Jag har skrivit om lightläsk jämfört med sockersötad läsk många gånger om i olika sammanhang. Senast var i slutet av mars då jag skrev om en nypublicerad översiktsartikel där forskare hade summerat alla längre studier där man jämfört sockersötad dryck mot dryck sötad med sötningsmedel. Jag ska inte upprepa allting jag skrev i den artikeln men själva summeringen var att all forskning fram till dess pekade mot att det är bättre att välja en dryck med sötningsmedel.
Frågan om drycker med artificiella sötningsmedel är bättre än de som sötats med socker har varit besvarat i många år nu om du frågar mig men det återstår trots det frågor kvar att besvara. En sådan fråga är hur drycker med sötningsmedel mäter sig med drycker som inte är sötade alls. Finns det någon betydande skillnad där?
En annan fråga där det inte finns fullt så många studier som man kanske hade önskat är vad som händer om du får personer som dricker sockersötad dryck att gå över till att antingen dricka dryck med artificiella sötningsmedel eller dryck utan någon sötning. Vad händer då?
För mindre än en vecka sedan publicerades en större och mer långvarig studier där man hade tittat på just de här två frågorna (1).
Socker, sötningsmedel eller ingen sötning i 12 månader
I studien i fråga inkluderade man totalt drygt 200 personer som alla drack sockersötad dryck regelbundet. De här deltagarna delades sen in i tre olika grupper som fick olika drycker levererade till sig gratis över ett år. De tre formerna av drycker var följande:
- Sockersötade drycker
- Drycker sötade med sötningsmedel
- Drycker utan sötning
Deltagarna fick i övrigt välja precis vilka drycker som helst som de ville ha från just deras kategori. Så var det någon som ville dricka något med apelsinsmak och någon annan något med colasmak så gick det alltså utmärkt. Det fanns inga restriktioner på typen av sötningsmedel så deltagarna fick välja fritt där med. Om någon ville ha en dryck med aspartam så gick det bra och ville samma person ha en dryck med sukralos nästa gång så gick det också bra.
När det gäller mängden dryck så var inte den bestämd. Deltagarna blev istället tillsagda att de skulle ersätta den sockersötade läsken som de drack tidigare med den dryck som de nu fick gratis. Så om det var någon som drack 2 liter om dagen innan så skulle hen fortsätta med det under studietiden med samtidigt som någon annan som kanske bara drack 33cl om dagen istället skulle dricka så mycket.
Målet med den här studien var helt enkelt att undersöka vad som händer om du får människor som normalt dricker sockersötad dryck byter ut den drycken mot en dryck utan kalorier. Och sedan om det blir någon skillnad om den drycken som de börjar dricka är söt eller inte.
Deltagarna i den här studien var unga, medelålder på 26 år. De var inte heller särskilt feta från början utan de hade en BMI på 26 från start. Det räknas som övervikt men i dagens USA där studien genomfördes så ligger de i princip på genomsnittet. Deltagarna var inte heller några storkonsumenter av läsk eller lightläsk från början utan de låg på i genomsnitt lite drygt en halv liter om dagen.
Resultatet – små och svårtolkade effekter
Det hände faktiskt inte jättemycket hos deltagarna i den här studien oavsett vilken grupp som de hamnade i. Detta trots att deltagarna som fortsatte att dricka sockersötade drycker faktiskt ökade på sitt dagliga intag något från 0,5 till 0,8 liter om dagen.
Huvudmåttet för den här studien var förhållandet mellan triglycerider och HDL kolesterol. Med huvudmått menas det som forskarna först och främst var intresserade av att undersöka och som de också planerade studien efter när det gäller antalet deltagare, studietid och så vidare. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna på den punkten efter 12 månader.
Förutom blodfetterna ovan så tittade forskarna även på en hel del annat. Där var inte heller några statistiskt signifikanta skillnader när det gällde LDL kolesterol, insulinkänslighet, inflammation (hsCRP), blodtryck, kroppsvikt eller fettmassa.
Där var faktiskt inte en enda jämförelse när det gäller en hälsomarkör som var statistiskt signifikant mellan grupperna efter de 12 månaderna. Det fanns däremot skillnader när det gäller deltagarnas känslighet och preferens för sötma.
Sockerdrickare gillade mer söta drycker
En intressant jämförelse man gjorde mellan grupperna före och efter studien var att de fick smaka på 10 olika drycker med olika hög koncentration av socker. Deltagarna fick sedan skatta dessa drycker på en skala från 1-100 efter hur söta de tyckte att drycken var och sedan också vilken av koncentrationerna som de föredrog mest.
Här fann man att deltagarna som fick fortsätta att dricka en sockersötad dryck hade en sämre känslighet för sötma. Gruppen som drack dryckerna med sötningsmedel fortsatte att ligga på samma nivå som före medan gruppen som fick dricka osötade drycker blev mer känsliga för sötman.
När det gällde vilken sötma som deltagarna föredrog så var förändringen lite annorlunda. Gruppen som fortsatte att dricka sockersötade drycker fortsatte att gilla samma koncentration av sötma. För grupperna som fick söta drycker med sötningsmedel eller osötade drycker så minskade däremot deras preferens. De tyckte alltså att mindre söta drycker smakade bäst efter de 12 månaderna.
Subgruppsanalyser och trender
Det här var ingen viktnedgångsstudie och deltagarna var inte särskilt feta från början. Deltagarna var inte heller några storkonsumenter av läsk innan studien började samtidigt som de var ganska unga. Så det är möjligt att det här har inverkat på resultatet.
Forskarna gjorde därför en subgruppsanalys efter att de redan hade samlat in all data för att se om där kanske var skillnader i resultat baserat på utgångsläget för deltagarna. De hade inte planerat den här undersökningen från början och det är alltid vanskligt när sådana här kontroller utförs i efterhand då det är lätt att få fram resultat som egentligen inte är på riktigt när man börjar mixtra med data. Enda orsaken till att jag faktiskt tar upp det här är för att jag har sett att en del tidningar har skrivit om det här som att studien faktiskt bevisade det här.
Hur som helst så delade forskarna in deltagarna efter hur mycket fett som deltagarna hade kring bålen från början och sen tittade de på förändringar i vikt igen. Då var det så att den tredjedelen av deltagarna som hade mest fett kring buken från början fick signifikant sämre resultat när de fortsatte att dricka sockersötad läsk istället för lightläsk eller osötad dryck.
När vi endast tittar på den här tredjedelen av deltagarna så kan ju resultatet se ganska övertygande ut. Om vi däremot tittar på den andra två tredjedelarna indelat i den tredjedelen med minst fett kring buken och tredjedelen i mitten så blir resultatet stökigt igen.
Som du kan se finns det inte direkt något rimligt mönster här. Om vi ska tro på det här så borde lightläsk oavsett sötning göra personer med mindre fett kring buken fetare medan det samtidigt gör så att personer som har något mer fett kring buken lite smalare. Och osötad dryck är då neutralt för alla utom gruppen som har måttliga mängder fett kring bruken som blir fetare av osötade drycker. Sockersötad dryck är sedan den enda drycken som gör de som har mer fett ännu fetare.
Totalt kaos och uppenbarligen finns det ingen verklig effekt här eller så är antalet studiedeltagare för få för att en sådan här subgruppsanalys ska gå att göra. Slumpen verkar inverka betydligt.
Ett konsekvent mönster där sockersötad dryck var sämre
Som jag skrev ovan fanns där inga signifikanta skillnader mellan några grupper i den här studien. Det bör tolkas som att det faktiskt inte spelar någon större roll om människor dricker sockersötad dryck, lightläsk eller osötad dryck över 12 månader när mängden är i genomsnitt ungefär 0,8 liter om dagen.
Som jag har påpekat många gånger så finns det ingenting som människor normalt äter eller dricker som är så otroligt dåligt för hälsan så det får en markant effekt för sig själv. Det gäller uppenbarligen också läsk trots att jag har kallat det för världens sämsta livsmedel ?.
Men ett år är egentligen ingen tid alls när det gäller kost och hälsa. Det är väldigt ovanligt att du hittar personer som går från att ha en metabolism som fungerar kanon ett år för att sedan ett år senare ha tydliga problem med blodsocker, blodfetter, blodtryck, inflammation med mera. Detta är processer som tar tid att utveckla.
Då den här studien endast hade 200 deltagare och det var tre grupper så kan man argumentera för att det finns en betydande risk för ett så kallat typ 2 fel här. Med typ 2 fel innebär att vi säger att vi kommer fram till att det inte finns någon effekt när det i själva verket finns det.
Det finns ganska gott om studier sen tidigare på framför allt sockersötad dryck och de pekar ganska konsekvent mot negativa effekter. Det talar också för att det finns en risk för typ 2 fel här.
Därför tycker jag att det är berättigat att titta på trenderna i den här studiens resultat. Alltså hur de faktiska siffrorna mellan grupperna ser ut trots att resultaten inte är signifikanta rent statistiskt.
När vi gör det så fanns där en trend mot ökad inflammation, sämre ration mellan triglycerider och HDL-c, högre insulin efter en standardiserad måltid, sämre diastoliskt blodtryck och ökad viktuppgång i form av fettmassa hos deltagarna som fortsatte dricka sockersötad dryck. Du kan se resultaten i diagrammet här under. Det är inte det mest pedagogiska diagrammet men alla resultat här under visar på en negativ trend för gruppen som drack sockersötad dryck (blå staplar).
Där var inga resultat där gruppen som drack sockersötad dryck trendade mot ett mer positivt värde jämfört med de två andra grupperna.
Tittar vi till exempel på förändringen i fettmassa i den här studien så är den faktiska skillnaden i värdet 0,9 kg. Då människor i genomsnitt går upp ungefär 0,5 kg om året så kan du ju argumentera för att det här resultatet potentiellt kan vara betydelsefullt. Nu var ju inte skillnaden mellan de andra grupperna statistiskt signifikant så det är stor osäkerhet bakom siffran. Det här belyser bra hur svårt det faktiskt är att studera kost i stort. Vi pratar nästan alltid om väldigt små effekter som dessutom behöver lång tid på sig att för att uppstå.
I studier där vi ser stora förbättringar på kortare tid så handlar det också om stora förändringar. Många saker i kosten förändras och ofta kombineras allting med en minskning i fettmassa som har betydande påverkan på i princip alla hälsomarkörer. När vi istället ska studera ett enda livsmedel så blir det väldigt svårt.
Summering – sockersötad dryck är fortfarande dåligt men det är inget gift
Jag tycker att den här studien kan summeras med att även om tidigare forskning har visat att sockersötad dryck har negativa effekter så är det inte så att sockersötad dryck är farligt om du dricker det sporadiskt. Det går så klart att argumentera för att det nästan alltid är ett sämre val. Det ger dig kalorier utan någon näring samtidigt som det är dåligt för tänderna och kostar pengar.
Men om du hela tiden bara ska prioritera den typen av saker så kan livet också bli lite tråkigare på sikt. Personligen så tycker jag numera att dryckerna med sötningsmedel smakar bättre och då är ju det ett självklart val före sockersötade drycker. Men för de som inte gillar smaken av sötningsmedel så är det alltså inte hela världen om det blir något sockersötat då och då.
Ett konsekvent drickande likt deltagarna i den här studien håll på med skulle jag däremot inte ge mig på. Även om inte skillnaderna blev signifikanta rent statistiskt här så är jag fortfarande övertygad om att det är en dålig idé för hälsan. Trenden som ändå fanns här tillsammans med mycket tidigare forskning tycker jag räcker för att hålla kvar vid den slutsatsen.
När det gäller delen kring vilken sötma som deltagarna i den här studien gillade före och efter studien så tycker jag att den är intressant. Det finns en del studier sen tidigare som visat att vi människor vänjer oss lite till det vi äter.
Äter vi mycket sött så tenderar vi att behöva lite mer sött för att känna av det. Äter vi mycket salt eller mycket fett så är effekten liknande. Här verkar dock sötningsmedel ha något av en delad effekt. Deltagarna började föredra mindre sötma trots att de samtidigt inte blev känsligare för sötman. Jag har ingen bra förklaring till varför det blev så men förhoppningsvis så tittar någon forskargrupp vidare på den frågan.
Photo by Blake Wisz on Unsplash
