Kan mammors kost när de ammar påverka vad barnet själv vill äta sen?

Ny studie har undersökt om det mamman äter medan hon ammar kan påverka barnets egna preferenser för mat.

Jacob Gudiol

I min bok Skitmat har jag en kortare del kring hur man kan lära sig själv och sina barn att gilla lite bättre mat än den mat som många äter för mycket av idag. Lite förenklat kan man säga att vi lär oss gilla det vi äter mer och mer efterhand och vissa saker behöver vi exponeras för ganska många gånger innan vi tycker att det börjar bli gott.
Det här gäller dock inte riktigt för skitmat då det mer går på lite djupare och primitivare egenskaper hos oss då i princip alla gillar sött, kaloririkt, salt och så vidare. Det gör att vi mycket snabbare accepterar mat som har dessa egenskaper och att vi snabbare också lär oss var vi kan få tag på mat med den typen av egenskaper.

Grönsaker och en hel del annat som generellt sett ses som nyttigt saknar ju tyvärr det mesta av dessa egenskaper. De är sällan särskilt söta, kaloritätheten brukar vara låg och många gånger har de dessutom egenskaper som vi av naturen är mer skeptiska till, som till exempel beskt.

Så där har du den i princip självklara förklaringen till varför det är lättare att få barn att äta korv med bröd och ketchup än vad det är att få dem att äta en bra servering med grönsaker.

De flesta föräldrar vill självklart ge sina barn bra mat och därför går det då av naturliga skäl inte bara att låta barnen välja själv om allting finns att tillgå. Släpp loss dina barn vid en buffé med olika typer av mat och du märker ganska fort att de inte direkt fokuserar på det mer nyttiga alternativen. Något som för övrigt tyvärr också gäller en hel del vuxna, det är svårt att stå emot det som vi biologiskt är konstruerade för att försöka söka upp.

De flesta föräldrar är dock inte beredda på att bara ge upp utan de flesta har istället en ständigt pågående kamp med sina barn när det gäller vad som ska och inte ska ätas. Barnet tjatar om varm korv när du serveras rotfrukter, barnet vill köpa glass när du tagit fram nötter eller frukt och barnet klagar på att det är vatten att dricka och vill ha juice eller saft.

Ibland orkar man dock inte alltid ta fajten och barnet får som det vill den gången eller så kanske det blir en kompromiss där det inte blir så bra som du som förälder hade hoppats på men samtidigt inte lika illa som i fall barnet fått bestämma själv.

Det här är dock inte alltid en lika stor kamp. Har du ett barn som verkligen hatar att äta rotmos så är det i princip kört att få hen att äta det medan det kan vara fullt möjligt att få barnet att äta potatis och broccoli. Ett barn kan också vara lättare att avstyra från att tjata om en kanelbulle jämfört med glass.

Ett sätt att därför kunna styra allt det här lite mot att oftare få ens barn att äta bättre mat är att öka sannolikheten för att barnet ändå ska tycka att den bättre maten smakar helt okej. Och det är det som jag tänkte skriva om idag då det denna månad släppts en studie där man tittat på det här. Mer specifikt så har man undersökt om det som mamman äter medan hon ammar kan påverka barnets preferenser för mat senare när hen börjar äta själv (1).

Vad mamman äter påverkar mammans bröstmjölk

Hur det mamman äter påverkar barnets smaklökar är ett ganska dåligt studerat ämne på människor. Det finns några enstaka studier sen tidigare som visat på intressanta resultat och framför allt finns det studier på djur som visat att det som mamman äter både under graviditeten och under amning kan påverka vad barnet sen föredrar när det gäller mat. Så här formulerade jag det i Skitmat.

"...barns preferens för olika livsmedel och belönande faktorer påverkas redan när de ligger i sin mammas mage. Då utsätts de för de ämnen som mamman äter och det påverkar deras preferens för olika typer av mat både som barn och när de sedan blir vuxna. Foster har färdigutvecklade smaklökar redan vid 14 veckors ålder och de sista månaderna av graviditeten så sväljer ett foster mellan 2–7 dl vätska varje dag. Beroende på vad mamman ätit så smakar/luktar den vätskan annorlunda, och det tror man påverkar fostrets preferenser. När vätskan är sötare så förändrar barnets sitt sväljmönster och börjar ”dricka” mer av vätskan.

Studier har visat att om du låter kvinnor dricka morotsjuice under den sista trimestern av en graviditet så kommer deras barn att gilla morotsjuice mer än andra barn när de är omkring 6 månader gamla och ska börja äta fast föda. Man visade även på samma effekt hos mödrar som drack morotsjuice varje dag de första veckorna som de ammade sina nyfödda barn.

Att barn utvecklar en extra preferens för morotsjuice är inte något dålig men studier på djur har visat att den här effekten gäller för i princip all form av mat och särskilt för högbelönande mat. Det handlar alltså inte bara om söt mat eller mat med socker, utan det här gäller även för fett och troligen också för olika aromer, alkohol mm.

Djurstudier har också visat att den här effekten uppstår oavsett om mamman är överviktig eller inte före graviditeten, eller om hon går upp lagom mycket eller för mycket under graviditeten. Detta verkar med andra ord vara en direkt effekt av maten i sig, inte av mer långvariga metabola effekter såsom insulinresistens, högt blodsocker mm även om dessa faktorer troligen också kan föra över negativa effekter på barnet.

Så att kalasa på högbelönande mat under graviditeten är av allt att döma inte någon särskilt lyckad idé, varken för mamman själv eller för barnets framtida matvanor och hälsa."

Den här nya studien har tittat på en del av den här frågan igen i ett lite mer omfattande upplägg. Det man har undersökt är om små barns preferens för olika grönsaker kan påverkas genom att mamman dricker olika typer av juicer under tiden som barnet endast ammas.

Barnens smaklökar är utvecklade och redo för att känna olika smaker väldigt tidigt och smak från det som mamman äter kommer att påverka smaken på bröstmjölken så hypotesen i den här studien var helt enkelt att mammor som då dricker olika juicer baserade på olika grönsaker kommer att få barn som senare har lättare för att acceptera de faktiska grönsakerna.

Olika typer av grönsaksjuice under olika tider av amningen

Totalt deltog 75 nyblivna mammor i den här studien där kriteriet var att de tänkt amma sina barn i minst fyra månader. De här mammorna delades sedan in i fem olika grupper.

  1. Grupp 1 där mammorna fick de olika juicerna från det att barnet var 0,5 månader till 1,5 månader
  2. Grupp 2 där mammorna fick de olika juicerna från det att barnet var 1,5 månader till 2,5 månader
  3. Grupp 3 där mammorna fick de olika juicerna från det att barnet var 2,5 månader till 3,5 månader 4- Grupp 4 där mammorna fick de olika juicerna från det att barnet var 0,5 månader till 3,5 månader
[@portabletext/react] Unknown block type "span", specify a component for it in the `components.types` prop
  1. Grupp 5 som endast skulle dricka vatten istället

Alla mammorna fick också instruktioner om att dricka dryckerna 1-2 timmar innan de skulle amma eftersom man i tidigare studier har sett att det främst är då som det finns ämnen från det som har ätits i bröstmjölken.

När det gäller grönsaksjuicerna så fick alla mammor fyra olika smaker för varje månad där de fick instruktioner att de skulle dricka alla burkar av varje smak i rad. Så om de började att dricka burkarna med morotssmak så var det sen morot som gällde tills det inte fanns några fler burkar med morot i och sen fick mamman välja en annan smak.

De deltagande mammorna blev även tillsagda att försöka undvika att äta de fyra grönsakerna eller deras juicer under tiden som de var med i studien i övrigt. Så om du var med i en grupp som fick juice i en månad så skulle du sen hålla dig borta från samma smaker resten av tiden.

Jag vet inte varför de valde fyra olika typer av grönsaksjuice för när småbarnen var 6-8 månader gamla och börjat äta lite fast föda så utförde man tre olika test med dem för att se om barnen i de olika grupperna reagerade olika. De fick då smaka någon typ av risgröt med tre olika smaker vid tre olika tillfällen. Den ena gången var det naturell smak, andra gången var det morotssmak och tredje gången var det med smak av broccoli som då mammorna inte druckit någon juice av. Så den enda smaken som barnen utsatts för via bröstmjölk som man sedan testade för vara morot.

Bilden här under förklarar upplägget i studien:

Blandade och svårtolkade resultat men det kanske har fungerat?

Resultatet i den här studien är tyvärr inte så tydligt som man kanske hade önskat. Det hade ju varit väldigt coolt om man sett en klar och tydlig effekt där barnen till mammor som drack juice också skulle äta mer av risgröten med morot i eftersom de tidigare hade fått bli bekanta med den smaken via mammans bröstmjölk.

Här under kan du se hur mycket barnen åt av respektive gröt. Forskarna själva tycker sig ha sett en trend då framför allt barnen som utsattes för grönsaksjuicerna i åldern 0,5-1,5 månader (grupp 1) åt betydligt mer av gröten med morotsmak. Alla grupperna med barn verkade dock gilla morotsmak och även om resultatet var signifikant för grupp 1 så är jag tveksam till dess betydelse.

Forskarna stödjer delvis sitt påstående på att de på förhand hade en hypotes om att barnen skulle vara mer påverkbara när de var som yngst men varför blev då inte resultatet i alla fall lika bra för grupp fyra som trots allt fick grönsaksjuicer över tre månader istället för en månad som grupp 1-3? Så den här delen av resultatet tycker inte jag är särskilt övertygande.

Dock undersökte man även andra saker i den här studien och när barnen blev serverade maten i de tre försöken filmade man även dem med en kamera där man sen analyserade videon i efterhand för att försöka titta på barnens ansiktsuttryck när de fick de första skedarna av de olika testmåltiderna med gröt.

Här såg man en effekt i att barnen vars mammor hade fått dricka grönsaksjuice verkade göra färre miner för avsmak när de fick prova på maten. Totalt var det 29 procent bland barnen vars mammor druckit grönsaksjuice och 52 procent av barnen vars mammor druckit vatten som verkade reagera lite negativt från början när de fick gröten med morotssmak.

Deras metod för att titta på ansiktena var ganska robust tycker jag men samtidigt är det ju ändå en subjektiv bedömning och inte så objektivt som att mäta hur mycket barnen faktiskt väljer att äta. Tyvärr får man inte reda på resultaten för varje grupp för sig själv här så det går inte att jämföra och se om effekten verkade vara den samma i de fyra grupperna som fick grönsaksjuice. Det hade i alla fall övertygat mig lite om man kunnat se en liknande effekt i alla fyra grupperna här och inte att det sett nästan slumpmässigt ut mellan de olika grupperna vilket jag tycker att det gör när det gäller själva intaget.

Varför blanda grönsaksdryckerna om du bara ska testa en sedan?

Det här är en studie där jag tycker att frågeställningen är väldigt intressant men jag kan inte förstå varför man har valt den metod som man valde. När man inkluderade fyra olika typer av grönsaksjuicer och sa till mammorna att de skulle dricka en smak åt gången så har man i princip sett till så att barnen i grupp 1-3 endast blev ammade i totalt 8 dagar efter att deras mamma druckit morotsjuice och för grupp 4 blev det totalt 24 dagar. Detta är då över tiden av ett halvår eller lite mer.

Jag kan inte förstå varför man inte såg till att exponeringstiden blev större nu när man ändå letar efter en möjlig effekt som faktiskt inte är klarlagd om den finns.

Det normala förfarandet vid den här typen av frågor är annars att man börjar med en ganska tilltagen dos för att se om det händer någonting och sen gör man ytterligare studier för att undersöka kanske mer realistiska exponeringar.

Forskarna verkar istället ha haft en hypotes om att barnen skulle få något slags generellt ökat tycke för livsmedelskategorin grönsaker bara mammorna fick i sig juice från den kategorin. De tar upp studier där man sett att barn som redan äter börjar gilla grönsaker mer ju mer de får prova på det och att denna effekt också verkar spilla över på andra grönsaker som de inte provat tidigare som motivering.

Jag kan ju köpa det som en hypotes också fast samtidigt tycker jag att den känns mer osannolik än hypotesen att oftare exponering för en smak via bröstmjölken ger ökat tycke för just den smaken. Grönsaker som grupp har inte direkt en enhetlig smak även om där finns egenskaper som många av dem delar med varandra.

Summering – mer forskning krävs

Jag blev glad när jag såg den här studien och tänkte att den skulle vara väldigt intressant att läsa men tyvärr blev jag lite besviken när jag väl läst metoden ordentligt. Jag tycker att det här är en både intressant och eventuellt också viktig fråga att studera vidare på.

Personligen tolkar jag resultatet i den här studien som att den inte visade på någon tydlig effekt alls. Forskarna till studien håller inte med mig i deras diskussion och slutsatser men jag tycker att de griper lite efter halmstrån. Förhoppningsvis går de tillbaka till skrivbordet och utför fler studier med andra upplägg så vi ändå får svar på om denna här eventuella effekten verkligen finns.

Tills vidare är det ju dock ändå en väldigt bra idé att äta gott om frukt och grönsaker som nybliven mamma (och pappa) så se det här som en ytterligare en eventuell orsak till varför du bör äta grönsaker.


Liknande artiklar
Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Att undvika vid viktnedgång med KP

Favoriten Karoline Petersson hjälper oss att reda ut några av de fenomen man bör hålla sig långt ifrån ifall man vill gå ner i vikt.

4 mars 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Julmatspecial med Karoline Pettersson

Vi tar den positiva vägen till julbordet och låter oss lotsas av solskenet Karoline Pettersson. Favoriter, måsten, personliga anpassningar och rätter vi inte ens tar i med tång.

27 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Så skapar du en balanserad kost – tips och råd!

När det kommer till att äta hälsosamt är balans en viktig faktor. Balans handlar delvis om att få i sig lagom mycket av olika näringsämnen och lagom mycket energi.

Lova Molin

17 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Måltidsplanering för en aktiv livsstil!

Har du en aktiv livsstil, kanske fått en bra rutin med träningen men upplever att kosten är en stor utmaning att få till i praktiken?

Lova Molin

19 sep. 2023

Voldemort härjar på sociala medier

Caroline är äntligen tillbaka efter arbete och semester. Denna gång tar hon också upp en helt personlig åsikt som hon tyckte att hon ville förmedla till alla er lyssnare.

19 sep. 2023

Vegetarisk och vegansk mat när man ska bygga muskler

Över många år har intresset för vegetarisk och vegansk kost ökat. Men hur påverkar det vår förmåga att bygga muskler? Jacob Gudiol reder ut frågan.

Jacob Gudiol

5 sep. 2023

Fria vikter vs Maskiner

Det är dags att släppa tanken om att träning med fria vikter är helt överlägset träning i maskiner.

Wille Valkeaoja

29 aug. 2023

Fördelar och nackdelar med en kontinuerlig blodsockermätare för dig utan diabetes

I två tidigare artiklar här på Tyngre har vi tittat på hur vi mäter blodsockerkontroll. Dags för hur en kontinuerlig mätning påverkar oss.

Jacob Gudiol

28 aug. 2023

Vad vet vi kring hur blodsockerkurvan påverkar hunger, aptit och energinivåer?

Då var det dags för fortsättningen på den här artikelserien i tre delar kring blodsockerkontroll och kontinuerlig mätning av blodsockret.

Jacob Gudiol

25 aug. 2023

Blodsockerkontroll och långsiktig hälsa – vad vet vi idag?

Att ha kontroll på blodsockret är något som har diskuterats flitigt under lång tid. I en artikelserie på tre delar tar Jacob Gudiol oss med till vad forskningen verkligen säger.

Jacob Gudiol

15 aug. 2023

Ocklusionsträning och högintensiv styrketräning

I boken Träna Mindre kan du läsa om olika sätt att höja intensiteten vid styrketräning. Ett av dessa sätt är ocklusionsträning.

Wille Valkeaoja

7 aug. 2023

Gudiol om träningens betydelse

Mitt i sommarstöket fångar vi upp Jacob Gudiol för att prata om träningens betydelse, både på hälsan och vår livslängd. Lagom är bäst, kan man säga.

24 juli 2023

Kan Stryd förutsäga din Critical Power?

Cyklister har sedan länge använt effektutveckling som ett mått på intensitet. Inom löpning har man använt sig av hastighet för samma syfte.

Wille Valkeaoja

20 juli 2023

Självstyrd intervallvila

När du inte riktigt är redo att se gud men ändå vill kunna genomföra ett kvalitativt intervallpass verkar det funka att lägga upp viloperioderna efter eget huvud.

Wille Valkeaoja

13 juli 2023

Den magiska tröskeltimmen

Många tänker att tröskelintensitet är något du orkar bibehålla i en timme. Verkligheten är dock betydligt mer komplex.

Wille Valkeaoja

5 juli 2023

Mat för att bygga muskler

Vilka delar i kosten är viktigast när det kommer till att bygga muskler? Lova Molin ger dig all information du behöver.

Lova Molin

25 juni 2023

Sömnkvalitén kan påverkas negativt av en sämre diet

För drygt 7 år sedan skrev jag en artikel här på Tyngre om vad man visste kring hur kosten påverkade människors sömn. Nu är det dags för uppdatering.

Jacob Gudiol

9 juni 2023

Så grillar du hälsosamt och gott – dietisten tipsar!

Sommaren är här vilket också innebär säsong för att grilla. När det kommer till grillen finns det många nyttiga grillalternativ.

Lova Molin

2 juni 2023

Autoreglerad träning

Alla som har följt ett träningsprogram vet att det är svårt att utföra träningen exakt som det är tänkt. En ny studie har tittat på två sätt att göra det på.

Wille Valkeaoja

19 apr. 2023

Jacob Gudiol om alternativa "sanningssägare"

Vi pratar om trender kring alternativa dietpåståenden, en påtaglig forskningsresistens och blandat vaccinationsmotstånd.

10 apr. 2023

Hälsosamma och billiga livsmedel – Dietisten tipsar

Att hålla koll på priserna i mataffären är extra aktuellt just nu. Maten har blivit dyrare och för många svider de höjda matkostnaderna i plånboken.

Lova Molin

28 mars 2023

Träningsuppehåll

Alla som tränar regelbundet kommer någon gång behöva göra uppehåll i träningen. Frågan är hur mycket detta påverkar din träning.

Wille Valkeaoja

15 mars 2023

Mot 10 km – Styrketräningen

Det är välbelagt att löpare bör styrketräna benen. Det går dock att individanpassa träningen för bästa resultat.

Wille Valkeaoja

9 mars 2023

Ramadan och träning för motionärer och elitidrottare

Här i del 2 ska vi fortsätta genom att titta mer specifikt på fysisk aktivitet och prestation under Ramadan.

Jacob Gudiol

8 mars 2023

Vad händer med hälsan under Ramadan?

Snart är det dags för Ramadan som är den heligaste månaden i den islamiska kalendern. Men hur påverkar den hälsan?

Jacob Gudiol

7 mars 2023

Alkohol och viktreglering

Det finns flera faktorer som tyder på att en regelbunden alkoholkonsumtion kan leda till viktökning och försvårar en viktminskning.

Lova Molin

1 mars 2023

Allt om D Prime – D'

För några veckor sedan skrev jag en text om hur du kan effektivisera din intervallträning genom att nyttja något som kallas D' (uttalas D Prime). Den här texten handlar om vad D' egentligen är.

Wille Valkeaoja

28 feb. 2023