Dieternas följdeffekter

Ofta går det bra till en början. Men rätt vad det är börjar det gå trögare. Viktraset uteblir, humöret börjar tryta och så en vacker dag är det inte lika självklart enkelt längre.

Erik Sander

Negativ energibalans är ett tillstånd kroppen försätts i då man av olika anledningar antingen tillför mindre energi i form av en mindre mängd, alternativt en bättre sammansatt mängd, mat än vad det kostar kroppen att förflytta sig, motionera och helt enkelt överleva livet och de krav du väljer att ställa på den. Du kan också försätta kroppen i negativ energibalans utan att ändra dina matvanor, genom att helt enkelt röra på dig mer än tidigare.

Om du över tid lyckas förpassa kalorikontot till minussidan kommer du, åtminstone rent teoretiskt, gå ned i vikt. Mission accomplished. För det är i regel det en diet syftar till, även om en diet per definition lika gärna kan handla om det rakt motsatta. Men vad händer sedan? Ska du fortsätta med dieten eller gå tillbaka till den kosthållning du hade innan? Eller ska du nu övergå till något helt annat?

Det är i det här skedet den riktigt intressanta diskussionen kan starta. Att få någon att gå ned i vikt snabbt är inte några större konstigheter, bara se till att de knappt äter något alls och saken är biff. Att istället få någon att gå ned i vikt för att sedan bibehålla den nya och önskvärda vikten resten av livet – nu snackar vi.

I början av en diet är de allra flesta extremt motiverade, fokuserade och villiga att bortprioritera en stor del av livets goda i utbyte mot en kickstart på sin viktnedgång. Man är helt överens med sig själv att det är dags, man berättar för kollegorna på jobbet att någon fika är det inget tal om längre, inköpslistan skrivs om, kladdiga middagar byts ut mot mer välkomponerade alternativ och onödigt småätande blir ett minne blott. Allt som inte främjar syftet synas i kanterna och ratas. Och efter ett par veckors leverne, som skulle få vilket stålsättningsproffs som helst att applådera, ser du resultat – du har tappat 5 kg!

Ärad vare Gud i höjden, änglarna sjunger i skyn, det fungerar. Likt änglarna svävar även du runt uppe bland molnen med lyckokänslor i bröstet och välsignar livets små och stora under – halleluja!

Med de förutsättningarna är det är klart du fortsätter på inslagen bana, det fungerar ju. Men rätt vad det är börjar det gå trögt. Viktraset lyser med sin frånvaro, humöret börjar tryta och så en vacker dag är det inte längre lika självklart enkelt att bortprioritera alla de små tillbehören som gör helheten på livets buffébord. Nu saknar du inte bara ditt gamla sätt att äta och dricka, det är ett stadium du passerat, nu känner du ett kraftigt begär att återgå till det normala igen. Men du är fortfarande så pass stålsatt att du inte låter hela huset av kort falla rakt upp och ned. Du ska bara återinföra en enda liten grej, låt oss föreslå desserten på lördagarna, för vad kan det spela för roll?

Jag ska berätta vad det spelar för roll genom att använda mig av LCHF som exempel, inget illa ment mot just den dieten, den råkar bara passa ganska väl för att bevisa min poäng. Men oavsett vilken diet det handlar om är problematiken densamma. Vad händer när du slutar följa den maniskt? Vilka beteenden tar du med dig från dieten, både positiva och negativa, och hur blir din nygamla kosthållning, är den bättre eller sämre än den du förkastade från start?

Syftet med LCHF är att reducera intaget av kolhydrater till förmån för fett. Varför – jo, för att fett mättar bättre än kolhydrater och är därför (förslagsvis) svårare att överäta. Grundtanken är fortfarande densamma som hos samtliga dieter på marknaden att över tid försätta kroppen i negativ energibalans och därmed förhoppningsvis gå ned i vikt.

Förutsatt att man följer dieten så som den är tänkt att följas finns det inga egentliga problem med den, precis som övriga dieter. Med det sagt, låt oss nu prata om det praktiska problemet som uppstår längs vägen för många och som säkerligen går att se även hos andra dieters följare:

Inledningsvis tenderar LCHF fungera ganska så bra för de flesta. Det faktum att inga kolhydrater får ätas gör inte så mycket när man istället får äta feta såser och mycket gott kött. Lite extra smör i pannan smakar smaskens och är i det här läget något man har råd med på kalorikontot. Massa sås och mycket kött är ganska gott, det tycker många, därför upplevs det inte som ett problem även om några frasiga hasselbackspotatisar också hade varit ett välkommet inslag på tallriken.

Sedan gör livet sig påmint i form av sociala tillställningar, middagsbjudningar, högtider, födelsedagar, namnsdagar, kanelbullens dag, semlans dag, surdegsbrödets dag... ja, ni förstår. Vid den första prövningen kanske bara en bit nybakt bröd slinker ned med tankegången ekandes i bakhuvudet – ”det går väl bra om man inte gör det så ofta, och hemma äter jag det ju aldrig nu för tiden!”

Det stämmer, det gör såklart inget.

Sedan dyker nya bjudningar upp, och brödbitarna och pastaportionerna blir både större och mer frekventa utan att märke läggs till det. Rätt vad det är dyker den efterlängtade sommarsemestern upp och man börjar rucka lite på reglerna. Inte mycket i taget, men pö om pö närmar man sig med en myras stormsteg sitt gamla kostmönster. Så en vacker dag, utan att man ens har insett att det faktiskt har skett, äter man helt plötsligt lika mycket kolhydrater som innan dieten – den enda skillnaden är att man nu samtidigt äter dubbelt så mycket fett jämfört med förut.

Jag säger inte att detta är något som sker alla men antagligen en hel del – för livet är svårt att undvika.

Detta är givetvis ett beteendemönster som i allra högsta grad är applicerbart på samtliga dieter. Ta periodisk fasta som exempel där de flesta väljer att äta två stora mål mat om dagen. När det helt plötsligt inte är kul längre kommer det antagligen inte gå helt smärtfritt att reducera storleken på ens lunch- och middagsportioner när frukost och mellanmål åter blir en del av ens dagliga kostmönster. Att då återgå till vad man själv tror är det normala riskerar vara det normala med en plusmeny.

Precis som vanligt säljer inte det osexiga, men det vinner förmodligen i längden. En varierad kost med mycket frukt och grönt och så lite skräpmat som möjligt fortsätter gå vinnande ur striden med övriga konkurrenter. Den gör det i min bok i alla fall.

Det grämer mig bara att se hur svårsålt det vettiga och långsiktiga alternativet är. Den stora och eventuellt omöjliga utmaningen är, och förblir, att klä det förnuftiga i en sexig och säljande förpackning.

Att äta efter vad en diet befaller dig att göra har jag inga synpunkter kring. Så länge du vet vad du ska göra när du av olika anledningar väljer att sluta följa den, för det är då den verkliga utmaningen börjar på riktigt.


Liknande artiklar
Att undvika vid viktnedgång med KP

Favoriten Karoline Petersson hjälper oss att reda ut några av de fenomen man bör hålla sig långt ifrån ifall man vill gå ner i vikt.

4 mars 2024

Ursäkta röran. Vi bygger om.

Ja, som du kanske märkt så ser det inte riktigt ut här som det brukar.

Alex Danielsson

1 mars 2024

Julmatspecial med Karoline Pettersson

Vi tar den positiva vägen till julbordet och låter oss lotsas av solskenet Karoline Pettersson. Favoriter, måsten, personliga anpassningar och rätter vi inte ens tar i med tång.

27 nov. 2023

Så skapar du en balanserad kost – tips och råd!

När det kommer till att äta hälsosamt är balans en viktig faktor. Balans handlar delvis om att få i sig lagom mycket av olika näringsämnen och lagom mycket energi.

Lova Molin

17 okt. 2023

Måltidsplanering för en aktiv livsstil!

Har du en aktiv livsstil, kanske fått en bra rutin med träningen men upplever att kosten är en stor utmaning att få till i praktiken?

Lova Molin

19 sep. 2023

Voldemort härjar på sociala medier

Caroline är äntligen tillbaka efter arbete och semester. Denna gång tar hon också upp en helt personlig åsikt som hon tyckte att hon ville förmedla till alla er lyssnare.

19 sep. 2023

Fria vikter vs Maskiner

Det är dags att släppa tanken om att träning med fria vikter är helt överlägset träning i maskiner.

Wille Valkeaoja

29 aug. 2023

Ocklusionsträning och högintensiv styrketräning

I boken Träna Mindre kan du läsa om olika sätt att höja intensiteten vid styrketräning. Ett av dessa sätt är ocklusionsträning.

Wille Valkeaoja

7 aug. 2023

Prylar

En pryl behöver funka, i nån mån. Den behöver ge dig nån värdefull information eller funktion för att det ska vara värt att skaffa den.

Wille Valkeaoja

25 juli 2023

Kan Stryd förutsäga din Critical Power?

Cyklister har sedan länge använt effektutveckling som ett mått på intensitet. Inom löpning har man använt sig av hastighet för samma syfte.

Wille Valkeaoja

20 juli 2023

Självstyrd intervallvila

När du inte riktigt är redo att se gud men ändå vill kunna genomföra ett kvalitativt intervallpass verkar det funka att lägga upp viloperioderna efter eget huvud.

Wille Valkeaoja

13 juli 2023

Den magiska tröskeltimmen

Många tänker att tröskelintensitet är något du orkar bibehålla i en timme. Verkligheten är dock betydligt mer komplex.

Wille Valkeaoja

5 juli 2023

Överträning

Av olika anledningar kan du vilja överbelasta extra mycket under en period. Det finns då en risk att du kör ner dig så långt i källaren att det blir svårt att komma tillbaka till din tidigare nivå.

Wille Valkeaoja

29 juni 2023

Cirkelträning för löpare

En ny studie avhandlar två olika cirkelträningsprogram och hur det påverkar löpekonomi och biomekanik.

Wille Valkeaoja

8 juni 2023

Flexibel löpning

Om du vill få ut det mesta av din energi för dagen kan du välja ett träningsupplägg som passar dig. En ny studie förklarar hur det kan gå till.

Wille Valkeaoja

2 juni 2023

Mot 10 km – Efter loppet

Jag satte i början av satsningen målet att slå mitt tidigare personbästa på 10 km, 36:55. I lördags var det dags.

Wille Valkeaoja

18 maj 2023

Mot 10 km – Utvärdering

Jag är bara ett par dagar ifrån årets mål att springa 10 km på Kungsholmen Runt snabbare än de 36:55 jag gjorde 2019. Dags att utvärdera.

Wille Valkeaoja

11 maj 2023

Optimera kosten inför vårens och sommarens lopp

Kan man förbättra sina resultat genom rätt mat när man ska springa ett lopp? Hur du äter där påverkar prestationen mer än du tror.

Lova Molin

10 maj 2023

3MT – Tre minuters helvete

Jag försöker mig på ett fruktansvärt men användbart test där du ska springa allt du kan i tre minuter. Ni kan nog ana vad som hände sen.

Wille Valkeaoja

4 maj 2023

Autoreglerad träning

Alla som har följt ett träningsprogram vet att det är svårt att utföra träningen exakt som det är tänkt. En ny studie har tittat på två sätt att göra det på.

Wille Valkeaoja

19 apr. 2023

Bodybuilding och Fitness har aldrig varit större!

Just när årets fitnessäsong drar igång så lämnar här vår kloke kompis Anders Axklo in en partsinlaga om dagsläget för sporten.

Anders Axklo

15 apr. 2023

Mot 10 km – första tävlingen

Första tävlingen är avklarad! Nu gäller det att ta med mig lärdomar in i träningen och blicka fram emot nästa hållpunkt.

Wille Valkeaoja

5 apr. 2023

Styrketräningen är grunden i allt

Du som läser detta behöver inga argument till varför styrketräning är det bästa sedan skivat bröd. Men ta gärna ett varv ändå.

Alex Danielsson

3 apr. 2023

Hälsosamma och billiga livsmedel – Dietisten tipsar

Att hålla koll på priserna i mataffären är extra aktuellt just nu. Maten har blivit dyrare och för många svider de höjda matkostnaderna i plånboken.

Lova Molin

28 mars 2023

Träningsuppehåll

Alla som tränar regelbundet kommer någon gång behöva göra uppehåll i träningen. Frågan är hur mycket detta påverkar din träning.

Wille Valkeaoja

15 mars 2023

Mot 10 km – Styrketräningen

Det är välbelagt att löpare bör styrketräna benen. Det går dock att individanpassa träningen för bästa resultat.

Wille Valkeaoja

9 mars 2023

Allt om D Prime – D'

För några veckor sedan skrev jag en text om hur du kan effektivisera din intervallträning genom att nyttja något som kallas D' (uttalas D Prime). Den här texten handlar om vad D' egentligen är.

Wille Valkeaoja

28 feb. 2023

Mot 10 km – min profil

Jag har lovat att berätta om hur träningen i min satsning mot nytt personbästa på 10 km ser ut. Jag har tagit hänsyn till några olika faktorer när jag lagt upp den. En av dessa är min profil som löpare.

Wille Valkeaoja

15 feb. 2023

3 tips på hur du får i dig mer protein

Protein hjälper oss att skydda de muskler vi har och gör också att vi får enklare att bygga nya. Protein är därmed muskelmassans bästa vän.

Alex Danielsson

11 feb. 2023

Att träna kondition före styrka

Hur undviker du att tappa explosiv styrka från din konditionsträning? Ny studie menar att du inte tappar nämnvärt i styrka oavsett hur dina intervaller ser ut.

Wille Valkeaoja

9 feb. 2023

Vad är måttlig och hög intensitet?

Jag skrev för ett par år sedan en ganska lång artikel om de då nya råden om fysisk aktivitet från WHO. Här är uppföljningen.

Wille Valkeaoja

6 feb. 2023

Mot 10 km – bakslag

Du behöver räkna med att träningen vid något tillfälle inte går som tänkt. Det är så förväntat att du i princip behöver planera för det.

Wille Valkeaoja

3 feb. 2023

Push-Pull-Legs – en split för dig?

Man kan genomföra sina styrkepass på flera olika sätt. Här kommer ett tips på ett effektivt och populärt träningsupplägg: P-P-L.

Alex Danielsson

31 jan. 2023