Ibland krävs det att man tvingas avstå från något för att inse hur mycket det betyder. Träning är en sådan sak. I alla fall för undertecknad. Att se träningen som en av de viktigaste pusselbitarna i livet är dock något som många hävdar är ohälsosamt. Jag håller generellt sett inte med. Träning kan, som det mesta såklart, gå överstyr men att känna behov av fysisk aktivitet i sitt liv är en självklarhet för mig. Ett positivt tecken i vårt stillasittande samhälle. Personligen behöver jag träning av massor med anledningar. För att känna mig pigg, för att känna mig stark, och alert. För att inte ha ont. Jag behöver det också för att hålla stressnivåerna i schack och för att fungera mentalt rent allmänt.
Senaste tiden har jag fått tampas med flera envisa sjukdomar och skador som hindrat mig från att träna på som vanligt. I-landsproblem, javisst. Men jag begär inte heller att någon ska tycka synd om mig. Däremot tror jag många fler än jag upplever att man aldrig vill träna så mycket som de tillfällen då skador eller sjukdomar stoppar en. När man inte kan träna, på grund av andra omständigheter än den personliga viljan och disciplinen.
Skador och sjukdomar är såklart inte kul, och även om det är lätt att bli gnällig under en rejäl mansförkylning så har jag valt att se uppsidan med att tvingas avstå träning ibland. Det blir då som med allt annat – ännu mer uppenbart hur viktig den är. När man blir av med den en period. För utan träning känner jag mig inte alls lika pigg, stark och alert. Utan träning upplever jag inte att jag har samma kontroll på mina stressnivåer. Utan träning fungerar jag inte lika bra mentalt rent allmänt. Jag mår sämre helt enkelt. Det tyder väl på någon form av beroende, men det är som sagt inget jag ser som negativt.
Att sakna träning efter ett tag ser jag som ett sunt beteende. För träning är nämligen så mycket mer än stänger, kettlebells och svettiga löprundor. Det är, och ger energi, livslust och lycka. Därför vill jag hävda att det inte är konstigt att känna behov av träning i sitt liv. Det är betydligt konstigare att inte känna det.
Och även om man alltid fattat hur viktig träningen är så är först när man blir med den som det uppenbaras på ett nästan smärtsamt sätt att den betyder så mycket. Träning, eller i alla fall fysisk aktivitet, är fundamentalt för att både orka leva och orka prestera.
Att sakna något sådant är såklart ingenting ohälsosamt. Det är något du ska sakna.
Daniel J Larsson är krönikör på Tyngre.se och skriver bland annat även för BODY Magazine. Du kan tidigare ha hört honom i sin egen podcast FitnessPodden, som gäst i Tyngre Radio och som programledare på Top Speakers Corner under Fitnessfestivalen. Daniel har även varit nominerad till årets PT år 2013, 2014 och 2015. Finns också på Instagram: @danieljlarsson
