Kan du lita på hur mycket folk säger att de äter?

Människans förmåga att återberätta tidigare val är av olika anledningar inte riktigt vad vi skulle våga tro och hoppas.

Jacob Gudiol

Det finns vissa saker som brukar få folk att gå igång när det gäller diskussioner kring kost och övervikt och det är när man ifrågasätter vad de själva påstår att de åt tidigare i livet eller när du påpekar att du inte kan lita på vad folk säger att de äter.

Människor är dock överlag väldigt dåliga på att minnas saker. De allra flesta tror att vårt minne fungerar som någon form av inspelning eller videokamera där vi observerar någonting och sen lagras det in i ett ”fack” eller på en ”hylla” i vår hjärna redo för oss att återigen leta upp informationen och plocka fram det. När vi väl inte minns något så tänker sig många att det är som om de har en bibliotekarie som ska leta reda på det här facket men inte lyckas för stunden. Vi tror alltså att informationen fortfarande finns där men att vi av någon orsak bara inte kan plocka fram den.

I själva verket så lagrar vår hjärna inte in hela minnen utan det som sparas kan mer ses som olika smådelar som läggs på olika platser. När vi sedan ska minnas något vi har gjort så försöker hjärnan sätta ihop de här delarna till en bra historia igen. I praktiken är vi inte så bra på det här pusslet utan ibland sätter vi ihop delar som inte hör ihop och ibland försöker vi använda oss av delar som inte tillhör samma historia. När vi väl har lyckats sätta ihop ett par bitar så att vi tycker att det blir en bra story så kan vi ofta hålla vid den här storyn ganska konsekvent. Problemet är bara att storyn från början blev fel.

De minnen som vi själva gärna vill tro att vi har bäst bild av är så kallade ”flashbulb”-minnen, vilket är minnen där vi upplever att vi kan minnas nästan varje detalj. Oftast är det här minnen som vi har väldigt stark känslomässig koppling till och det kan till exempel handla om var vi var när vi fick höra en väldigt tråkig eller glad nyhet. Inte heller de här minnena är dock inte särskilt tillförlitliga och till exempel har man visat att ungefär 40 procent av alla amerikaner inte minns korrekt när de återberättar om var de befann sig när de fick höra om terrordåden på World Trade Center år 2011 (1).

En stor del av forskningen kring hur vårt minne fungerar kommer från studier på vittnesmål. Där har man visat att det som folk tror sig minnas med stor säkerhet påverkas väldigt mycket av dels deras förutfattade meningar om världen, men även på hur de frågor som ställs varit formulerade och på vad vittnet har fått höra andra säga om samma händelse (2).

Båda exemplen ovan handlar om hur vårt minne brister när det gäller enskilda händelser i våra liv och vanligen är det också händelser som fångat vårt intresse och fokus en hel del. Tänk dig nu hur påverkningsbart och bristande ditt minne är om vi diskuterar en så vardaglig, och för många tämligen ointressant, sak så som vad vi ätit tidigare.

Vårt minne om vad vi ätit brister även på väldigt kort tid

I en hel del studier försöker man få människor att berätta hur de har ätit det senaste halvåret eller året. Att det här inte är möjligt att få i någon större detalj borde vara uppenbart då jag är säker på att i princip ingen som läser den här artikeln ens kan minnas vad som åts på kvällen för 10 dagar sedan. Istället använder man sig då av så kallade matfrekvensformulär. I princip går de ut på att folk får uppskatta hur vanligt det är att de äter en viss typ av livsmedel. Till exempel skulle det kunna stå en fråga där du får svara på hur ofta du äter rött kött där du sedan får kryssa bland en mängd olika alternativ som sträcker sig från aldrig‌ till flera gånger om dagen‌ . De här studierna som använder matfrekvensformulär är direkt olämpliga att använda för att uppskatta hur mycket energi en viss person brukar äta. Istället är de mest lämpade för försöka hitta större trender i hur en befolkning eller grupp med människor tenderar att äta.

En annan metod som är lite bättre för att få reda på vad folk äter är att man ber dem försöka minnas vad de ätit de senaste 24 timmarna. I en nyligen publicerad studie försökte man avgöra hur bra människors minne fungerar vid de här testerna och man lät då drygt 80 försökspersoner få komma in och äta tre måltider under en och samma dag (3). Deltagarna fick välja fritt vad de ville äta från en buffé vid varje tillfälle och sen vägde forskarna i smyg hur mycket deltagarna la upp av de olika rätterna på sin tallrik och sen vägde man även den mat som deltagarna eventuellt inte åt upp.

Resultatet i studien blev att deltagarna helt missade att redovisa för knappt 10 procent av huvudingredienserna i deras måltider och när det gäller mindre tillbehör så som tomat, gurka, cheddarost och majonnäs var siffran drygt 30 procent. Totalt fick deltagarna med knappt 80 procent av vad de hade ätit dagen innan.

I just den här studien lyckades dock deltagarna uppskatta sitt kaloriintag överraskande bra. I snitt blev det endast 125 kcal fel och det var främst männen som underskattade hur mycket de hade ätit. Normalt sett brukar folk underskatta sitt energiintag mer än så men kanske var deltagarna lite mer medvetna om vad de åt när de fick bryta sitt normala mönster när det gäller måltider för att äta från en buffé tre gånger samma dag?

I den här studien var det ju också deltagarnas minne från vad de åt dagen innan som testades. Det är sällan det som diskuterats när någon ska berätta om sina tidigare vanor.

Nicklas har skrivit mer ingående om olika sätt att försöka få reda på hur folk äter i en tidigare artikel på träningslära om du är intresserad, Kostforskning 5 – Hur undersöker man matintag?.

Men om folk skriver kostdagbok då?

Jag antar att många som läst hit nu tänker att det borde bli mycket bättre rapportering om folk bara skrev ner vad de åt direkt när de åt det. Det finns ju idag många smidiga lösningar för det här med olika datorprogram eller appar till telefoner och liknande.

Det stämmer också att de här metoderna generellt sett brukar ge en väldigt bra bild av vad folk verkligen äter. Problemet med metoden är dock att den gör folk medvetna om vad de äter innan de har ätit det. Om folk behöver skriva ner att du ätit en massa godis så är de mycket mer benägna att inte äta godiset överhuvudtaget.

Så om du säger till folk att skriva matdagbok så kommer du väldigt sällan att få en rättvis bild av vad de faktiskt åt innan du bad dem skriva dagboken.

Även om folk faktiskt minns är det inte säkert att de berättar det för dig

Som om det inte var nog med alla bristerna som finns i vår förmåga att minnas saker som har skett tidigare så är det faktiskt så att det finns andra saker som också kan få oss att medvetet eller omedvetet inte vara helt ärliga med vad vi har ätit tidigare. Orsaken till det här är olika former av bias‌ . Med bias menas att vad vi säger påverkas av dels våra egna förutfattade meningar och av hur vi tror att vår omgivning vill att vi ska vara.

Vi människor har alla en fantastisk förmåga att tycka väldigt bra om oss själva. På engelska brukar det här gå under den väldigt beskrivande termen ”illusory superiority”‌ . Kort och gott så tror de allra flesta människor att de är lite bättre än de flesta andra. Beroende på undersökning och vem du frågar så tycker till exempel 55-70 procent av befolkningen att de är smartare än genomsnittet.

En annan väldigt känd form av bias som tydligt visar att folks bild av sig själva sällan överensstämmer med verkligheten är den så kallade Dunning-Kruger-‌ effekten där folk med låg kompetens inte själva är förmögna att se sina egna brister.

När det gäller kosten och hälsovanor så vill givetvis människor även där gärna tro att de sköter sig lite bättre än vad de verkligen gör. Det här innebär att de gärna snyggar till sina berättelser om du frågar dem om hur de tränar och äter.

Även vem som ställer frågan kommer att påverka vilka svar som en person ger tillbaka. Vi människor har nämligen en annan form av bias med som på engelska heter ”social desirability bias”‌ . Kort och gott så innebär den att om en doktor frågar sin patient om hen har börjat förbättra sina vanor så kommer patienten allt som oftast att förfina sitt svar så att det låter som att de skött sig lite bättre än de verkligen gjort.

Det här är en effekt som inte nödvändigtvis sker medvetet. I själva verket är det vanligare att våra bias påverkas oss omedvetet, och om vi inte aktivt försöker snappa upp när vi faller för någon form av bias så går de oftast förbi obemärkta. Det här visar sig i forskning där folk allt som oftast säger att de äter mindre än vad de verkligen gör. En av de största återkommande koststudierna som finns, NHANES‌ , har till exempel visat att 18 procent av alla män och 24 procent av kvinnor rapporterat ett kaloriintag som är lägre än det som människor rimligen kan leva på (4).

”Jag måste vinna diskussionen”-bias

Den här typen av bias finns inte på riktigt ur aspekten att det är en verklig benämning. Men det finns utan tvekan mängder av bias som får folk att motvilligt erkänna att de själva inte har 100 procent koll på vilka val de har gjort tidigare i livet. Även om en person kanske känner sig osäker på exakt vad och hur mycket som hen åt för något år sen så ska du inte förvänta dig att de ska erkänna det för dig när de precis skrivit att de minsann aldrig ätit särskilt mycket dålig mat. Sannolikt inte…

Summering

Att ta reda på vad folk verkligen äter är en komplex fråga då folk själva inte minns vad de ätit och det som de tror sig minnas är de sällan särskilt sugna på att dela med sig av. Istället får du en lite förskönad bild av deras bristfälliga minne.

Forskningsmässigt är det här ett hinder för att föra vetenskapen framåt när det gäller näringsfysiologi. För dig är det här ännu mer kunskap som gör att du bör vara väldigt tveksam när du får höra olika anekdoter från vänner eller på internet och de berättar om hur de brukade äta (och leva).

° ° °

Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/forma-kroppen-2)


Liknande artiklar
Kritik av modellen relativ energibrist inom idrotten (RED-s)

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel i tidskriften Sports Medicine som har den intressanta titeln, Does Relative Energy Deficiency in Sport (REDs) Syndrome Exist?

11 dec. 2024

Effekter från 12 månader med periodisk fasta och styrketräning

För något år sedan skrev jag en artikelserie här på Tyngre om periodisk fasta och andra former av längre fasta. Här är vad lite nyare forskning kommit fram till.

Jacob Gudiol

10 dec. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Gudiol tillbaka på radion

Killarna försöker återvända till lite vanliga gängor igen efter sommaren. Som en självklar del i det är Jacob Gudiol tillbaka som gäst.

12 aug. 2024

En diet personligt anpassad efter proteomet vs vanlig medelhavskost

Jacob och Erik diskuterar en studie där man testat en personligt anpassad diet mot en mer generisk medelhavskost.

30 juli 2024

Mer träning ger större vadmuskler

Vadmusklerna svarar bättre på hög volym - i alla fall kortsiktigt.

Jacob Gudiol

12 maj 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Att undvika vid viktnedgång med KP

Favoriten Karoline Petersson hjälper oss att reda ut några av de fenomen man bör hålla sig långt ifrån ifall man vill gå ner i vikt.

4 mars 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Julmatspecial med Karoline Pettersson

Vi tar den positiva vägen till julbordet och låter oss lotsas av solskenet Karoline Pettersson. Favoriter, måsten, personliga anpassningar och rätter vi inte ens tar i med tång.

27 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Så skapar du en balanserad kost – tips och råd!

När det kommer till att äta hälsosamt är balans en viktig faktor. Balans handlar delvis om att få i sig lagom mycket av olika näringsämnen och lagom mycket energi.

Lova Molin

17 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Måltidsplanering för en aktiv livsstil!

Har du en aktiv livsstil, kanske fått en bra rutin med träningen men upplever att kosten är en stor utmaning att få till i praktiken?

Lova Molin

19 sep. 2023

Voldemort härjar på sociala medier

Caroline är äntligen tillbaka efter arbete och semester. Denna gång tar hon också upp en helt personlig åsikt som hon tyckte att hon ville förmedla till alla er lyssnare.

19 sep. 2023

Vegetarisk och vegansk mat när man ska bygga muskler

Över många år har intresset för vegetarisk och vegansk kost ökat. Men hur påverkar det vår förmåga att bygga muskler? Jacob Gudiol reder ut frågan.

Jacob Gudiol

5 sep. 2023

Fria vikter vs Maskiner

Det är dags att släppa tanken om att träning med fria vikter är helt överlägset träning i maskiner.

Wille Valkeaoja

29 aug. 2023

Fördelar och nackdelar med en kontinuerlig blodsockermätare för dig utan diabetes

I två tidigare artiklar här på Tyngre har vi tittat på hur vi mäter blodsockerkontroll. Dags för hur en kontinuerlig mätning påverkar oss.

Jacob Gudiol

28 aug. 2023

Vad vet vi kring hur blodsockerkurvan påverkar hunger, aptit och energinivåer?

Då var det dags för fortsättningen på den här artikelserien i tre delar kring blodsockerkontroll och kontinuerlig mätning av blodsockret.

Jacob Gudiol

25 aug. 2023

Blodsockerkontroll och långsiktig hälsa – vad vet vi idag?

Att ha kontroll på blodsockret är något som har diskuterats flitigt under lång tid. I en artikelserie på tre delar tar Jacob Gudiol oss med till vad forskningen verkligen säger.

Jacob Gudiol

15 aug. 2023

Ocklusionsträning och högintensiv styrketräning

I boken Träna Mindre kan du läsa om olika sätt att höja intensiteten vid styrketräning. Ett av dessa sätt är ocklusionsträning.

Wille Valkeaoja

7 aug. 2023

Gudiol om träningens betydelse

Mitt i sommarstöket fångar vi upp Jacob Gudiol för att prata om träningens betydelse, både på hälsan och vår livslängd. Lagom är bäst, kan man säga.

24 juli 2023

Kan Stryd förutsäga din Critical Power?

Cyklister har sedan länge använt effektutveckling som ett mått på intensitet. Inom löpning har man använt sig av hastighet för samma syfte.

Wille Valkeaoja

20 juli 2023

Självstyrd intervallvila

När du inte riktigt är redo att se gud men ändå vill kunna genomföra ett kvalitativt intervallpass verkar det funka att lägga upp viloperioderna efter eget huvud.

Wille Valkeaoja

13 juli 2023

Den magiska tröskeltimmen

Många tänker att tröskelintensitet är något du orkar bibehålla i en timme. Verkligheten är dock betydligt mer komplex.

Wille Valkeaoja

5 juli 2023

Mat för att bygga muskler

Vilka delar i kosten är viktigast när det kommer till att bygga muskler? Lova Molin ger dig all information du behöver.

Lova Molin

25 juni 2023

Sömnkvalitén kan påverkas negativt av en sämre diet

För drygt 7 år sedan skrev jag en artikel här på Tyngre om vad man visste kring hur kosten påverkade människors sömn. Nu är det dags för uppdatering.

Jacob Gudiol

9 juni 2023

Så grillar du hälsosamt och gott – dietisten tipsar!

Sommaren är här vilket också innebär säsong för att grilla. När det kommer till grillen finns det många nyttiga grillalternativ.

Lova Molin

2 juni 2023

Autoreglerad träning

Alla som har följt ett träningsprogram vet att det är svårt att utföra träningen exakt som det är tänkt. En ny studie har tittat på två sätt att göra det på.

Wille Valkeaoja

19 apr. 2023

Jacob Gudiol om alternativa "sanningssägare"

Vi pratar om trender kring alternativa dietpåståenden, en påtaglig forskningsresistens och blandat vaccinationsmotstånd.

10 apr. 2023

Hälsosamma och billiga livsmedel – Dietisten tipsar

Att hålla koll på priserna i mataffären är extra aktuellt just nu. Maten har blivit dyrare och för många svider de höjda matkostnaderna i plånboken.

Lova Molin

28 mars 2023