En bildlig betraktelse

Hur kvinnor framställs i bilder i träningsmagasin är inte alltid förenligt med okuvlig kraft och ointaglig självständighet. Krönikören Marianne Hansson (fd Randers) filosoferar varvet runt.

Marianne Hansson

Om en bild förmedlar en känsla av kraft jag söker och stunder av outtröttlighet jag längtar efter, så inspireras jag av den. Om en bild fångar just de ögonblick då kroppen sammanlänkar alla sina styrkor och övervinner de svåraste hindren, så motiveras jag av den. Om en bild förmedlar en stark, kompetent och kraftfull kropp, så kommer att jag älska den.‌

Jag står inne i en tidningskiosk och bläddrar förstrött i ett träningsmagasin. Bilderna visar vältränade kvinnor som leende riktar sina blickar rakt in i kameran. Av deras glada anleten att döma tycks de vara helt opåverkade av den fysiska ansträngning som de ägnar sig åt.

Traditionell träningstidning. 

Jag noterar att vissa modeller befinner sig i märkligt förvrängda vinklar, vilka inte ens den mest uppfinningsrika övningsinnovatören skulle utföra. Bland de olika bildsekvenserna återfinner jag även den obligatoriska “så-tränar-jag-mig-slank-kvinnan”, som med tillsynes oberörd muskulatur svingar upp kycklingben till vikter, så lätta att de inte ens anstår ett svagt verb. Om någon av dem, mot förmodan, fotograferats i en träningslokal så lyser deras faktiska prestationer allt som oftast med sin frånvaro; hennes redskap verkar inte ens få plats i bild, såvida de inte utgörs av balansbollar eller små rosa hantlar. Istället kan bildens fokus hamnat på någon utvald kroppsdel som över huvudet taget inte har någonting med själva träningen att göra.

Lyckliga leenden är smittsamma. Men realistiska?
Lyckligtvis finns det undantag, men strukturen gör sig ändå synlig i de journalistiska bildurvalen. För när bilder väljs utifrån stereotyper eller klyschor tar vi inte hänsyn till människans unika prestation eller egna erfarenheter. För en bild är inte bara en bild‌ . Där avbildas någon eller något tänkt att spegla vad som faktiskt pågår i den fysiska träningsmiljön. Något som berättar mer än vad som ofta uttrycks i textform och där vi tolkar det som inte sägs i ord. Bilder skapar inte bara identifikation de bygger även ideal. Om instruktionsbilder i träningsmagasin inte förmedlar muskelkraft, kroppskontroll och stolthet, vilka ideal skapas då? Vad förmedlar bilderna om hur vi kvinnor förväntas se ut och agera i träningsmiljöer? Finns det inte risk att träningen som vi utför kommer att framstå som lite trivial, och att den snarare uppfattas som en studie i passiva processer än kraftfulla handlingar?

‌ Vad förmedlar bilderna om hur vi kvinnor förväntas se ut och agera i träningsmiljöer?
[@portabletext/react] Unknown block type "span", specify a component for it in the `components.types` prop

Hur kvinnliga atleter framställs i bild har även historiskt varit en komplex företeelse. Bara för att kvinnorna började ta plats på idrottsarenorna innebar det inte att deras idrottsprestationer fick något större medialt gensvar. Idrottskvinnornas meriter bedömdes i första hand utifrån deras skönhet, mjukhet och elegans. I tidningen Se‌ 1948 (nr 30)‌ återfinns exempelvis ett bildreportage om den amerikanska gymnasten Joann Matthews med rubriksättningarna “Söt akrobat-tös”. I reportaget beskrivs hon som “den sötaste flickan som någonsin stått på gymnastikmattan‌ ” och därefter “Johann är den enda flicka i USA som kan slå en baklänges saltomortal - vilket inte hindrar att hon ser ut som en välväxt flicka och inte som en atlet”.‌ Så sent som år 1960 i Bildjournalen (nr 33)‌ hamnar kvinnliga OS-deltagarna märkligt nog i en skönhetstävling där läsarna ombes jämföra och bedöma dem efter porträtt, helt utan någon tillstymmelse till idrottslig aktiviteter. De ställs sonika ut i ett så kallat “Missgalleri” med tidningens valda “Miss Olympier” från åren 1928 och framåt. Och exemplen slutar tyvärr inte där; i många fall understryker bilderna endast egenskaper som passivitet och fysisk ömtålighet, vilka historiskt betraktas som kvinnliga.

Se från 1948, nr 30.
Vår egen kropps förmåga att prestera och hur den kan förändras är på många sätt identitetskapande för oss människor. Vi människor bär också på olika referenser både om hur den egna kroppen kan och bör se ut. Flertalet av dessa referenser liknar varandra därför att det finns i ett medialt flöde som många har tillgång till. Och det är delvis utifrån bilder i träningstidningar som vi sedan granskar, analyser och bedömer varandra.

Bildjournalen från 1960, nr 33.

För en bild är inte bara en bild. En bild är också en konstruktion‌ . Om vi istället låter träningsbilder förmedla just det som inspirerar oss med träning ger vi fler möjlighet att erinra sig känsla av det vi älskar. Så ge mig bilder där jag kan drömma mig bort, inspireras mer, motiveras, kräva mer av mig själv och önska mer av allt det som gör min träning just så oemotståndlig.

Marianne Hansson‌

Landskapsarkitekt LAR/MSA
Lic. Eleiko Personal Trainer‌

*** 

Referenser:‌

Andreasson Jesper 2007 - Idrottens kön - genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag, Lund
Fagrell Birgitta 2005 - Den handlande kroppen. Flickor, pojkar, idrott och subjektivet. Kvinnovetenskaplig tidskrift 1.05
Tolvhed Helena 2007 - Sexualisering och trivialisering av kvinnliga idrottare i medier - Två sidor av samma mynt Riksidrottsförbundet, FoU-rapport 2007:2‌
Tolvhed Helena 2005 - Brassebönor, stålmän och svarta spöken. Idrottande kroppar i Se:s bevakning av sommar-OS 1948-1980. Kvinnovetenskaplig tidskrift 1.05‌


Liknande artiklar
10 år!

Redaktören minns det som igår. Här är bakgrunden till Tyngre!

Alex Danielsson

16 sep. 2024

Ursäkta röran. Vi bygger om.

Ja, som du kanske märkt så ser det inte riktigt ut här som det brukar.

Alex Danielsson

1 mars 2024

Måltidsplanering för en aktiv livsstil!

Har du en aktiv livsstil, kanske fått en bra rutin med träningen men upplever att kosten är en stor utmaning att få till i praktiken?

Lova Molin

19 sep. 2023

Fria vikter vs Maskiner

Det är dags att släppa tanken om att träning med fria vikter är helt överlägset träning i maskiner.

Wille Valkeaoja

29 aug. 2023

Ocklusionsträning och högintensiv styrketräning

I boken Träna Mindre kan du läsa om olika sätt att höja intensiteten vid styrketräning. Ett av dessa sätt är ocklusionsträning.

Wille Valkeaoja

7 aug. 2023

Prylar

En pryl behöver funka, i nån mån. Den behöver ge dig nån värdefull information eller funktion för att det ska vara värt att skaffa den.

Wille Valkeaoja

25 juli 2023

Kan Stryd förutsäga din Critical Power?

Cyklister har sedan länge använt effektutveckling som ett mått på intensitet. Inom löpning har man använt sig av hastighet för samma syfte.

Wille Valkeaoja

20 juli 2023

Självstyrd intervallvila

När du inte riktigt är redo att se gud men ändå vill kunna genomföra ett kvalitativt intervallpass verkar det funka att lägga upp viloperioderna efter eget huvud.

Wille Valkeaoja

13 juli 2023

Den magiska tröskeltimmen

Många tänker att tröskelintensitet är något du orkar bibehålla i en timme. Verkligheten är dock betydligt mer komplex.

Wille Valkeaoja

5 juli 2023

Överträning

Av olika anledningar kan du vilja överbelasta extra mycket under en period. Det finns då en risk att du kör ner dig så långt i källaren att det blir svårt att komma tillbaka till din tidigare nivå.

Wille Valkeaoja

29 juni 2023

Cirkelträning för löpare

En ny studie avhandlar två olika cirkelträningsprogram och hur det påverkar löpekonomi och biomekanik.

Wille Valkeaoja

8 juni 2023

Flexibel löpning

Om du vill få ut det mesta av din energi för dagen kan du välja ett träningsupplägg som passar dig. En ny studie förklarar hur det kan gå till.

Wille Valkeaoja

2 juni 2023

Mot 10 km – Efter loppet

Jag satte i början av satsningen målet att slå mitt tidigare personbästa på 10 km, 36:55. I lördags var det dags.

Wille Valkeaoja

18 maj 2023

Mot 10 km – Utvärdering

Jag är bara ett par dagar ifrån årets mål att springa 10 km på Kungsholmen Runt snabbare än de 36:55 jag gjorde 2019. Dags att utvärdera.

Wille Valkeaoja

11 maj 2023

Optimera kosten inför vårens och sommarens lopp

Kan man förbättra sina resultat genom rätt mat när man ska springa ett lopp? Hur du äter där påverkar prestationen mer än du tror.

Lova Molin

10 maj 2023

3MT – Tre minuters helvete

Jag försöker mig på ett fruktansvärt men användbart test där du ska springa allt du kan i tre minuter. Ni kan nog ana vad som hände sen.

Wille Valkeaoja

4 maj 2023

Autoreglerad träning

Alla som har följt ett träningsprogram vet att det är svårt att utföra träningen exakt som det är tänkt. En ny studie har tittat på två sätt att göra det på.

Wille Valkeaoja

19 apr. 2023

Bodybuilding och Fitness har aldrig varit större!

Just när årets fitnessäsong drar igång så lämnar här vår kloke kompis Anders Axklo in en partsinlaga om dagsläget för sporten.

Anders Axklo

15 apr. 2023

Mot 10 km – första tävlingen

Första tävlingen är avklarad! Nu gäller det att ta med mig lärdomar in i träningen och blicka fram emot nästa hållpunkt.

Wille Valkeaoja

5 apr. 2023

Styrketräningen är grunden i allt

Du som läser detta behöver inga argument till varför styrketräning är det bästa sedan skivat bröd. Men ta gärna ett varv ändå.

Alex Danielsson

3 apr. 2023

Träningsuppehåll

Alla som tränar regelbundet kommer någon gång behöva göra uppehåll i träningen. Frågan är hur mycket detta påverkar din träning.

Wille Valkeaoja

15 mars 2023

Mot 10 km – Styrketräningen

Det är välbelagt att löpare bör styrketräna benen. Det går dock att individanpassa träningen för bästa resultat.

Wille Valkeaoja

9 mars 2023

Allt om D Prime – D'

För några veckor sedan skrev jag en text om hur du kan effektivisera din intervallträning genom att nyttja något som kallas D' (uttalas D Prime). Den här texten handlar om vad D' egentligen är.

Wille Valkeaoja

28 feb. 2023

Mot 10 km – min profil

Jag har lovat att berätta om hur träningen i min satsning mot nytt personbästa på 10 km ser ut. Jag har tagit hänsyn till några olika faktorer när jag lagt upp den. En av dessa är min profil som löpare.

Wille Valkeaoja

15 feb. 2023

3 tips på hur du får i dig mer protein

Protein hjälper oss att skydda de muskler vi har och gör också att vi får enklare att bygga nya. Protein är därmed muskelmassans bästa vän.

Alex Danielsson

11 feb. 2023

Att träna kondition före styrka

Hur undviker du att tappa explosiv styrka från din konditionsträning? Ny studie menar att du inte tappar nämnvärt i styrka oavsett hur dina intervaller ser ut.

Wille Valkeaoja

9 feb. 2023

Vad är måttlig och hög intensitet?

Jag skrev för ett par år sedan en ganska lång artikel om de då nya råden om fysisk aktivitet från WHO. Här är uppföljningen.

Wille Valkeaoja

6 feb. 2023

Mot 10 km – bakslag

Du behöver räkna med att träningen vid något tillfälle inte går som tänkt. Det är så förväntat att du i princip behöver planera för det.

Wille Valkeaoja

3 feb. 2023

Push-Pull-Legs – en split för dig?

Man kan genomföra sina styrkepass på flera olika sätt. Här kommer ett tips på ett effektivt och populärt träningsupplägg: P-P-L.

Alex Danielsson

31 jan. 2023

Mot 10 km – Effektivare intervallträning

Wille fortsätter på insprungen väg. Idag avhandlar vi hur smarta intervaller kan göra din träning bättre.

Wille Valkeaoja

19 jan. 2023

Mot 10 km – upplägget

Ännu en uppdatering från vår egen Wille Valkeaoja om hans satsning mot ett nytt personbästa på 10 km.

Wille Valkeaoja

13 jan. 2023

Skatta upplevd ansträngning

Att skatta hur du upplever dina träningspass och föra bok över dina skattningar kan vara ett värdefullt verktyg för att styra din träning.

Wille Valkeaoja

4 jan. 2023

Min satsning på 10 km

Det var tre år sedan jag satte mitt personbästa på 10 km; 36:55 på Kungsholmen runt. Jag ska äntligen springa 10 000 m så fort jag kan igen.

Wille Valkeaoja

29 dec. 2022