Sackarin och diabetes – en uppföljning på skräckrubriker för 7 år sedan

Gudiol lyfter fram ny forskning som slår fast att den uppmärksammade studien från 2014 helt enkelt inte är tillförlitlig, och att sötningsmedel fortfarande är säkert att använda.

Jacob Gudiol


För nästan 7 år sedan publicerades en studie på möss i tidskriften Nature som fick ett väldigt genomslag. Det var precis i början av hypen kring tarmfloran och i den här studien påstod man att man hade bevisat att sötningsmedel rubbade tarmfloran och att det i sin tur gav en försämrad blodsockerkontroll och därmed en ökad risk för diabetes.

Här är ett litet axplock av rubrikerna som dök upp i svensk media vid den här tiden och det var ännu mer utomlands. Den här studien har sedan också refererats en väldig massa både inom forskningen (1400 citeringar) och i senare populärvetenskapliga artiklar. Till exempel så hade vetenskapens värld ett långt inslag kring sötningsmedel i ett avsnitt under 2017 där den har studien var en av stöttepelarna i deras argument till varför sötningsmedel skulle vara dåligt.

Den här studien var i princip endast utförd på möss förutom ett väldigt litet försök på människor där man hade 7 försökspersoner som fick utföra ett glukostoleranstest varje dag under en vecka samtidigt som de fick inta maxdosen av sötningsmedlet sackarin varje dag. Resultatet då blev att 4 av 7 deltagare hade en sämre glukostolerans vid veckans slut. Det var redan då oklart om det var sackarinet i sig eller det faktum att de utförde ett dagligt glukostoleranstest som påverkade resultatet för de här fyra deltagarna.

Ett misslyckades försök att upprepa resultatet på möss

För drygt ett år sedan publicerades en ny studie på möss där forskarna testade om sackarin påverkade blodsockerkontrollen på något vis. Man jämförde med vatten och dryck sötad med glukos och det enda som gav negativa effekter var glukos (2). Jag skrev ett litet utförligare inlägg om just den här studien på min instagram när den publicerades.

Ett misslyckat försök att upprepa effekten på människor (och möss igen)

För några veckor sedan publicerades även en studie på människor där man tittat på eventuella effekter från sackarin (3). Sackarin är ett ganska ovanligt sötningsmedel och i förhållande till de betydligt vanligt förekommande sötningsmedlen aspartam och sukralos så är det inte lika välstuderat. Jag har skrivit om olika typer av sötningsmedel här på Tyngre tidigare om du är intresserad av att veta mer, Är det skillnad på olika sötningsmedel och är något sämre än socker?.

I den här nya studien tog man totalt 46 stycken friska och normalviktiga personer som var knappt 30 år gamla och delade in dem i fyra olika grupper. En grupp fick placebo, en grupp fick maxdosen enligt ADI (Acceptabelt dagligt intag) av sackarin och sedan hade man två intressanta grupper till.

Då det har funnits en hypotes om att det är sötman från sötningsmedel som på något vis lurar kroppen och skapar problem så tog man nytta av ett ämne som heter lactisole som enkelt förklarat hindrar vår förmåga att uppleva söt smak. Så förutom en grupp som fick sackarin och placebo så hade man även en grupp som endast fick lactisole och en grupp som fick både sackarin och lactisole.

I den här studien fick deltagarna i sig alla de här sakerna via kapslar. Så inga deltagare märkte av sackarin i munnen. Däremot så vet vi att det finns receptorer för sötma även i magsäcken och tarmen och tanken med lactisole här var att man skulle ta bort en eventuell effekt från just sötman där i gruppen som fick både sackarin och lactisole.

I två veckor fick deltagarna konsumera de här kapslarna. I princip så upprepade man alltså försöket från den tidigare studien fast istället för 7 dagar så varade studien denna gång i 14 dagar. Och man hade adderat till två ytterligare grupper med lactisole med.

Det händer ingenting alls med blodsockerkontrollen

Resultatet i studien blev att man inte fann någon effekt alls på deltagarnas blodsockerkontroll efter de två veckorna. De hanterade en glukosbelastning precis lika bra före som efter det att de fått maxdosen av sackarin i två veckor. Där fanns inte heller någon effekt beroende på om deltagarna fick lactisole eller inte.

För att göra ytterligare en jämförelse så lät även forskarna deltagarna leva som vanligt igen i två veckor efter de slutat ta kapslarna och sedan fick de för en tredje gång göra en glukosbelastning. Inte heller då fanns där någon skillnad när det gäller blodsocker eller insulinnivåer.

Det hände ingenting märkbart med tarmfloran heller

Själva grejen med studien som fick så mycket uppmärksamhet under 2014 var att den sa sig visa att effekten på blodsockerkontrollen kom via deltagarnas tarmflora. Tarmfloran var, och är, ett så otroligt hett ämne så många verkar bli oroliga bara de hör att någonting förändrar någonting där.

Det som ofta glöms bort är då att tarmfloran påstås påverka vår hälsa indirekt genom att den i sin tur då t ex påverkar vår blodsockerkontroll. Så man kan på sätt och vis säga att tarmfloran är ett steg på vägen. Det är en möjlig förklaringsmekanism till saker vi ser, men det är inte det som i slutet är viktigast.

Det som är viktigast här är till exempel människors blodsockerkontroll och insulinnivåer. Så när vi kan se att sackarin inte påverkat detta så finns där inget större syfte med att titta på tarmfloran egentligen. För oavsett om vi kan mäta någon skillnad där så har den ju uppenbarligen inte haft någon effekt på det vi verkligen undrade över, nämligen blodsockerkontrollen.

Men forskarna tittade även på tarmfloran i den här studien. Det här med tarmflora är ett ganska stökigt ämne och det är inte lätt att redovisa för resultaten då det mest blir en massa färgglada grafer och illustration som inte säger någonting till gemene man. Så därför har jag valt att istället inkludera ett citat från studien som säger det mest om dess resultat:

"These data suggest there are no major changes in microbial communities in response to any treatment or between treatments. Furthermore, we assessed whether there are specific changes in the relative abundance of individual taxa, but found no significant treatment-effect and responses among treatments were equivalent."

Vill du ändå titta på resultatet så kan du trycka på bilden här under för att förstora upp det.

Möss fick mer än maxdosen i tio veckor – det händer i princip ingenting

Forskarna stoppade faktiskt inte här utan de gjorde även ytterligare ett försök på två olika typer av möss. Dels tog de en grupp med så kallade ”wild type” vilket i princip innebär att de rent genetiskt är ungefär som alla möss ute i det fria. Och dels tog man mött som man genetiskt hade förändrats så att de saknade receptorer för sötma.

Sen gav man dessa möss mer än maxdosen av sackarin varje dag i tio veckor för att se hur det påverkade blodsockerkontrollen. De fick under den här tiden i sig sackaros som motsvarar 4 gånger den mängd som är satt som maxintag för regelbundet bruk hos människor, ADI.

Även här fann man inte egentligen någon effekt värd att nämna. Där var små skillnader över tid och forskarna beräknade att de skulle behöva ha knappt 100 försöksdjur per grupp för att eventuellt kunna visa någon förändring som var statistiskt signifikant.

Det finns en väldigt ingående resultatsdel och diskussionsdel i den här studien för den som är intresserad. Artikeln är gratis så det är bara för den som vill att grotta ner sig (3).

Varför en sådan skillnad mot studien från 2014?

En intressant fråga här är varför resultatet i den här studien skiljer sig så markant mot studien från 2014? Forskarna spekulerar kring flera möjliga förklaringar i diskussionsdelen av artikeln där den mest intressant hypotesen är väldigt uppenbar i fall man hade vetat hur maten såg ut i övrigt för mössen i studien från 2014.

Tydligen använde de sig av kommersiell sackarin i den studien och om du har köpt sötningsmedel som pulver i en butik någon gång så vet du att den är ungefär som socker. Sötningsmedel är väldigt sött per gram och det är helt enkelt inte realistiskt att säga till folk att de ska addera till några milligram till sitt kaffe. För att lösa det problemet så tillsätter man därför annat pulver med som spär ut det faktiska sötningsmedlet. När det gäller sackarin så är det glukos man spär ut med.

När forskarna i den här nya artikeln försökte uppskatta hur mycket glukos som mössen i den tidigare studien fått i sig tillsammans med sackarinet så kom de fram till att ungefär 70% av alla kalorierna de fått i sig varje dag varit från glukos i vätska. Och är det något som är dåligt för möss (och människor) så är det socker i drycker.

Ett så högt sockerintag gällde dock alla mössen i studien från 2014. Forskarna var så klart medvetna om att de gav glukos med sötningsmedel till mössen så kontrollmössen fick vatten med glukos i för att kompensera. Men att få i sig både 70% av sina kalorier från glukos och samtidigt ligga på ett sackarinintag långt över det som människor normalt sett gör är kanske inte så praktiskt relevant?

En annan möjlighet, som forskarna inte tar upp i sin diskussionsdel, är att den första studien helt enkelt har blivit fel. Det händer en hel del inom forskning att det kommer enskilda studier vars resultat inte passar med tidigare forskning och som sedan inte heller går att replikera (dvs få samma resultat igen).

För när den här studien kom 2014 så passade den redan då ganska dåligt med tidigare studier där man tittat på sötningsmedel och blodsockerkontroll. Och studier som har kommit efteråt, både på möss och människor, har inte heller passat särskilt väl med deras resultat. Kanske ligger förklaringen i att mössen också fick i sig stora mängder socker med sötningsmedlet? Eller så finns det någon annan förklaring som skiljt studierna åt. Vill du läsa om dessa hypoteser kan jag rekommendera diskussionsdelen i den nya studien igen (3).

Summering

Sackarin är som sagt ett sötningsmedel som inte används något nämnvärt idag. Det är nog främst suketter som en del använder i kaffet som bidrar till folks intag. Jag tycker mest att allt det här är intressant för att studien från 2014 fick sånt genomslag, och fortfarande får.

Om du har en kompis som är övertygad om att sötningsmedel är ett gift och du ber om studier från hen som backar upp påståendet så kommer du med stor sannolikhet få den här studien, eller en artikel som skriver om den, länkad till dig. För om du googlar ”varför är sötningsmedel dåligt” så är det främst artiklar om den här studien som du hittar.

I mångas värld är vetenskap också någon slags kamp om vem som kan länka till flest ”studier” istället för en upptäcktsfärd där man försöker skapa sig en bild av verkligheten genom att försöka tolka och summera all relevant forskning. Det är dock inte så det fungerar. Även om studien från 2014 är väldigt omskriven och är publicerad i Nature av alla tidskrifter så är den i det stora hela en outlier. Dess resultat passar inte med den övriga forskningen på området.


Photo by Sharon McCutcheon on Unsplash


Liknande artiklar
Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Gudiol tillbaka på radion

Killarna försöker återvända till lite vanliga gängor igen efter sommaren. Som en självklar del i det är Jacob Gudiol tillbaka som gäst.

12 aug. 2024

Pandemier och vetenskapsjournalistik

Vetenskapsjournalisten Amina Manzoor gästar Jacob och Wille i avsnitt 451 av Tyngre Träningssnack.

10 juli 2024

Mer träning ger större vadmuskler

Vadmusklerna svarar bättre på hög volym - i alla fall kortsiktigt.

Jacob Gudiol

12 maj 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Screening och tester är ofta en dålig idé

I avsnitt 431 av Tyngre Träningssnack så diskuterar Wille och Jacob screening och tester med utgångspunkt i Jacobs artikel ”Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre”.

14 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Hur kan man tänka kring barn och sötningsmedel?

Jacob och Wille börjar avsnitt 423 med en uppföljning på ett tidigare avsnitt där de diskuterat flerdagsfasta och tv-serien Limitless.

20 dec. 2023

Mens och träning

Avsnittet tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner.

5 dec. 2023

Forskningen och hypen kring kallbad för bättre hälsa

Wille och Jacob diskuterar kallbad och påstådda hälsoeffekter i avsnitt 416 av Tyngre Träningssnack.

1 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Sötningsmedel och risken för autism

I veckans avsnitt diskuteras en ny studie som påstår sig ha sett på en ökad risk för autism hos pojkar om mamman druckit aspartam.

10 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Periodisering är en myt

Periodisering är ett populärt ord men samtidigt kan det betyda väldigt olika saker för olika människor och i olika sammanhang.

20 sep. 2023

Vegetarisk och vegansk mat när man ska bygga muskler

Över många år har intresset för vegetarisk och vegansk kost ökat. Men hur påverkar det vår förmåga att bygga muskler? Jacob Gudiol reder ut frågan.

Jacob Gudiol

5 sep. 2023

Fria vikter vs Maskiner

Det är dags att släppa tanken om att träning med fria vikter är helt överlägset träning i maskiner.

Wille Valkeaoja

29 aug. 2023

Lightläsk jämfört med vatten vid viktnedgång

Veckan avsnitt handlar om en ny studie där man jämfört sötningsmedel mot vatten och en artikel som tar upp olika medicinska myter i DN.

29 aug. 2023

Fördelar och nackdelar med en kontinuerlig blodsockermätare för dig utan diabetes

I två tidigare artiklar här på Tyngre har vi tittat på hur vi mäter blodsockerkontroll. Dags för hur en kontinuerlig mätning påverkar oss.

Jacob Gudiol

28 aug. 2023

Vad vet vi kring hur blodsockerkurvan påverkar hunger, aptit och energinivåer?

Då var det dags för fortsättningen på den här artikelserien i tre delar kring blodsockerkontroll och kontinuerlig mätning av blodsockret.

Jacob Gudiol

25 aug. 2023

Blodsockerkontroll och långsiktig hälsa – vad vet vi idag?

Att ha kontroll på blodsockret är något som har diskuterats flitigt under lång tid. I en artikelserie på tre delar tar Jacob Gudiol oss med till vad forskningen verkligen säger.

Jacob Gudiol

15 aug. 2023

Ocklusionsträning och högintensiv styrketräning

I boken Träna Mindre kan du läsa om olika sätt att höja intensiteten vid styrketräning. Ett av dessa sätt är ocklusionsträning.

Wille Valkeaoja

7 aug. 2023

Aspartam och IARCs besked om att kalla det möjligen carcinogent

Avsnitt 78 av Hälsoveckan tillägnas nyheten om att aspartam har hamnat på nivå 2b i IARCs gradering kring ämnens carcinogena egenskaper.

1 aug. 2023

Gudiol om träningens betydelse

Mitt i sommarstöket fångar vi upp Jacob Gudiol för att prata om träningens betydelse, både på hälsan och vår livslängd. Lagom är bäst, kan man säga.

24 juli 2023

Kan Stryd förutsäga din Critical Power?

Cyklister har sedan länge använt effektutveckling som ett mått på intensitet. Inom löpning har man använt sig av hastighet för samma syfte.

Wille Valkeaoja

20 juli 2023

Självstyrd intervallvila

När du inte riktigt är redo att se gud men ändå vill kunna genomföra ett kvalitativt intervallpass verkar det funka att lägga upp viloperioderna efter eget huvud.

Wille Valkeaoja

13 juli 2023

Den magiska tröskeltimmen

Många tänker att tröskelintensitet är något du orkar bibehålla i en timme. Verkligheten är dock betydligt mer komplex.

Wille Valkeaoja

5 juli 2023

Mat för att bygga muskler

Vilka delar i kosten är viktigast när det kommer till att bygga muskler? Lova Molin ger dig all information du behöver.

Lova Molin

25 juni 2023

Börja med att läsa böcker och längre artiklar

Jacob och Wille diskuterar lyssnarfrågor i dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack. Tre spännande ämnen tas upp.

21 juni 2023

Sömnkvalitén kan påverkas negativt av en sämre diet

För drygt 7 år sedan skrev jag en artikel här på Tyngre om vad man visste kring hur kosten påverkade människors sömn. Nu är det dags för uppdatering.

Jacob Gudiol

9 juni 2023

Så grillar du hälsosamt och gott – dietisten tipsar!

Sommaren är här vilket också innebär säsong för att grilla. När det kommer till grillen finns det många nyttiga grillalternativ.

Lova Molin

2 juni 2023

Varför forskningen kring sötningsmedel alltid verkar oklar

Förra veckan var det dags för nya rubriker kring sötningsmedel. Denna gång var det WHO som tagit fram nya riktlinjer kring sötningsmedel.

24 maj 2023