Sötningsmedlet Sukralos har ingen påverkan på insulin och blodsocker

En nyligen publicerad studie slår återigen fast det vi redan visste.

Jacob Gudiol

För några år sedan var det stora rubriker kring en studie som påstod sig ha visat att sötningsmedel kan ge diabetes typ 2. Det är nog få av oss som missade de här rubrikerna och om du dricker sötningsmedel så är risken stor att du har vänner eller bekanta som fortfarande söker fram den här artikeln för att sen skicka länken till dig. Kontentan i artikeln är att dina tarmbakterier ska bli försämrade och det ska då ge dig högre blodsocker, för det har man visat med ett ovanligt sötningsmedel hos möss.

För bara några veckor sedan så hade SVT ett horribelt inslag kring sötningsmedel på Vetenskapens Värld och givetvis kom då den här studien på tal igen. Jag har förklarat i tidigare texter varför den här studien i sig själv inte är någonting värt att fokusera på och jag har även dissekerat hela inslaget i Vetenskapens Värld. Här får du förklarat varför studierna som tas upp inte säger särskilt mycket och vilka studier som man har valt att utelämna som egentligen säger mer om hälsoeffekterna i de två artiklarna:

Nästa gång någon länkar dig någon av de där tidningsartiklarna så kan du ju hänvisa vidare till dessa texter.

Det jag tänkte ta upp i den här artikeln är en nyligen publicerad studie som troligen kommer att gå helt obemärkt förbi media. Helt enkelt för att den går i linje med annan forskning och den är därför sällan intressant samtidigt som den journalist som ändå skulle våga att ge sig på att skriva om den troligen skulle få en hel del skit från foliehattarna som florerar i grupper på sociala medier.

Det här är en studie utförd på faktiska människor, som har fått stora doser sukralos varje dag i 12 veckor, och sen har man tittat på deras blodsockerkontroll (1). Alltså en sådan studie som man skulle ha utfört innan man gick ut i media med stora rubriker om att sötningsmedel ger diabetes.

En monsterdos sukralos varje dag i 12 veckor

Upplägget på den här studien är väldigt enkelt. Totalt 47 friska och normalviktiga män med normal blodsockerkontroll fick varje dag inta 1 gram sukralos uppdelat i tre olika kapslar eller så fick de en placebo. I genomsnitt innebar det här en dos på 13 mg/kg/dag för deltagarna vilket är en bra bit över 5 mg/kg/dag som är dagens ADI för sukralos.

ADI står för accepterat dagligt intag vilket är den säkerhetsgräns som finns för ämnet i vår mat. I verkligheten är det egentligen ingen människa alls som når upp till gränsen 5 mg/kg/dag.

För att sätta värdet 1 gram sukralos i perspektiv så innebär det ungefär 600 gram socker i sötma. Så en kost med 2400 kcal från bara socker skulle vara lika söt som en kost med 1 gram sukralos. Så det är alltså inga människor som verkligen äter så mycket sukralos.

Före, under tiden och efter försöksperioden så fick alla deltagarna sitt fasteinsulin, fasteblodsocker, långtidsblodsocker och glukostolerans mätt ett par gånger om för att se om sukraloset hade någon effekt.

Studiens resultat – det hände ingenting med någonting

Om du har läst det jag har skrivit kring sötningsmedel så vet du att de långtidsstudier som finns på människor inte har visat på någon negativ effekt på varken insulin eller blodsocker. Den här studien är väl på gränsen till verkligen långsiktig fast samtidigt är det ju en dos som är mycket högre än den som deltagare får i sig när de till exempel får en liter läsk eller en burk saftdryck likt i tidigare långtidsstudier.

Det som mest påstås kring sötningsmedel idag är dessutom att de skulle påverka tarmfloran negativt och tarmfloran påverkas inom dagar och veckor, inte många månader. I alla fall inte när man utför studier där man förändrar kosten sammansättning och liknande.

Hur som helst så såg man ingen effekt på någonting i den här studien och inte heller var där någon tendens till en förändring i något testvärde jämfört med kontrollgruppen. Här under kan du se resultaten i de tester som utfördes.

Först kan du se fastevärdena för blodsocker, insulin och långtidsblodsocker.

Och här är glukostoleranstesterna för deltagarna i studien. En glukostoleranstest innebär att deltagarna får dricka 75 gram glukos i vatten på fastande mage och sen tittar man på hur blodsockret förändras i minst två timmar framåt. Här testade man deltagarna före interventionen, sex veckor in, direkt efter och sen också fyra veckor efter de fick sista pillret.

Studien är nyligen publicerad men utfördes på 90-talet

Den här studien publicerades för bara några dagar sedan men den är faktiskt väldigt gammal. Den utfördes i mitten på 90-talet som en del av processen för att få sukralos godkänt som tillsats i mat. Inför godkännandet av sukralos som tillsats i mat så utfördes över 100 studier på dess säkerhet och det här är en av de här studierna.

När sukralos blev godkänt brukade endast de studier som ansågs vara mest betydelsefulla för en ny tillsats säkerhetsutvärdering publiceras och därför släpptes aldrig de här resultaten utan de skickades endast in till de olika organen som skulle godkänna tillsatsen likt FDA och EFSA.

Nu med senare års kampanjande med då studien på möss nämnd ovan och inslag likt det i Vetenskapens Värld så ansåg alltså forskarna som utförde den här studien att den ändå var värd att publicera.

Det här innebär givetvis också att detta är en studie som är betald för av företaget som tog fram sukralos till marknaden, nämligen McNeil. Det är så klart ingen annan som tänker betala för att utföra studier för att testa andra företags produkter innan de kommer på marknaden. Vill man lansera någonting så får man givetvis betala för det själv.

Det här är för övrigt inte den första studien som ät utförd med den här typen av upplägg. Redan 2003 publicerades en annan studie där man även inkluderade överviktiga och feta personer och de fick sen inta kapslar motsvarande ungefär halva dosen som man använde i den här studien, alltså fortfarande en hög dos. Även i den studien såg man ingen som helst effekt från sukralos (2).

En musstudie på fel sötningsmedel och en udda fågel kontra allting annat

Om vi hoppar tillbaka till Vetenskapens Värld och deras inslag för en stund så tog de i huvudsak upp två olika studier där. Den ena studien var den på mössen som fått sötningsmedlet sackarin (inte sukralos) och fått en störd glukosmetabolism av det och det andra var en studie på överviktiga personer som fick lite högre blodsocker efter en glukosbelastning i fall de hade druckit ett glas med sukralos först.

Musstudien är egentligen helt irrelevant här och jag fattar fortfarande inte varför den fått och fortsätter få den uppmärksamhet den har. Det är en studie på möss, inte människor, och man har studerat ett sötningsmedel som i princip inte används längre.

Den andra studien är som jag nämnde i min tidigare artikel en studie som verkligen sticker ut. Det finns flera andra studier med mer eller mindre identiska upplägg som inte har kunnat upprepa deras resultat (3, 4, 5, 6, 7, 8). Med andra ord så verkar de ha gjort något speciellt i den här studien som gör att deras resultat inte återspeglar hur folk normalt svarar på en dryck med sukralos i eller så är resultatet i den här enskilda studien troligen bara fel. Men SVT valde alltså att visa ett inslag som endast nämnde den här enskilda studien och ingen av de andra studierna som inte lyckats upprepa det resultatet.

Summering

I studien jag har skrivit om här och i den tidigare studien med liknande upplägg som jag också inkluderade en graf ifrån så har man använt sig av sukralos i kapselform. Detta för att man verkligen ville blinda försökspersonerna för om de fick i sig sötningsmedlet eller en placebo.

Detta har ju sina fördelar och nackdelar. Fördelen är så klart att försökspersonerna själva inte vet någonting och i de här två studierna var också personen som tog blodproverna och utförde andra tester blindad vilket innebär att hen inte heller visste något. Detta är viktigt det med eftersom en förväntan hos den som utför testerna många gånger också kan påverka resultatet i en studie.

En nackdel med att sukralosen togs i kapslar är att försökspersonerna inte märkte av någon sötma i munnen. Som jag nämnde ovan är nog det vanligaste försöket till argument emot sötningsmedel att det skulle störa tarmfloran men om där skulle finnas en sådan effekt här så skulle vi fortfarande ha sett den. Särskilt med tanke på att doserna av sötningsmedlet sukralos i den här studien är mycket högre än de som människor normalt får i sig.

Det finns dock även en annan hypotes som ofta används som argument emot sötningsmedel överlag och det är att sötman utan kalorierna på något sätt skulle förvirra vår hjärna och hungersignaler och att det på sikt skulle få oss att äta mer av det söta eftersom vi vill få i oss kalorier. Denna hypotes går ju inte att undersöka genom att använda kapslar med sötningsmedel.

Då får vi återigen titta på de faktiska interventionsstudierna där folk har fått dricka eller äta någonting med sukralos (eller annat sötningsmedel) över tid och även i de studierna som finns på människor här så ser man ingen effekt. Det här har jag skrivit mer om i den tidigare artikeln som specifikt tog upp klippet i Vetenskapens Värld.


Liknande artiklar
Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Hur kan man tänka kring barn och sötningsmedel?

Jacob och Wille börjar avsnitt 423 med en uppföljning på ett tidigare avsnitt där de diskuterat flerdagsfasta och tv-serien Limitless.

20 dec. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Sötningsmedel och risken för autism

I veckans avsnitt diskuteras en ny studie som påstår sig ha sett på en ökad risk för autism hos pojkar om mamman druckit aspartam.

10 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Vegetarisk och vegansk mat när man ska bygga muskler

Över många år har intresset för vegetarisk och vegansk kost ökat. Men hur påverkar det vår förmåga att bygga muskler? Jacob Gudiol reder ut frågan.

Jacob Gudiol

5 sep. 2023

Fria vikter vs Maskiner

Det är dags att släppa tanken om att träning med fria vikter är helt överlägset träning i maskiner.

Wille Valkeaoja

29 aug. 2023

Lightläsk jämfört med vatten vid viktnedgång

Veckan avsnitt handlar om en ny studie där man jämfört sötningsmedel mot vatten och en artikel som tar upp olika medicinska myter i DN.

29 aug. 2023

Fördelar och nackdelar med en kontinuerlig blodsockermätare för dig utan diabetes

I två tidigare artiklar här på Tyngre har vi tittat på hur vi mäter blodsockerkontroll. Dags för hur en kontinuerlig mätning påverkar oss.

Jacob Gudiol

28 aug. 2023

Vad vet vi kring hur blodsockerkurvan påverkar hunger, aptit och energinivåer?

Då var det dags för fortsättningen på den här artikelserien i tre delar kring blodsockerkontroll och kontinuerlig mätning av blodsockret.

Jacob Gudiol

25 aug. 2023

Blodsockerkontroll och långsiktig hälsa – vad vet vi idag?

Att ha kontroll på blodsockret är något som har diskuterats flitigt under lång tid. I en artikelserie på tre delar tar Jacob Gudiol oss med till vad forskningen verkligen säger.

Jacob Gudiol

15 aug. 2023

Ocklusionsträning och högintensiv styrketräning

I boken Träna Mindre kan du läsa om olika sätt att höja intensiteten vid styrketräning. Ett av dessa sätt är ocklusionsträning.

Wille Valkeaoja

7 aug. 2023

Aspartam och IARCs besked om att kalla det möjligen carcinogent

Avsnitt 78 av Hälsoveckan tillägnas nyheten om att aspartam har hamnat på nivå 2b i IARCs gradering kring ämnens carcinogena egenskaper.

1 aug. 2023

Gudiol om träningens betydelse

Mitt i sommarstöket fångar vi upp Jacob Gudiol för att prata om träningens betydelse, både på hälsan och vår livslängd. Lagom är bäst, kan man säga.

24 juli 2023

Kan Stryd förutsäga din Critical Power?

Cyklister har sedan länge använt effektutveckling som ett mått på intensitet. Inom löpning har man använt sig av hastighet för samma syfte.

Wille Valkeaoja

20 juli 2023

Självstyrd intervallvila

När du inte riktigt är redo att se gud men ändå vill kunna genomföra ett kvalitativt intervallpass verkar det funka att lägga upp viloperioderna efter eget huvud.

Wille Valkeaoja

13 juli 2023

Den magiska tröskeltimmen

Många tänker att tröskelintensitet är något du orkar bibehålla i en timme. Verkligheten är dock betydligt mer komplex.

Wille Valkeaoja

5 juli 2023

Mat för att bygga muskler

Vilka delar i kosten är viktigast när det kommer till att bygga muskler? Lova Molin ger dig all information du behöver.

Lova Molin

25 juni 2023

Sömnkvalitén kan påverkas negativt av en sämre diet

För drygt 7 år sedan skrev jag en artikel här på Tyngre om vad man visste kring hur kosten påverkade människors sömn. Nu är det dags för uppdatering.

Jacob Gudiol

9 juni 2023

Så grillar du hälsosamt och gott – dietisten tipsar!

Sommaren är här vilket också innebär säsong för att grilla. När det kommer till grillen finns det många nyttiga grillalternativ.

Lova Molin

2 juni 2023

Varför forskningen kring sötningsmedel alltid verkar oklar

Förra veckan var det dags för nya rubriker kring sötningsmedel. Denna gång var det WHO som tagit fram nya riktlinjer kring sötningsmedel.

24 maj 2023

Autoreglerad träning

Alla som har följt ett träningsprogram vet att det är svårt att utföra träningen exakt som det är tänkt. En ny studie har tittat på två sätt att göra det på.

Wille Valkeaoja

19 apr. 2023

Jacob Gudiol om alternativa "sanningssägare"

Vi pratar om trender kring alternativa dietpåståenden, en påtaglig forskningsresistens och blandat vaccinationsmotstånd.

10 apr. 2023

Träningsuppehåll

Alla som tränar regelbundet kommer någon gång behöva göra uppehåll i träningen. Frågan är hur mycket detta påverkar din träning.

Wille Valkeaoja

15 mars 2023

Mot 10 km – Styrketräningen

Det är välbelagt att löpare bör styrketräna benen. Det går dock att individanpassa träningen för bästa resultat.

Wille Valkeaoja

9 mars 2023

Ramadan och träning för motionärer och elitidrottare

Här i del 2 ska vi fortsätta genom att titta mer specifikt på fysisk aktivitet och prestation under Ramadan.

Jacob Gudiol

8 mars 2023

Vad händer med hälsan under Ramadan?

Snart är det dags för Ramadan som är den heligaste månaden i den islamiska kalendern. Men hur påverkar den hälsan?

Jacob Gudiol

7 mars 2023

Ökar sötningsmedlet erythritol risken för hjärt- och kärlsjukdom?

Erik Dunåker och Linnea Bärebring bryter i det här avsnittet ner en ny studie som tittat på sockeralkoholen och sötningsmedlet erythritol.

7 mars 2023

Alkohol och viktreglering

Det finns flera faktorer som tyder på att en regelbunden alkoholkonsumtion kan leda till viktökning och försvårar en viktminskning.

Lova Molin

1 mars 2023

Allt om D Prime – D'

För några veckor sedan skrev jag en text om hur du kan effektivisera din intervallträning genom att nyttja något som kallas D' (uttalas D Prime). Den här texten handlar om vad D' egentligen är.

Wille Valkeaoja

28 feb. 2023

Mot 10 km – min profil

Jag har lovat att berätta om hur träningen i min satsning mot nytt personbästa på 10 km ser ut. Jag har tagit hänsyn till några olika faktorer när jag lagt upp den. En av dessa är min profil som löpare.

Wille Valkeaoja

15 feb. 2023