Mängden muskelmassa hos amerikanska fotbollsspelare på college

Hur stor kan man bli utan otillåtna medel?

Jacob Gudiol

För mer än sju år sen nu skrev jag en artikel på Träningslära‌ om hur snabbt det normalt går när man försöker bygga muskler samt hur mycket muskler man troligen kan lägga på sig utan att använda sig av doping, Muskeltillväxt, hur snabbt går det och finns det någon övre gräns?.

Den artikeln har varit populär och det är fortfarande många som läser den varje månad, som hittat den när de söker information om just de frågorna. Trots att det är en populär artikel och att det är ett ämne som intresserar många så har jag inte skrivit särskilt mycket om det igen. Orsaken är helt enkelt för att det finns väldigt lite information i frågan, särskilt kring hur mycket muskler man kan lägga på sig.

Det jag tar upp i den artikeln är någonting som kallas för normaliserad-FFMI (n-FFMI)‌ . I princip är det som BMI‌ fast du räknar endast på mängden fettfri massa istället för total massa. Normaliseringen i det hela adderar man sen till eftersom att det annars är lättare för en person som är lång att få ett högt FFMI‌ jämfört med en kort person. Det här gäller för övrigt också BMI egentligen fast där ska ju BMI‌ ändå mest användas som ett riktmärke kring trender i befolkningen så då antar jag att det inte spelar lika stor roll.

Hur som helst så publicerades en studie nyligen där man undersökt n-FFMI‌ hos amerikanska fotbollsspelare på högsta collegenivå i USA (1). Jag tänkte att det skulle vara intressant att skriva om här eftersom amerikanska fotbollsspelare är några av de mest muskulösa idrottarna som finns utanför ”skivstångssporterna” och även för att jag vet att det är en hel del läsare här på Tyngre‌ som även gillar amerikansk fotboll.

Amerikanska fotbollsspelare är sällan deffade och inte nödvändigtvis dopingfria

Innan jag presenterar de faktiska siffrorna här vill jag först påpeka två saker. När jag skrev min första artikel kring FFMI‌ för sju år sen så kom jag fram till att det är väldigt osannolikt‌ att någon ska ha en n-FFMI‌över 28 utan att de tagit någonting olagligt‌ . Den siffran gäller dock under förutsättning att personen i fråga ligger på en låg fettprocent och med låg menar jag definitivt under 10 procent, snarare ner mot kanske 5-8 fettprocent.

En person som bär runt på mer fett än så kan också utan tvekan bära runt på mer fettfri massa och därmed också ha en högre n-FFMI‌ . Förutom att det är lättare att bygga muskler när man äter mer så är fettfri massa också en hel del annat förutom muskler och även detta är någonting som du tappar lite av när du går ner i vikt.

Det här är viktigt att tänka på i det här fallet eftersom vissa amerikanska fotbollsspelare är rent av feta. De är väldigt vältränade, starka och bra på det som de gör, men de bär samtidigt runt på en hel del fettmassa. Den n-FFMI‌ som dessa personer har kommer därför att vara högre än vad de skulle ha om de gått ner till en låg fettprocent.

En annan sak som man också ska ha i beaktande här är att amerikanska fotbollsspelare på collegenivå i USA inte behöver vara dopingfria. Det är ju omöjligt att uttala sig säkert i form av siffror här, eftersom de helt enkelt inte finns, men det har varit många nyheter de senaste åren om hur dåligt det är med testning inom collegesporterna i USA och det har även publicerats undersökningar där man frågat spelare och andra kring sporten där man visat att doping är vanligt.

Forskarna själva tar upp doping i sin diskussion där de skriver att de tror att det inte är särskilt sannolikt att det förekommit någon doping men jag vet inte om jag köper det.

De här siffrorna som kommer här under tycker jag därför inte heller att man ska ta som några riktmärken kring vad som är möjligt för någon som styrketränar eller spelar amerikansk fotboll och inte dopar sig. De får helt enkelt bara tas som intressant statistik kring hur n-FFMI‌ är för spelare på hög nivå inom amerikansk fotboll på college (NCAA‌ ).

Medelvärden under 25 men några som ligger ganska långt över

Det finns inte särskilt mycket att säga om metoden i den här studien. Forskarna utförde DEXA‌ -mätningar på två lag i högstaligan, NCAA 1‌ , och ett lag i andraligan, NCAA 2‌ , sen mätte de deras längd och utifrån detta kunde de sen mäta upp n-FFMI‌ . Totalt var det 245 spelare med i studien. 

I amerikansk fotboll är det stor skillnad mellan hur man är byggd på de olika positionerna i laget vilket gör att deras n-FFMI‌ också skiljer sig mycket. Resultatet är därför redovisat efter vilken position spelarna har. De olika positionerna och de förkortningar som används för dem kan du se i bilden här under.

Nu när du vet vad de olika positionerna är för någonting så kan du nu se resultatet i studien här under. Resultatet är redovisat i form av så kallad box-plot‌ (lådagram på svenska men det låter för töntigt för att jag ska vilja skriva det igen) och vet du inte hur man tolkar dem så följer här en kort förklaring. Känner du inte till vissa av termerna så får du googla vilket går snabbt då det är vanliga termer inom statistik och matematik.

  • Den tjocka svarta linjen i mitten på lådan representerar medianen‌ . Medianen är det värde som ligger i mitten av alla de undersökta personerna. Det är inte det samma som medelvärde vilket är det genomsnittliga värdet för alla deltagarna.
  • Själva lådan representerar gränserna för den så kallade övre‌ och undre kvartilen‌ . En kvartil är en fjärdedel av gruppen, så inom själva boxen i den här grafen hittar du 50 procent av alla deltagarna i den här studien.
  • Strecken som går ut från boxarna representerar det högsta och lägsta värdet inom en 1,5 kvartillslängd‌ till. De här strecken är till för att representera den totala spridningen inom gruppen.
  • Till sist finns där några enskilda prickar vilket representerar så kallade outliers‌ . Det här är personer vars värden skiljer sig så mycket från gruppen i stort att om du hade inkluderat dem i box-ploten‌ direkt så hade de blivit missvisande för gruppen i stort.

Som du kan se ligger de allra flesta spelarna någonstans kring 22-26 i n-FFMI‌ här men det är stor skillnad mellan de olika positionerna och där finns också några spelare vars värden verkligen sticker ut.

Linjespelarna‌ , det vill säga OL‌ och DL‌ , ligger som du kan se tydligt över resten av deltagarna. Två DL sticker ut extremt mycket och har FFMI‌ över 30. Vi får inte veta deras vikt eller fetmassa i den här studien men om de inte är klart fetare än övriga deltagare så är det antingen verkliga genetiska freaks när det gäller att bygga muskler eller så har de nyttjat någon typ av anabola steroider.

Här ska man ju även tänka på att det här är personer som troligen tränar väldigt snarlikt. De tillhör också samma lag som åtminstone 80 stycken av de övriga deltagarna.

Om vi ignorerar de två outlierna‌ bland de defensiva linjespelarna‌ så ligger faktiskt de här siffrorna inom en ram som jag skulle säga verkar vara rimlig med den lilla data som finns sen tidigare. Där är några linjespelare till som har värden som verkligen är höga, upp emot 28-29 i n-FFMI‌ men samtidigt är som sagt linjespelare också ofta ganska feta om man ser till mängden fettmassa.

Det enda jag tycker är lite anmärkningsvärt i övrigt är att running backarna‌ ligger så pass högt som de gör. Alla som har sett en 100 meters-final i något större mästerskap vet att sprinters brukar vara väldigt välbyggda, men riktigt så högt som en n-FFMI‌ runt 26 har inte världens bästa sprinters.

Gruppen med running backs‌ verkar vara ganska homogen i den här studien vilket innebär att de verkar vara ganska lika varandra vilket man kan se i att boxen och strecken uppe och nere inte täcker särskilt stor yta. Så det verkar som att det finns en fördel med att vara byggd på just det sättet. Kanske är det så att de extra kilona drar ner lite på hastigheten, men samtidigt så får man större fördelar i att man blir mer svårstoppad med några extra kilon på kroppen?

Det är nog otroligt få som kommer över 28 i n-FFMI naturligt

Det är få idrottare som har så stor nytta av en stor muskelmassa som amerikanska fotbollsspelare. Det jag kan komma på spontant som verkligen bygger mer är styrkelyft‌ , tyngdlyftning‌ , kastidrotterna‌ inom friidrotten och så självklart byggning‌ och strongman‌ , fast där är det ju avsevärt sämre med dopingkontrollerna, så det är i princip omöjligt att titta på dem för att försöka få en inblick i hur stor man kan bli. Där finns även studier på sumobrottare‌ där man har sett väldigt höga n-FFMI‌ , upp emot 37, fast de bär ju även de runt på en stor mängd fettmassa.

Amerikanska fotbollsspelare är hur som helst väldigt beroende av muskelmassa och särskilt just defensive linemen‌ och offensive linemen‌ brukar vara väldigt starka. I USA finns det en stor pool av människor där garanterat de allra flesta som har lätt för att lägga på sig muskler hamnar inom amerikansk fotboll eftersom det är en väldigt stor sport där styrka och tyngd spelar stor roll.

Trots det så var det endast sex stycken av de totalt 245 spelarna som hade en n-FFMI‌ över 28 och samtliga dessa var spelare som har roller där man också kan bära runt på en hel del fettmassa (OL‌ och DL‌ ). Bland de andra spelarna i roller där man oftast bär runt på betydligt mindre fett var det ingen som ens var över 27 i n-FFMI‌ .

I studien jag skrev om tidigare på träningslära där man tittade på byggare innan steroiderna fanns var det inte ingen som låg över 28 i n-FFMI‌ där heller trots att de var nere på lägre fettprocent. Så kanske är 28 i n-FFMI‌ ett rimligt högstavärde för de allra flesta som har bra gener för att bygga muskler och samtidigt inte nyttjar steroider?

Det här är ju en väldigt spekulativ siffra och den är faktiskt också ganska hög jämfört med vad du ofta stöter på när folk försöker uppskatta det här. Det är vanligare att man pratar om en gräns omkring 25 i n-FFMI‌ när vi pratar om personer som har låga kroppsfettnivåer.

I den här studien var det hela 25 procent som låg över n-FFMI‌ på 25 fast samtidigt var det här sannolikt inte heller särskilt många personer som så hade låga kroppsfettnivåer som en byggare som ska ställa sig på scen bland dessa deltagare.

En annan sak som man måste tänka på här däremot är att det här endast vara collegespelare och de var därför alla ganska unga där endast runt 20 stycken var äldre än 22 år. Med flera år av hård träning så kanske spelarna hade kunnat lägga på sig ännu mer muskler?

Samtidigt såg man dock ingen betydande skillnad mellan de yngre och de äldre spelarna i den här studien vilket antyder att de inte verkar lägga på sig särskilt mycket muskelmassa under collegeåren.

Summering – intressant men väldigt svårtolkad information

Jag tyckte att det här var en väldigt intressant studie då det är väldigt sällan som man får reda på n-FFMI värden för olika kraftsporter. Det vanligaste är att du bara hittar värden för fettfri massa och fettmassa men utan att det sätts i relation till längden hos deltagarna så blir det väldigt svårtolkat.

Den här studien visar tydligt det som nog de flesta redan vet, att amerikanska fotbollsspelare på hög nivå är väldigt muskulösa. Amerikansk fotboll är som sagt en väldigt stor sport med stor exponering och mycket pengar i USA, så den attraherar säkerligen en väldigt bra genpool när det gäller att bli stor, stark och explosiv.

Just på grund av det så tyckte jag också att det var intressant att titta på deras n-FFMI-värden‌ utifrån vad som eventuellt skulle kunna vara möjligt för folk att uppnå rent muskelmässigt utan doping.

Att göra den jämförelsen är mycket mer vanskligt och förhoppningsvis har jag fått fram några av alla möjliga problem med att göra så. Men när det finns väldigt lite information att tillgå så får man ta det som finns och sen försöka sig på lite kvalificerade gissningar utifrån det. Det är ju ändå bättre än att bara dra något ur röven :D

Personligen tycker jag att den här studien ändå talar för det som jag skrev i min artikel på Träningslära‌ för sju år sen. Det verkar som att även de allra flesta som har lätt för att lägga på sig muskler rent genetiskt nog inte ska hoppas på mycket mer än kanske en n-FFMI‌ på 25-26 utan att dopa sig. Jag tror dock att det är möjligt för några enstaka att nå upp emot en n-FFMI‌ på 28 och rent hypotetiskt så finns det egentligen ingenting som talar för att någon enstaka person med fantastiska förutsättning skulle kunna nå ännu högre.

Problemet idag är väl att det rent statistisk helt enkelt är alldeles för många som ligger över en n-FFMI‌ 28 för att det ska kännas realistiskt inom framför allt byggningen. Förklaringen är så klart doping.



Liknande artiklar
Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Vegetarisk och vegansk mat när man ska bygga muskler

Över många år har intresset för vegetarisk och vegansk kost ökat. Men hur påverkar det vår förmåga att bygga muskler? Jacob Gudiol reder ut frågan.

Jacob Gudiol

5 sep. 2023

Fria vikter vs Maskiner

Det är dags att släppa tanken om att träning med fria vikter är helt överlägset träning i maskiner.

Wille Valkeaoja

29 aug. 2023

Fördelar och nackdelar med en kontinuerlig blodsockermätare för dig utan diabetes

I två tidigare artiklar här på Tyngre har vi tittat på hur vi mäter blodsockerkontroll. Dags för hur en kontinuerlig mätning påverkar oss.

Jacob Gudiol

28 aug. 2023

Vad vet vi kring hur blodsockerkurvan påverkar hunger, aptit och energinivåer?

Då var det dags för fortsättningen på den här artikelserien i tre delar kring blodsockerkontroll och kontinuerlig mätning av blodsockret.

Jacob Gudiol

25 aug. 2023

Blodsockerkontroll och långsiktig hälsa – vad vet vi idag?

Att ha kontroll på blodsockret är något som har diskuterats flitigt under lång tid. I en artikelserie på tre delar tar Jacob Gudiol oss med till vad forskningen verkligen säger.

Jacob Gudiol

15 aug. 2023

Ocklusionsträning och högintensiv styrketräning

I boken Träna Mindre kan du läsa om olika sätt att höja intensiteten vid styrketräning. Ett av dessa sätt är ocklusionsträning.

Wille Valkeaoja

7 aug. 2023

Gudiol om träningens betydelse

Mitt i sommarstöket fångar vi upp Jacob Gudiol för att prata om träningens betydelse, både på hälsan och vår livslängd. Lagom är bäst, kan man säga.

24 juli 2023

Kan Stryd förutsäga din Critical Power?

Cyklister har sedan länge använt effektutveckling som ett mått på intensitet. Inom löpning har man använt sig av hastighet för samma syfte.

Wille Valkeaoja

20 juli 2023

Självstyrd intervallvila

När du inte riktigt är redo att se gud men ändå vill kunna genomföra ett kvalitativt intervallpass verkar det funka att lägga upp viloperioderna efter eget huvud.

Wille Valkeaoja

13 juli 2023

Den magiska tröskeltimmen

Många tänker att tröskelintensitet är något du orkar bibehålla i en timme. Verkligheten är dock betydligt mer komplex.

Wille Valkeaoja

5 juli 2023

Mat för att bygga muskler

Vilka delar i kosten är viktigast när det kommer till att bygga muskler? Lova Molin ger dig all information du behöver.

Lova Molin

25 juni 2023

Sömnkvalitén kan påverkas negativt av en sämre diet

För drygt 7 år sedan skrev jag en artikel här på Tyngre om vad man visste kring hur kosten påverkade människors sömn. Nu är det dags för uppdatering.

Jacob Gudiol

9 juni 2023

Så grillar du hälsosamt och gott – dietisten tipsar!

Sommaren är här vilket också innebär säsong för att grilla. När det kommer till grillen finns det många nyttiga grillalternativ.

Lova Molin

2 juni 2023

Autoreglerad träning

Alla som har följt ett träningsprogram vet att det är svårt att utföra träningen exakt som det är tänkt. En ny studie har tittat på två sätt att göra det på.

Wille Valkeaoja

19 apr. 2023

Jacob Gudiol om alternativa "sanningssägare"

Vi pratar om trender kring alternativa dietpåståenden, en påtaglig forskningsresistens och blandat vaccinationsmotstånd.

10 apr. 2023

Träningsuppehåll

Alla som tränar regelbundet kommer någon gång behöva göra uppehåll i träningen. Frågan är hur mycket detta påverkar din träning.

Wille Valkeaoja

15 mars 2023

Mot 10 km – Styrketräningen

Det är välbelagt att löpare bör styrketräna benen. Det går dock att individanpassa träningen för bästa resultat.

Wille Valkeaoja

9 mars 2023

Ramadan och träning för motionärer och elitidrottare

Här i del 2 ska vi fortsätta genom att titta mer specifikt på fysisk aktivitet och prestation under Ramadan.

Jacob Gudiol

8 mars 2023

Vad händer med hälsan under Ramadan?

Snart är det dags för Ramadan som är den heligaste månaden i den islamiska kalendern. Men hur påverkar den hälsan?

Jacob Gudiol

7 mars 2023

Alkohol och viktreglering

Det finns flera faktorer som tyder på att en regelbunden alkoholkonsumtion kan leda till viktökning och försvårar en viktminskning.

Lova Molin

1 mars 2023

Allt om D Prime – D'

För några veckor sedan skrev jag en text om hur du kan effektivisera din intervallträning genom att nyttja något som kallas D' (uttalas D Prime). Den här texten handlar om vad D' egentligen är.

Wille Valkeaoja

28 feb. 2023

Mot 10 km – min profil

Jag har lovat att berätta om hur träningen i min satsning mot nytt personbästa på 10 km ser ut. Jag har tagit hänsyn till några olika faktorer när jag lagt upp den. En av dessa är min profil som löpare.

Wille Valkeaoja

15 feb. 2023

Att träna kondition före styrka

Hur undviker du att tappa explosiv styrka från din konditionsträning? Ny studie menar att du inte tappar nämnvärt i styrka oavsett hur dina intervaller ser ut.

Wille Valkeaoja

9 feb. 2023

Vad är måttlig och hög intensitet?

Jag skrev för ett par år sedan en ganska lång artikel om de då nya råden om fysisk aktivitet från WHO. Här är uppföljningen.

Wille Valkeaoja

6 feb. 2023

Mot 10 km – bakslag

Du behöver räkna med att träningen vid något tillfälle inte går som tänkt. Det är så förväntat att du i princip behöver planera för det.

Wille Valkeaoja

3 feb. 2023

Socker och hälsa

Socker är ett mycket omdiskuterat ämne inom området kost och hälsa. Men vad händer egentligen i kroppen när vi äter socker?

Lova Molin

25 jan. 2023

Mot 10 km – Effektivare intervallträning

Wille fortsätter på insprungen väg. Idag avhandlar vi hur smarta intervaller kan göra din träning bättre.

Wille Valkeaoja

19 jan. 2023