Nytt år, nya tag. Med en nyvunnen kulmage och ett helt färskt år framför sig brukar entusiasmen vara på topp för att börja med nya saker, när det nya året står i farstun. Det ska testas nya dieter, olika sätt att fasta på eller så lovar man dyrt och heligt att äta vegetariskt minst en gång i veckan. Med allt det här brukar även följa viljan att prova någon ny träningsform. Löpning byts mot Zumba, Zumba mot styrketräning och styrketräning byter plats med tyngdlyftning. Sällan är väl alla personliga tränare och gymägare mer glada än när tolvslaget just klingat ut och nya medlemsansökningar fullkomligt rasar in i mailkorgen.
Måhända är du en av alla lätt vilsna själar? Kanske funderar du på det här med crossfit? I din bekantskapskrets finns ett par filurer som brukar prata om att "kippa " eller någon tjej som heter "Fran ". Allt det där pratet har du för länge sedan gett upp med att försöka förstå, i dina öron låter det som rena grekiskan. Men, dom där filurerna till kompisar har sannerligen kommit i form snabbt. Och då till synes helt utan hjälp av 5-2, LCHF eller självsvält. Så du är onekligen intresserad. Men, du har också hört av andra att det där med crossfit är livsfarligt. Att man skadar sig och vinner pistoler i tävlingar. Tydligen får man inga muskler heller. Och att man måste sälja sin själ till djävulen för att få träna, det har du minsann också hört. För alla som tränar crossfit är med i en sekt. Det har Danne på jobbet sagt, han hade läst det på internet berättade han. Ändå är du intresserad. Du vill också lära känna den där Fran . Du vill också kippa. Tror du, i alla fall.
Den här texten är således till dig. Du som är sugen på det här med crossfit, men kanske inte riktigt vågar. Du är rädd för allt det där Danne på jobbet berättat om crossfit. Låt mig därför räta ut dina frågetecken.
"Jag vill inte sälja min själ till Satan"
Crossfit beskriva i vissa sammanhang (läs: på internetforum) som en sekt. Det brukar raljeras kring att crossfitutövare bara pratar om crossfit och aldrig verkar kunna sitta tysta i ett rum mer än fem minuter utan att prata om sin träningsform. Och det ska sägas: crossfitare pratar mycket om crossfit. Men, om man vänder lite på steken och argumenterar lite såhär istället: hur ofta pratar inte Hasse på jobbet om Manchester United? Ulla i expeditionen, tjatar inte hon rätt ofta om "Paradise Hotel "? Om vem som låg med vem i det senaste programmet? Och Tommy , snackar inte han rätt mycket om sin korp-innebandy? Jo. Det gör de alla tre. Pratar om sina intressen alltså. Om det som ligger just dem närmast om hjärtat. Och sett ur den synvinkeln är det väl inte så konstigt att crossfitare pratar om just crossfit? Att klaga på att någon hittat sin passion är lite som att bli upprörd över att en politiker bara pratar om just sina hjärtefrågor. Det faller sig ju liksom naturligt.
Alltså ska du som nybörjare inte avskräckas av argumenten att crossfitare inte kan prata om annat än sin träningsform. Istället bör du kanske bli än mer nyfiken på just varför de pratar om det hela tiden, och varför de är så många. Något måste det ju vara som lockar? Och nej, du kommer inte behöva skriva under medlemskapet i ditt eget blod. Inte heller kommer du stöta på en sekt som hatar alla andra träningsformer. Istället kommer du mest troligt hitta ett gäng individer som funnit den träningsform som passar just dem som handen i handsken. Konstigare är det faktiskt inte.
"Jag vill inte skada mig"
Alla idrotter innebär en skaderisk. Precis på samma sätt som att risken att trampa sönder foten på en legobit och tvingas amputera den ökar när du har småbarn i hemmet. Jag förstår att du som nybörjare tycker crossfit verkar läskigt. Du har sett filmklipp där folk i färgglada tights slänger med stålstänger fullastade med vikter på, samtidigt som de skriker "LÄTT! ". Självklart måste risken att skada sig vara överhängande i en sådan sport. Eller? Tittar vi på fakta så är faktiskt crossfit en relativt säker träningsform. Senare tids forskning från b la NSCA (National Strength and Conditioning Association ) har påvisat att crossfit som idrottsform har ungefär lika liten skadeprevalens per tusen tränade timmar som löpning. Och hur ofta hör du någon härja om att löpning är fullkomligt livsfarligt?
Med sunt förnuft och med coachning från dina tränare kommer inte crossfit vara farligare än någon annan idrottsform. Något som är betydligt farligare än att träna är nämligen att inte göra det alls.
"Måste jag vara halvnaken?"
En snabb sökning på "crossfit " på youtube kommer onekligen få den oinvigde att höja på ögonbrynen. För det ska sägas att crossfitare har en förmåga att verka vilja slänga av sig kläderna i ungefär samma utsträckning som en strippa gör det. Och det vill ju sannerligen inte du. Du är ju som de flesta andra av oss, vit som ett spöke i huden tack vare total avsaknad av solljus nio månader om året samt bärare av några extra "trivselkilon" . Frukta dock inte. Precis som att du inte kommer behöva sälja din själ till fenomenet crossfit, så kommer du inte heller behöva slänga av dig din bomullstisha. Ingen tränare kommer under passet skrika "Och så tar vi av oss tröjorna då, okej?!" .
Varför crossfitare i större tendens än andra verkar ha en fäbless för att strö kläder omkring sig törs jag inte riktigt svara på. Måhända har det att göra med att träningen kommer göra dig så svettig som en levande människa kan bli, så att du nästan bildar en egen atmosfär omkring dig. Eller så är det helt enkelt därför att det är skönt att träna i så lite kläder som möjligt. Oavsett vilket är valet ditt, mycket eller lite kläder. Det spelar ingen roll.
"Jag har ingen kondis. Jag kommer dö"
Bortsett från fördomen att crossfitare skadar sig i samma takt som det dog allierade soldater vid landstigningen i Normandie , är nog det här det argument jag mest stöter på när folk är intresserade av crossfit. De är sugna, men är rädda för om de ska orka. Jag kan till viss del förstå rädsla men samtidigt... du skippar väl inte att köpa den där extra stora hamburgetallriken bara för att du är rädd för att inte kunna äta upp den? Eller utlandsresan därför att det kanske blir för varmt? Nej precis. Kära nybörjare, alla är vi ju barn i början? Ingen elitidrottare på jorden började med Gunde Svan -kondis. Det är ju därför vi är där, för att träna. Och ja, crossfit är jobbigt. Men, bara precis så jobbigt som du själv väljer att göra det. Allt går att anpassa. Låt inte farhågan att "det kommer vara för jobbigt" stoppa dig från att testa! För då missar du ju kanske något som du kommer gilla, eller till och med älska?
Förhoppningsvis har jag nu ställt några av dina värsta farhågor om crossfit på skam. Kanske vågar du nu ta steget att testa, kanske inte. Oavsett vilket tror jag vi alla måste bli bättre på att våga släpp sargen. Att kliva utanför vår bekvämlighetsbox. För visst, det är skönt inne i den. Men, det är i det otäcka, utanför boxen som vi utvecklas. Som vi växer som människor.
Om det sen för just dig blir crossfit eller inte, är oviktigt. Huvudsaken är att du vågar testa något du aldrig gjort förut. Att du bildar dig en egen uppfattning, istället för att lyssna på alla olyckskorpar.
Så det så.
Mer rörelseglädje åt folket!