Tomma kalorier, skräpmat eller utrymmesmat är begrepp som ofta används som epitet för mat som inte bidrar med någon betydande mängd näring. Maten innehåller också ofta mycket fett och/eller socker samt ett högt innehåll av energi. I den vetenskapliga litteraturen används ofta begreppet näringsfattig och energirik mat. För hög konsumtion av denna typ av mat kan leda till ett högt energiintag och viktuppgång. Om dessa livsmedel ersätter mer näringsrika livsmedel kan det leda till ett lågt intag av vitaminer och mineraler. Det är med andra ord bra att inte överkonsumera denna mat.
Det finns dock ingen allmänt accepterad term för energitäta, näringsfattiga livsmedel eller konsensus om vilka livsmedel som bör ingå i denna kategori. Sockersötad läsk, glass, bakverk, chips, godis och alkohol är livsmedel vilka som regel brukar klassificeras som utrymmesmat. Men frågan är var gränsen egentligen går för att ett livsmedel eller en maträtt skall hamna i denna kategori? Var går egentligen gränsen mellan nyttigt och onyttigt? I Australienska kostråd har man listat mat som anses vara just näringsfattig och energirik. I deras definition ingår exempelvis glass och bakverk men även bearbetat kött, fetare/saltare korvar och så kallade kommersiella hamburgare.
För att kategorisera något som nyttigt eller onyttigt behöver man också ta hänsyn till många faktorer såsom: för vem? i vilket sammanhang? och i jämförelse med vad? För en elitidrottare eller för någon som har svårt att få i sig tillräckligt med energi på grund av nedsatt aptit kan det vara en fördel att välja mer energirika och mindre mättande livsmedel. Men om vi tittar på hela Sveriges befolkning har mer än hälften övervikt och fetma. Vi vet också att näringsfattig och energirik mat ökar risken för ofrivillig viktuppgång och övervikt.
Jag skulle vilja påstå att det inte finns något entydigt svar på var gränsen går för att ett livsmedel skall klassas som nyttigt eller onyttigt. Men samtidigt är det inte enskilda livsmedel, enskilda komponenter eller enskilda näringsämnen som ensamma bidrar till en god eller dålig hälsa. Det är kosten i sin helhet. Därför är det viktigaste att begränsa sitt intag av mat som innehåller lite näring och stora mängder tillsatt socker och/eller hög andel mättat fett såsom godis, chips, sockersötad dryck, alkohol och snabbmat.
Samtidigt brukar det sällan vara bra att sätta upp strikta förbud mot vissa livsmedel. Bättre är att fokusera på VAD du ska äta för att må bra. Vi tänker nämligen i bilder och ordet INTE är inte applicerbart på bild. Tänker du att du inte ska äta X kommer du få upp just detta i huvudet. Tänker du på vad du ska äta för att må bra kommer du få upp bilder på detta i ditt huvud.
Lättare brukar alltså vara att fokusera på den mat många behöver äta mer av. Mat som mättar och ger mycket näring såsom grönsaker, baljväxter, rotfrukter, frukt, bär, mejeriprodukter med lägre fetthalt, nötter och frön. För den som har en målsättning om att gå ner i vikt kan det också vara bra att fokusera på volymgivande mat. Mer om det kan du läsa i här.
Mer tips och recept hittar du även i min E-bok: Kostkoll, hälsa och motivation.
REFERENSER
- Rangan AM, Randall D, Hector DJ, Gill TP, Webb KL. Consumption of ‘extra’ foods by Australian children: types, quantities and contribution to energy and nutrient intakes. European Journal of Clinical Nutrition. 2008;62(3):356-64.
- Statistik om övervikt och fetma — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)
- Diskretionära mat- och dryckesval | Ät för hälsans del (eatforhealth.gov.au)
- Nordiska näringsrekommendationer : rekommendationer om näring och fysisk aktivitet: Nordiska Ministerrådet; 2012.
Photo by Kate Hliznitsova on Unsplash
