Vem har nytta av olympiska lyft?

Olympiska lyft – ryck & stöt – är verkligen på modet nu. Men för vem gör de egentligen störst nytta?

Jacob Gudiol

Jag ska börja den här artikeln med att säga att jag har en ganska stor bias i frågan. När det gäller träning på gym är det i princip ingenting som jag ens tycker är i närheten av så kul som att träna tyngdlyftning. Jag kan vara på gymmet i över två timmar och trots det bara utfört två övningar, ryck och stöt. De som känner mig vet att det är till stor del beror på att jag gillar att vila och snacka, men en annan orsak är helt enkelt för att det andra inte är lika kul.

I det här inlägget kommer jag dock inte skriva om hur kul ryck och stöt är. Jag tänker istället berätta om för vilka som dessa två övningar och varianter av dem kan göra nytta rent prestationsmässigt. Vi börjar dock med att gå igenom de två övningarna som det numera tävlas i inom tyngdlyftning, nämligen ryck och stöt.

RYCK‌
Ryck (snatch på engelska) är den mer tekniskt krävande övningen av de två. Den ställer också ett större krav på rörligheten om du vill utföra den med ett tävlingsutförande där du fångar stången sittandes. Personligen skulle jag säga att det är få saker som överträffar känslan när du får till ett tungt lyft och fångar det i botten. För de flesta är detta dock överkurs och när det gäller träningseffekterna från ryck och stöt för ”andra atleter” så är den extra effekten du får av att fånga ett ryck i botten inte någon prioritet.

Ett ryck – här med ryssen Mikhail Koklayev – handlar om att fånga stången i botten.
Ett ryck börjar annars med att du fattar stången med en förhållandevis bred fattning när stången ligger framför dig och sen drar du stången uppåt och stången slutar sen inte röra sig uppåt förrän du kommit under den och tagit emot den på raka armar ovanför huvudet. Principerna är väldigt enkla och så länge som du inte har några större vikter på stången är det också lätt att lyckas. Efterhand som du lägger på vikter blir det dock snabbt väldigt svårt om du inte har en effektiv teknik.

STÖT‌
Stöten (clean and jerk på engelska) är vanligen aningen lättare för en nybörjare än ryck men att få till en effektiv teknik är trots det väldigt svårt för många. Stöten består av två olika moment, en vändning och en överstöt.

Vändningen innebär att du tar lyfter stången från marken upp på framsidan av dina axlar. Den här delen av övningen är den delen då du kan ”fullyfta” som mest och det är därför en favorit bland de som är dåliga på de olympiska lyften. Är du stark i marklyft så klarar du oftast av att ”brunka” upp en ganska ordentlig vikt även i vändningen. Vändningar hette för frivändningar då det enligt gamla regelböcker inte var tillåtet att röra vid stången med någon annan kroppsdel än händerna och när du fångade stången på axlarna. Det är av denna orsak som lyftet också heter clean på engelska.

Stöten avslutas med överstöten.
När du väl har utfört en vändning är det dags för den andra delen av lyftet i en stöt, nämligen överstöten. Reglerna här är också enkla. Du ska skjuta upp stången i luften och sen gå ner under den och fånga den på raka armar ovanför huvudet. Den här delen av lyftet kräver också en god rörlighet och för många är det svårt att verkligen fånga stången ovanför huvudet. De fångar den istället lite framför sig vilket fungerar bra med lite lättare vikter men när det blir tung tenderar vikten att falla framåt och ned på marken igen.

VAD GÖR ÖVINGARNA SPECIELLA?‌
Det som gör att tyngdlyftning och de olympiska lyften skiljer sig från det mesta annat som utförs på ett gym är att du kan utföra övningarna väldigt snabbt och explosivt även när du inte tränar på maximala vikter. Om du till exempel jämför med en knäböj så måste du i den antingen lägga på så mycket vikt så du inte får upp någon egentlig fart, börja bromsa rörelsen innan du kommer upp till slutet eller hoppa med skivstången. Om du vill jobba med att arbeta maximal fart igenom hela rörelsen finns bara dessa tre möjligheter. Att börja bromsa ner hastigheten innan du kommer upp innebär att du inte tränar på att skapa maximal kraft i slutet av knäextensionen vilket är då du normalt vill kunna skapa maximal kraft om vi pratar upphopp eller acceleration i en löpning. Om du hoppar med stången får du en bra träningseffekt men om du någonsin testat att hoppa med en skivstång vet du att det inte alltid är särskilt skönt eller känns helt säkert. Det första alternativet, att lägga på så mycket vikt att det verkligen blir tungt och du inte får upp någon hög fart trots att du försöker, fungerar bra men medså tunga vikter blir du trött fort. Samtidigt kan du tappa en del specificitet om du normalt vill skapa kraft i snabba rörelser i din idrott.

I ryck och stöt kan du dock arbeta på med full kraft igenom en hel rörelse även med lite lättare vikter och det innebär att du kommer att skapa en väldigt stor effekt (power) (1). Det är faktiskt så att ryck och stöt delvis ställer kravet på dig att du verkligen skapar full kraft. Det går att göra ryck och stöt även utan att du tar i maximalt igenom hela rörelsen på submaximala vikter men många gånger gör det att lyftet känns lite jobbigare än när du faktiskt försöker utföra lyftet så explosivt och snabbt du kan.

EN HÖGRE EXPLOSIVITET‌
Det faktum att du får möjlighet att ta i maximalt igenom hela lyftet gör att du får en bra träning av din förmåga att skapa stor kraft fort. Den här egenskapen mäts bland annat med något som kallas för rate of force development (RFD). Enkelt förklarat kan man säga att det är ett mått på hur snabbt du får ut hälften av din maximala kraft. Ju längre tid det tar för dig att nå din halva maximala kraft desto mindre kraft kommer du att kunna skapa när du hoppar, springer, accelererar, slår mot något eller kastar saker. En hög RFD med en hög maxsstyrka innebär att du kommer vara väldigt explosiv, något jag skrivit mer om i inlägget Du måste vara stark för att hoppa högt.

Nate Robinson är en av NBA:s kortaste spelare, som ändå vunnit deras Slam Dunk Contest 2 gånger. Mycket beroende på hans enorma spänst.
När man jämför RFD hos tyngdlyftare jämfört med andra styrkeidrottare finner man att tyngdlyftare är bättre (1). Detta är föga förvånande egentligen. En styrkelyftare har egentligen ingen gräns för hur långsamt ett lyft kan gå. Om det tar över en sekund för en styrkelyftare att få till maximal kraft så innebär det bara att stången går långsammare uppåt, men den kommer ändå upp till sist. För en tyngdlyftare är situationen dock en annan eftersom en tyngdlyftare måste få till en acceleration på stången. Den här accelerationen ska dessutom uppnås på ganska kort tid vilket gör att lyftaren sällan kan använda all sin kraft i ett lyft. Många tyngdlyftare tar till exempel över 100 kg mer i marklyft än vad de kan frivända.

VEM HAR NYTTA AV ÖVNINGARNA?‌
Fram tills för några år sen var det ganska få personer som utförd ryck och stöt i sin träning. Många ansåg då att övningarna var svåra och det fanns också, enligt mig, en lite väl stor skräck mot skaderisken i övningarna. Så länge du håller dig bort från att försöka ta personbästa hela tiden finns det få saker som verkligen brukar ge skada i lyften. Undantaget möjligen om du är för stel och försöker dig på att göra många överstötar. Styrkeryck (power snatch) och endast vändningar är dock ganska säkra övningar så länge som du håller ryggen i en neutral position.

Idag har vindarna vänt när det gäller ryck och stöt och de allra flesta verkar vilja utföra övningen för alla möjliga syften. Rent generellt har jag svårt att avråda från detta. Jag gillar ju övningarna själv och så länge som det finns kvar ett sunt förnuft och man undviker för många lyft, för tunga vikter eller tidspress ser jag inga större risker.

Sprinters och andra friidrottare har stor nytta av olympiska lyft.
Men varför ska man utföra övningarna? Vad är vinsten? Som jag ser det är övningarna ”speciella” om ditt mål är att hoppa högt. Det finns få styrkeövningar som är bättre i dessa situationer. Tänker du på det så är ett hängande ryck eller vändning i princip ett belastat upphopp. Väldigt många idrottare har nytta av att kunna hoppa högt och utför du någon av dessa idrotter är övningen något för dig som en del av din styrketräning.

Även om övningarna är bäst för de som vill hoppa högt kan de sannolikt också ge bra hjälp för någon som vill bli snabb eller explosiv i sidled med. I dessa rörelser arbetar du sällan med två ben i marken och ännu mer sällan i jämfotastående men du är fortfarande beroende av en hög maxsstyrka och bra RFD och båda dessa egenskaper tränar du med de olympiska lyften.

Även styrkeidrottare kan ha nytta av de mer explosiva lyften.
För rena styrkeidrottare finns det också möjligen några fördelar med att ta med delar av de olympiska lyften i träningen ibland. Många styrkelyftare har så kallade ”sticking points” där de ofta fastnar i sina lyft. Det finns två sätt att komma förbi dessa positioner där vikten tenderar att stanna upp. Den första är att förbättra styrkan i den vinkeln genom mer riktad träning. Det andra sättet är att se till att du har större fart på stången innan du kommer till vinkeln där du fastnar. Om du har mer fart på stången när du kommer dit så kommer stången att ”flyga förbi” dina svaga vinklar. Mer fart på stången tränar du upp genom att förbättra din RFD. Ju snabbare du får ut maximal kraft desto längre tid har du sen på dig att skjuta den kraften in i stången. Som du säkert förstår är emellertid det här rörelsespecifikt och att utföra explosiva vändningar kommer inte att hjälpa din bänkpress. Men att utföra modifierade drag för att försöka förbättra explosiviteten i marklyftet skulle kunna var en idé.

För den som bara vill vara snygg och se bra ut i spegeln är ryck och stöt ganska tidseffektiva övningar då de tränar stora delar av kroppen på kort tid. Du kan också lägga på dig en hel del muskler av att träna ryck och stöt men det finns definitivt bättre massabyggare om det är ditt mål.

Slutligen är ryck och stöt utmärkta sätt att bibehålla en god rörlighet. Jag rekommenderar inte att du utför övningar för att bli rörlig men om du väl kan utföra övningarna utan att hålla på och belasta väldigt tungt i ytterlägen fungerar övningarna väldigt bra.


Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/Tyngre-Tr%C3%A4ningssnack/Forma-Kroppen-2)


Liknande artiklar
Fundera alltid på varför du väljer en viss typ av träning

Jacob och Wille diskuterar fysträning för kampsportare i avsnitt 472 av Tyngre Träningssnack.

27 nov. 2024

Återgång till träning efter ett längre uppehåll

Lyssnarfrågor i Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar hur du på ett bra sätt kan återgå till träning efter ett längre uppehåll, både de som varat i någon vecka och de som har varat i flera månader.

13 nov. 2024

Poledance – tuffare än man kanske tror

Vi träffar Marcus Elsberg, som förutom att driva gymmet Revive Kristianstad även är svensk mästare i Poledance

7 nov. 2024

Alpin utförsåkning med Mathias Moberg

Jacob och Wille diskuterar alpin utförsåkning tillsammans med Mathias Moberg, fystränaren för herrlandslaget i alpin utförsåkning.

6 nov. 2024

Magda tillbaka!

Vår evige favorit Magdalena Kowalczyk gästar oss för att bland annat prata om Sweat Equity. Vi snackar också träning, samhällsnytta och om life hack.

4 nov. 2024

När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Manne Forssberg om Pappapodden

Härligt och som vanligt utlämnande samtal med Manne.

28 okt. 2024

Anna om förändringen på Gymmet

Kompisen Anna Stålnacke berättar mer om hur och varför Gymmet väljer att sälja flera av sina anläggningar.

24 okt. 2024

Mattias Reck om livet och träningen som elitcyklist

Proffscyklisttränaren Mattias Reck är tillbaka i Tyngre Träninssnack. I detta avsnitt diskuterar vi bland annat säsongen som har gått för Lidl Trek och utvecklingen inom cykelsporten de senaste åren.

23 okt. 2024

Tips och trix på gymmet – Axelsmärta

I den här artikelserien går jag igenom några av de vanligaste smärtproblemen som hindrar framfarten på gymmet och hur man kan lösa dessa med några enkla tips och trix. Häng med!

Daniel Andréasson

10 okt. 2024

Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024

Föreningsliv med Johanna Barvelid

Vi snackar ledarskap och drivkrafter inom föreningslivet med Johanna Barvelid, en av grundarna till den tidigare Styrkebyrån.

7 okt. 2024

Vésteinn Hafsteinsson om olympiska kastidrottares träning

Äntligen är Vésteinn Hafsteinsson tillbaka i podden för att berätta mer om hur han tränat sina kastidrottare.

2 okt. 2024

Catching up med Kalle

Vi snackar med den evige favoriten Kalle Zackari Wahlström, som berättar om både den nyfunna träningsgnistan, nya tv-program och den egna kollektionen av kläder och annat kul.

26 sep. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Fungerar luktsalt eller ammoniak som prestationshöjare?

Jacob och Wille har tittat på forskningen kring luktsalt i avsnitt 460 av Tyngre Träningssnack.

4 sep. 2024

Vad är hårt belastande träning och varför orkar kroppen bara så lite av det?

Jacob och Wille diskuterar balansen mellan träning och återhämtning i avsnitt 459 av Tyngre Träningssnack.

28 aug. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Kroppsformer, vinklar på muskelfiber och prestationsförmåga

Kroppsformer, vinklar på muskelfiber och prestationsförmåga dominerar i avsnitt 458 av Tyngre Träningssnack.

21 aug. 2024

Vikten av en funktionell fysik

Träna för att kunna säga JA till livet idag och imorgon.

Alex Danielsson

18 aug. 2024

40 år i gymmet – det här har jag lärt mig

Redaktören listar sina erfarenheter om vad som verkligen betyder nåt är det kommer till gymträning.

Alex Danielsson

10 aug. 2024

Större muskelökningar vid träning av muskeln i ett utsträckt läge

Wille och Jacob diskuterar tre olika saker i avsnitt 456 av Tyngre Träningssnack.

7 aug. 2024

Friidrott: OS och Veteran-VM med Sunneborn

Favoriten Mattias Sunneborn berättar om sin egen träning mot både SM och VM för veteraner, men vi hinner också snacka lite om OS.

5 aug. 2024

Rutiner - att hitta tillbaka efter semestern

I dagens avsnitt började vi med en lättsam skål med Pepsi och reflekterade över hur snabbt tiden verkar flyga förbi, särskilt när vi är ur våra vanliga rutiner.

2 aug. 2024

Spelar det någon roll vilken tid på dygnet du tränar?

Lyssnarfrågor med Jacob och Wille i avsnitt 454 av Tyngre Träningssnack. Det blir diskussioner kring träning i hög värme och alternativ träning som man kan göra istället i fall man inte står ut.

31 juli 2024

Att jobba med träning – Unni berättar

Vi träffar coachen Unni Lundblom som tagit steget från att tävla i fitness till att hjälpa andra att komma i form.

25 juli 2024

Alex Danielsson gästar om träning efter 45

Jossan tog sommarlov, så detta avsnitt gästas av Alex Danielsson. De pratar om deras favoritställe, Vemdalen, och njuter av lite fredagsmys med champagne.

19 juli 2024

Sommarhälsa med Carina

Carina gästar podden och delar med sig av tips och trix för att undvika att helt tappa form och livslust under semesterns alla lediga stunder.

18 juli 2024

Varför EMG kan lura dig efter aktiveringsövningar

Jacob och Wille diskuterar några vanliga missförstånd när det gäller att diskussioner och tolkningar av data relaterat till träning och hälsa.

17 juli 2024

Tyngdlyftning: Stefan Ågren om framtiden

Stefan Ågren, vår egen favoritfysio, berättar om livet och om träningen men också om vad framtiden kan föra med sig.

27 juni 2024

Johan Flodin om rodd och arbete på SOK

Johan Flodin från Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) gästar Jacob och Wille i Tyngre Träningssnack för att berätta om sin karriär och nuvarande arbete.

5 juni 2024

Forskningens introduktion i träningsvärlden

Forskaren, historikern och idrottsvetaren Daniel Svensson gästar Wille och Jacob i Tyngre Träningssnack för att berätta om hur idrottsforskningen kom in i idrottsvärlden.

28 maj 2024

Denice Moberg om livet som influencer

Denice är en av våra mest populära influencers, med en följarskara på nära miljonen individer. Hur får hon ihop det med det vanliga livet?

27 maj 2024