjedelen med minst fett kring buken och tredjedelen i mitten så blir resultatet stökigt igen.

Som du kan se finns det inte direkt något rimligt mönster här. Om vi ska tro på det här så borde lightläsk oavsett sötning göra personer med mindre fett kring buken fetare medan det samtidigt gör så att personer som har något mer fett kring buken lite smalare. Och osötad dryck är då neutralt för alla utom gruppen som har måttliga mängder fett kring bruken som blir fetare av osötade drycker. Sockersötad dryck är sedan den enda drycken som gör de som har mer fett ännu fetare.

Totalt kaos och uppenbarligen finns det ingen verklig effekt här eller så är antalet studiedeltagare för få för att en sådan här subgruppsanalys ska gå att göra. Slumpen verkar inverka betydligt.

Ett konsekvent mönster där sockersötad dryck var sämre

Som jag skrev ovan fanns där inga signifikanta skillnader mellan några grupper i den här studien. Det bör tolkas som att det faktiskt inte spelar någon större roll om människor dricker sockersötad dryck, lightläsk eller osötad dryck över 12 månader när mängden är i genomsnitt ungefär 0,8 liter om dagen.

Som jag har påpekat många gånger så finns det ingenting som människor normalt äter eller dricker som är så otroligt dåligt för hälsan så det får en markant effekt för sig själv. Det gäller uppenbarligen också läsk trots att jag har kallat det för världens sämsta livsmedel ?.

Men ett år är egentligen ingen tid alls när det gäller kost och hälsa. Det är väldigt ovanligt att du hittar personer som går från att ha en metabolism som fungerar kanon ett år för att sedan ett år senare ha tydliga problem med blodsocker, blodfetter, blodtryck, inflammation med mera. Detta är processer som tar tid att utveckla.

Då den här studien endast hade 200 deltagare och det var tre grupper så kan man argumentera för att det finns en betydande risk för ett så kallat typ 2 fel här. Med typ 2 fel innebär att vi säger att vi kommer fram till att det inte finns någon effekt när det i själva verket finns det.

Det finns ganska gott om studier sen tidigare på framför allt sockersötad dryck och de pekar ganska konsekvent mot negativa effekter. Det talar också för att det finns en risk för typ 2 fel här.

Därför tycker jag att det är berättigat att titta på trenderna i den här studiens resultat. Alltså hur de faktiska siffrorna mellan grupperna ser ut trots att resultaten inte är signifikanta rent statistiskt.

När vi gör det så fanns där en trend mot ökad inflammation, sämre ration mellan triglycerider och HDL-c, högre insulin efter en standardiserad måltid, sämre diastoliskt blodtryck och ökad viktuppgång i form av fettmassa hos deltagarna som fortsatte dricka sockersötad dryck. Du kan se resultaten i diagrammet här under. Det är inte det mest pedagogiska diagrammet men alla resultat här under visar på en negativ trend för gruppen som drack sockersötad dryck (blå staplar).

Där var inga resultat där gruppen som drack sockersötad dryck trendade mot ett mer positivt värde jämfört med de två andra grupperna.

Tittar vi till exempel på förändringen i fettmassa i den här studien så är den faktiska skillnaden i värdet 0,9 kg. Då människor i genomsnitt går upp ungefär 0,5 kg om året så kan du ju argumentera för att det här resultatet potentiellt kan vara betydelsefullt. Nu var ju inte skillnaden mellan de andra grupperna statistiskt signifikant så det är stor osäkerhet bakom siffran. Det här belyser bra hur svårt det faktiskt är att studera kost i stort. Vi pratar nästan alltid om väldigt små effekter som dessutom behöver lång tid på sig att för att uppstå.

I studier där vi ser stora förbättringar på kortare tid så handlar det också om stora förändringar. Många saker i kosten förändras och ofta kombineras allting med en minskning i fettmassa som har betydande påverkan på i princip alla hälsomarkörer. När vi istället ska studera ett enda livsmedel så blir det väldigt svårt.

Summering – sockersötad dryck är fortfarande dåligt men det är inget gift

Jag tycker att den här studien kan summeras med att även om tidigare forskning har visat att sockersötad dryck har negativa effekter så är det inte så att sockersötad dryck är farligt om du dricker det sporadiskt. Det går så klart att argumentera för att det nästan alltid är ett sämre val. Det ger dig kalorier utan någon näring samtidigt som det är dåligt för tänderna och kostar pengar.

Men om du hela tiden bara ska prioritera den typen av saker så kan livet också bli lite tråkigare på sikt. Personligen så tycker jag numera att dryckerna med sötningsmedel smakar bättre och då är ju det ett självklart val före sockersötade drycker. Men för de som inte gillar smaken av sötningsmedel så är det alltså inte hela världen om det blir något sockersötat då och då.

Ett konsekvent drickande likt deltagarna i den här studien håll på med skulle jag däremot inte ge mig på. Även om inte skillnaderna blev signifikanta rent statistiskt här så är jag fortfarande övertygad om att det är en dålig idé för hälsan. Trenden som ändå fanns här tillsammans med mycket tidigare forskning tycker jag räcker för att hålla kvar vid den slutsatsen.

När det gäller delen kring vilken sötma som deltagarna i den här studien gillade före och efter studien så tycker jag att den är intressant. Det finns en del studier sen tidigare som visat att vi människor vänjer oss lite till det vi äter.

Äter vi mycket sött så tenderar vi att behöva lite mer sött för att känna av det. Äter vi mycket salt eller mycket fett så är effekten liknande. Här verkar dock sötningsmedel ha något av en delad effekt. Deltagarna började föredra mindre sötma trots att de samtidigt inte blev känsligare för sötman. Jag har ingen bra förklaring till varför det blev så men förhoppningsvis så tittar någon forskargrupp vidare på den frågan.

Photo by Blake Wisz on Unsplash


Liknande artiklar
Jenny Hedin om att nekas vård på grund av sin vikt

I detta avsnitt gästas vi av Jenny Hedin, som nyligen fick uppmärksamhet i media efter att ha nekats tandvård på grund av sin vikt.

2 dec. 2024

Anne Börjesson om att stärka barn med särskilda behov

I detta avsnitt möter vi Anne Börjesson, en eldsjäl och ledare för Friskvårdsgruppen och Aktivitetsgruppen i Kungsbacka.

25 nov. 2024

Fanny Lagerwall är tillbaka – livet, Wegovy och allt däremellan

Fanny Lagerwall gästar återigen podden och delar sin resa sedan vi hördes sist.

18 nov. 2024

Jenny Anderssons resa i Biggest Loser och livet efter tävlingen

I detta avsnitt gästas vi av Jenny Andersson, som kom på andra plats i Biggest Loser 2023.

28 okt. 2024

Är det bättre med vanlig cola än light till små barn?

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten.

22 okt. 2024

Det stora Ozempic-avsnittet

I dagens avsnitt djupdyker vi i ett ämne som är på allas läppar – Ozempic, men också andra GLP-1-läkemedel.

21 okt. 2024

Kroppskontakt med Karin Magnusson – Grundorsakerna bakom våra matvanor och hur vi kan bryta dem

I dagens avsnitt gästas vi av författaren, terapeuten och dietisten Karin Magnusson, aktuell med boken Kroppskontakt.

14 okt. 2024

Fastna i tankar – och hur vi tar oss ur dem

I dagens avsnitt dyker vi in i ett ämne som många av oss brottas med – att fastna i sina tankar.

7 okt. 2024

Barnobesitas – Hur vi skapar en hälsosam framtid för våra barn med Mai-Lis Hellenius

I dagens avsnitt gästas vi av Mai-Lis Hellenius, professor och forskare vid Karolinska Institutet. Mai-Lis är en av Sveriges främsta experter på folkhälsa och har ägnat flera decennier åt att undersöka hur vår livsstil påverkar vår hälsa.

30 sep. 2024

Michaela Bredolo - Viktnedgång genom inre styrka och hållbar hälsa

I detta avsnitt träffar vi Michaela Bredolo som delar sin inspirerande hälsoresa.

23 sep. 2024

Fetmamedicin till 6-12 åringar gav bra resultat

Erik och Jacob diskuterar efter ett längre intro en ny studie där man testat fetmamedicinen Liraglutid hos barn 6-12 år med fetma.

17 sep. 2024

Att förstå aptit och matval – näringsfysiolog Kristina Andersson

I dagens avsnitt gästas vi av näringsfysiologen och författaren Kristina Andersson, bland annat känd från Biggest Loser och böckerna HUNGER och ÄT SMART.

16 sep. 2024

Känslor, tankar och beteenden för en hälsosammare höst

I dagens avsnitt plockar våra poddvärdar upp från förra veckans avsnitt kring förståelse för känslor och tankar och hur man kan utveckla hälsosamma beteenden.

9 sep. 2024

Återgång till rutiner och balans efter sommaren

Pischa & Magnus är tillbaka efter vad som verkar ha varit en fantastisk sommar. De startar säsongen starkt med snack om att återfå hälsosamma vanor och skapa balans efter en lång ledighet.

2 sep. 2024

Norges nya kostråd och alla stora källor till tillsatt socker i USA

Erik, Caroline och Jacob diskuterar två ämnen i avsnitt 134 av Hälsoveckan by Tyngre.

27 aug. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

GLAD SOMMAR FRÅN OSS!

Nu tar duon sommarlov från podden och laddar upp inför hösten med nya spännande gäster och samtal. Vi går även igenom frågor som kommit in från er lyssnare.

10 juni 2024

Längre livslängd för typ 2-diabetiker med Ozempic

Jacob och Caroline berättar om en ny studie i New England Journal of Medicine där man visat att semaglutide minskar risken för dödsfall och försämring av redan förekommande njursjukdom hos typ 2-diabetiker.

28 maj 2024

Pischa & Mange filosoferar rätt från Grekland

Våra poddvärdar diskuterar saker som dykt upp under deras vecka i Grekland. Häng med!

20 maj 2024

Varför lyckas vissa & andra inte?

Magnus & Pischa går igenom deras nycklar och tankar kring varför vissa lyckas med att nå sina mål och andra inte.

13 maj 2024

Mer träning ger större vadmuskler

Vadmusklerna svarar bättre på hög volym - i alla fall kortsiktigt.

Jacob Gudiol

12 maj 2024

Your wish is our command!

Ni önskade, de svarar! Vad äter Mange & Pischa och hur går deras filosofi egentligen? Lever de som de lär? Återstår att höra, IN & LYSSNA!

6 maj 2024

Från övervikt till Bikini Fitness!

Sarah Mossfeldt tar sig ur ett kontrollerande förhållande där hon även gått upp en hel del i vikt, revanschen blir bikini fitness. Hör henne berätta om denna omtumlande resa och hur man hittar balansen efter.

29 apr. 2024

Digitalisering av behandling kring barnobesitas, hur går det till?

Malin Ramkloo är den i Sverige som jobbat längst med appen Evira. Ett verktyg som har vuxit sig starkt inom behandling av barnobesitas.

22 apr. 2024

Whatever fits your macros, ELLER??

Magnus och Pischa tar upp lyssnarnas frågor. De pratar mindset, makroämnen och är obesitas en sjukdom?

15 apr. 2024

Gener, ultraprocessad mat och fetma

Jacob och Erik diskuterar tre olika ämnen. Däribland övervikt, gener och fetma.

26 mars 2024

Kost, problematiska inlägg på sociala medier och vårt absoluta favoritämne, kost

Idag gästar ingen expert eller gäst utan ni får njuta av ett extra långt avsnitt med endast Pischa & Mange och deras ljuva stämmor.

25 mars 2024

Johan har gått från 177 till 105 kg på 1 år

I veckans avsnitt gästar fantastiska Johan Julinder som tar oss igenom sitt liv. Vilka metoder funkar egentligen?

18 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Olivia Helltén genomgick en gastric bypass som 18-åring

Hela livet har Olivia Helltén fått höra att så länge som hon är överviktig så kommer hon aldrig att leva längre än till 30.

4 mars 2024

Biggest Loser ett år senare, Jocke & Jossan gästar!

Den populära duon Joakim ”Jocke” Isaksson Markström och Josselin Freytes pratar färgglada piskor, att vara snäll med sig själv och hur svårt det är att bibehålla en livsstil.

26 feb. 2024

"Överviktiga är fula, lata och oattraktiva"

Emilia Berglund hörde av sig till oss med sin historia om hur boken 'Dags att bli smal!' skapade så pass stor ångest hos henne att hon hamnade i en berg- och dalbana kring hennes vikt.

19 feb. 2024