Det är märkligt hur människan är funtad. I det här fallet talar jag i och för sig om mig själv, varför jag kanske skulle omformulera inledningen till hur jag är funtad. Förlåt.
I alla fall – jag har under de senaste 15 åren varit på minst lika många festivalliknande fitnessevent som sedan de senaste 10 åren just gått under namnet Fitnessfestivalen . Anspänning och förväntningar har alltid varit på topp innan, men det märkliga är att jag inte kan minnas att jag någon gång åkt därifrån med en besviken känsla i bröstet. Tvärtom.
Möten som dessa gör den stundande helgen magisk.
Fitnessfestivalen, för dig som aldrig varit där, är nämligen det mest spektakulära man kan tänka sig på svensk mark [(1)]. Inget annat kommer egentligen i närheten. Ljudnivån är konstant på tinnitusnivå, mängden företag och utställare som är där för att visa dig vad de kan erbjuda är ofantlig, och antalet besökare, vilka är där för att uppleva, spendera och även utgöra en initierad del av ”fitnessbranschen”, når varje år rekordnivåer. Det går faktiskt inte att på ett lättfattligt sätt förklara.
Caroline Aspenskog – möt henne i vår monter.
Mitt i allt detta larmiga, ibland larviga, men alltid underbara, och märkbart väl fungerande, kaos finns tävlingen Luciapokalen . Varje år attraheras allt fler att själva ta steget från betraktare till utövare. Från publik till tävlande. Upp på scenen, närmast helt utan vanliga kläder, fullt insmorda och lika inoljade. I år finns där fler än 500 tävlande i diverse fitness- och byggargrenar, som alla vill mäta sig mot varandra, som en sorts potentiell slutpunkt på flera års koncentrerade ansträngningar i både gymmet och vid matbordet.
En man alltid längtar efter att träffa – Lars Berglund, från IronWorks, Sundsvall. Kommer han i år?
Varje år jag tar mig ner till Göteborg och festivalen [(2)] så är det lite som att komma hem. Hem till bekanta miljöer, bekanta ansikten och även dofter, ljudbilder och annat är som förr. Om än alltid större, men ändå. Jag gör också alltid resan – och det är här det märkliga jag fiskade efter kommer in – med världens största [(3)] deadlinebila rafsande i nacken. Så ock idag. Artiklar ska redigeras, krönikor likt denna ska panikhackas, allt medan min ömma fru står och stampar i hallen, syrligt påpekandes att vi borde ha åkt för läääänge sedan, och så vidare. Alltid är det något, liksom.
Robert Berg hänger med oss.
Trots dessa faktorer – som i sig också utgör en känd bekantskap – är min egen stämning rentav högre än någonsin. Vid i princip varje tillfälle tidigare har jag haft specifika redaktionella uppgifter på plats, antingen bakom en kamera, vid en mikrofon eller med någon annan formell funktion knuten till mitt namn. Det har jag inte i år. Den här gången ska jag och broder Andreas bara hänga. Vi är faktiskt bara där för att träffa dig, för att ge dig ett handskak, en omfamning och för att ge dig möjlighet att face-to-face berätta vad du tycker om denna anspråkslösa [(4)] webbplats, och vad du saknar och vill se mer av.
Linus Carlén will be there.
Vi finns i monter B 01:40 , vilket är ganska precis mitt i smeten. Så om du har lust och möjlighet, kom förbi och säg hej! Vi finns där hela helgen, faktiskt bara för dig.
Med lite tur hittar du även Sandra Solaric i vår monter.
I dina växande musklers tjänst!
Alex
***
REDAKTÖREN LISTAR
Roligast på festivalen i år
1. Att få träffa våra läsare & lyssnare
Den direkta feedback dessa möten innebär utgör det mest betydande bränslet för varför vi ska göra jobbet.
2. Att få träffa Ove & Catharina Rytter
Kära, underbara arrangerande vänner, som vi mest beroende på idel knökfulla agendor träffar på tok för sällan.
3.Att få hänga med branschkollegor och kompisar
Några träffar man bara en gång om året, men det är lika roligt för det.
4.Att få se morgondagens fitnesstjärnor
Varje år föds ett gäng nya, och det är under den här helgen de kliver fram.
5.Räkmackorna på Gothia / Heaven 23
Denna smörgåsens Koenigsegg förtjänar att få anlända i grupper om tre.