Koffeinberoende? Dags då att ta ett break.

Varför de flesta tjänar på att ta regelbundna uppehåll från koffeinintaget och varför just nu är den bästa tiden för det.

Marek Behrendt

Är det första du känner när klockan ringer tidigt på en vanlig måndag morgon att du behöver en dos koffein för att funka normalt? Är du kanske fortfarande på jakt efter en PWO som ska ge dig samma kick som du kunde få en gång i tiden när du för första gången testade någon form av pre-workout-produkt? Kan det vara så att du älskar kaffe, men du börjar bli lite trött på att behöva hälla i dig en halv kanna åt gången för att över huvudtaget känna av någon effekt?

Oavsett om du över flera decenniers kontorsarbete successivt har trappat upp ditt koffeinintag med hjälp av kaffe eller att du har fått ta till stora mängder koffein för att ta dig igenom din senaste deff, så är det faktiskt lättare att göra sig av med beroendet än vad du kanske tror. Just nu kring semestertiden har du dessutom de bästa förutsättningarna för att genomföra avvänjningen så smärtfritt som möjligt, men mer om det senare.

Det bästa av allt är att avvänjningsfasen är ganska kort. De flesta kan räkna med att vara helt besvärsfria inom en vecka medan storkonsumenterna kanske bör räkna med upp emot två veckor, men absolut inte mer än så. Och då menar jag att du är helt fri från koffeinsug. Inte som en före detta rökare som inte har rökt på veckor men som ändå dagligen kämpar mot den inre rösten som kallar efter en cigg.

Ironiskt nog tror jag att det främsta argumentet till varför de flesta som läser den här artikeln borde göra sig av med koffeinberoendet är just att man får en så sjukt mycket bättre kick av koffeinet efter en avvänjning! Du behöver inte leta efter någon ny PWO. Tvärtom så kommer du i början till och med kunna få en bättre kick av en betydligt mindre dos av den PWO som du kanske börjat tycka är värdelös den senaste tiden.

‌ Ironiskt nog tror jag att det främsta argumentet till varför de flesta som läser den här artikeln borde göra sig av med koffeinberoendet är just att man får en så sjukt mycket bättre kick av koffeinet efter en avvänjning!
[@portabletext/react] Unknown block type "span", specify a component for it in the `components.types` prop

Jag är av övertygelsen att folk tar till sig information bättre när de kan förstå de bakomliggande mekanismerna bättre. Därför vill jag försöka att först förklara hur koffein funkar i det centrala nervsystemet (CNS), varför vi blir pigga av det och varför vi kan få de abstinensbesvären som vi får av koffein innan jag förklarar hur du bör gå till väga för att göra dig av med beroendet.

Hur koffein påverkar hjärnan

Den mest använda teorin bakom koffeinets uppiggande och prestationshöjande effekter grundar sig i hur det påverkar adenosinreceptorerna i det centrala nervsystemet (CNS).

Som man kan lista ut från namnet så är adenosinreceptorerna en plats för signalämnet adenosin att fästa på. När adenosinet gör detta så har det en dämpande effekt på nervcellen där dessa receptorer finns. De innebär slutligen att ju mer adenosin vi har i blodet desto mer stimuleras dessa receptorer. Och när de stimuleras så leder det bland annat till att blodtrycket sänks, vi blir trötta, mindre aktiva och vår motivationsnivå sjunker. Vi blir helt enkelt slöa och trötta.

Bilder som till exempel den här ser jag nästan varje dag på sociala medier. Tittar man på dem ur ett lite bredare perspektiv så är de ganska sjuka. Det de gör är nämligen att glorifiera ett drogmissbruk.

Som så ofta när det gäller människokroppen så är det inte mycket som sker av en slump. Mängden adenosin i blodet står nämligen i ganska bra proportion till hur mycket och hur länge våra celler har varit aktiva, och framförallt om aktiviteten har skett med brist på syre. Ett av adenosinets främsta roller i hjärnan tros nämligen vara att det ska skydda hjärncellerna genom att stänga av dem ifall det skulle råda total syrebrist av någon anledning. Så för att hjärncellerna inte ska förbruka allt syre och energi direkt om du skulle svimma och sluta andas så bromsas energi- och syreförbrukningen på det viset. Man skulle alltså kunna säga att adenosin är hjärnans varvtalsbegränsare.

Koffein är en så kallad adenosin-antagonist. Det innebär att det kan fästa på adenosinreceptorerna utan att stimulera dem. Det sätter sig alltså på receptorerna och tar adenosinets plats. Därmed kan adenosinet inte utöva sin hämmande effekt så att nervceller som annars kanske bara hade ”gått i halvfart” har nu fått sin broms borttagen och skickar ut signaler i mycket högre takt. Blodtryck, hjärtfrekvens och motivation ökar och vi känner oss ”stimmiga”!

Ansvarsfullt drogbruk 101

Den här artikeln hade varit helt överflödig ifall folk tog sitt ansvar och läste på om de drogerna de intog. Man kan ju tycka att folk borde ha koll på hur världens mest spridda psykoaktiva drog – koffein – påverkade deras hjärnor, men icke. Samtidigt är det svårt att klandra någon i ett land som Sverige, där statligt styrda organisationer i förvånansvärt många fall föredrar att styra befolkningen med propaganda istället för att ge dem den information de behöver för att själva kunna ta välinformerade beslut. Riksidrottsförbundet är praktexempel för en sådan organisation, som Jacob lyfte fram här till exempel.

Kommunikation av den typen är vad som göder det svart-vita tänkandet som i slutändan ger oss en massa knäppgökar som tappar besinningen av att det finns lite socker i ketchupen eller att besprutningsmedlet för grönsakerna innehåller spår av något ämne som skulle vara dödligt för oss, OM vi hade ätit flera ton av den dagligen. Vi andra vet däremot att det är dosen som gör giftet. Likaså borde vi inse att även lagliga och relativt oreglerade droger såsom koffein kan utgöra risker för vår hälsa och välmående vid ett oansvarsfullt bruk. Samtidigt kan det omvända gälla för hårt reglerade droger, men det är en helt annan diskussion...

Lyckligtvis är koffein, sett till biverkningarna och abstinensbesvären, en ganska harmlös drog. Men på cellnivå skiljer sig en längre tids koffein(miss)bruk inte så mycket från andra beroendeframkallande droger. Den stora skillnaden är just vilka nervceller och receptorer som påverkas och anpassas samt hur snabba de respektive receptorerna är på att återhämta sig. Det som urskiljer de mest beroendeframkallande drogerna är just att anpassningen till drogen ofta är väldigt snabb medan återhämtningen istället är långsam.

Fysiologisk beroendeutveckling fungerar i regel på samma sätt oavsett substans: Tänk dig kroppens alla olika funktioner som en massa gungbrädor. I fallet med koffein kan du tänka dig att du har en gungbräda med vakenhet på ena sidan och trötthet på den andra. Vanligtvis väger båda sidorna ungefär lika mycket och du har en bra balans mellan dessa. De gungar lite från sida till sida under dygnets gång, men återvänder alltid till jämnvikt. Med koffein kan du lägga en extravikt på vakenhetssidan så att den väger tyngre och du blir piggare.

Men fortsätter du med det under en längre tid så börjar kroppen snart tro att något är fel med signaleringen. Att trötthetssignalen av någon anledning inte kommer fram. Därför börjar den göra justeringar i de celler där signalen borde komma ifrån. Om adenosinet i det här fallet inte hade någonstans att fästa (för att koffeinet har tagit upp alla dess platser) så bildar cellerna nu fler adenosinreceptorer, så att adenosinet återigen får någonstans att fästa.

Med fler receptorer att fästa på så kan adenosinet återigen utöva sin effekt på cellerna även om det finns koffein i systemet. Trötthetssidan har alltså kontrat genom att få mer tyngd via fler adenosinreceptorer och skapade på så vis jämvikt igen. Vill du nu ha någon effekt av koffein igen så behöver du öka dosen. Ytterligare koffein kommer sen förmodligen försämra din sömnkvalitet, vilket i sin del leder till att du är ännu mindre utvilad på morgnarna. Förutom att kroppen skapar ännu mer receptorer så blir du även på andra sätt alltmer beroende av koffein för att bara funka normalt. Och där var den onda cirkeln igång.

Nu borde du kunna räkna ut vad som händer när mängden koffein i systemet minskar. Eftersom trötthetssidan nu är tyngre på grund av det ökade antalet adenosinreceptorer så kommer den givetvis tippa över mot trötthetsidan om koffeinets extravikt på vakenhetssidan tas bort. Det är på grund av den här effekten som du efter ett tags koffein(miss)bruk aldrig kan tyckas vakna upp riktigt utvilad utan bara MÅSTE ha din kopp kaffe innan du känner att du kan vara till någon som helst nytta för samhället. I kontrast till detta så brukar många av de som har testat att göra en koffeinavvänjning bli förvånade över hur pass utvilad och alert man faktiskt kan vara när man vaknar på morgonen. Ofta har man då vant sig så pass mycket vid att vara trött och seg på morgonen så att man tror att det är normalt.

Väljer du att använda en potentiellt beroendeframkallande drog bör du alltid ställa dig följande frågor:

  1. Vid vilka doser bildas vanligtvis beroenden?
  2. Hur lång tid tar det för systemet att återhämta sig från en enskild dos?
  3. Är effekten verkligen värd besväret som abstinens eller bieffekterna kan medföra?

Jag personligen varken röker eller snusar, men från mina observationer och samtal med de som gör det känns det som att framförallt rökning efter ett tag kan jämföras med att du frivilligt väljer att ta på dig en bommullströja som kliar som bara helvete, bara för att lite då och då få ta av dig den och då kunna njuta av några minuters befrielse från kliet.

Fundera nu på hur ditt koffeinanvändande verkligen ser ut. Använder du koffein för att få en kick och lyfta din prestation och vakenhet över en normalnivå eller tar du det för att överhuvudtaget komma upp till en normalnivå?

Hur du blir av med beroendet

Börjar du bli trött av allt mitt dravel så skulle jag kunna sammanfatta de kommande styckena med två ord: Trappa ner.

Dricker du vanligtvis bara 1-2 koppar kaffe om dagen så kanske du kan sluta tvärt från en dag till den andra. Men intar du mer än så och skulle få för dig att bara nolla ditt intag så kommer du med största sannolikhet få känna av ordentliga abstinensbesvär.

Abstinensbesvären du vill undvika

Som du kanske minns så var en av koffeinets effekter förhöjt blodtryck. Det gör det genom att stimulera blodkärlen till att dra ihop sig. Efter en längre tids kontinuerlig koffeinanvändning så anpassas inte enbart din vakenhet till koffeinmängden, utan även blodtrycket.

Vilket alltså innebär att din kropp behöver en viss mängd koffein för att hålla ett normalt blodtryck. Tar du då helt plötsligt bort koffeinet så vidgas blodkärlen mycket mer än normalt och blodtrycket sjunker. Det i sig kan få dig att känna dig dåsig och snurrig, framförallt om du ska resa dig snabbt. Men när just blodkärlen i hjärnan vidgas ovanligt mycket så bidrar det till koffeinets kanske jobbigaste abstinensbesvär, nämligen huvudvärk.

Huvudvärk, trötthet och håglöshet är de främsta symptomen du kan förvänta dig ifall du skulle sluta tvärt med ditt koffeinintag. Så om du nu inte är av den masochistiska typen så är det inget jag rekommenderar. Istället rekommenderar jag verkligen att använda ett upplägg som det jag beskriver nedanför.

Planen

Fas 1: Minska dagsintaget‌ (För storkonsumenter)
Storkonsumenter är i mina ögon de som intar mer än cirka 500 mg koffein per dag. Dessa bör först ”mellanlanda” på ett lägre intag innan de går över till Fas 2. Jag rekommenderar att halvera intaget och sänka det successivt ner till runt 200-300 mg/dag.

Exempel: Startdos: 1000 mg Startdos: 500 mg
Dag 1: 500 mg 300 mg
Dag 2: 500 mg 200 mg
Dag 3: 300 mg 200 mg
Dag 4: 300 mg 200 mg

Fas 2: Fortsätt trappa ner‌
Förutom att adenosinreceptorerna verkar ha en ganska hög plasticitet, vilket alltså innebär att de kan skifta i antal ganska snabbt, så finns det en annan detalj som gör koffeinanvändningen ganska tacksam. Det räcker nämligen med förvånansvärt små doser koffein för att hålla abstinensbesvären borta. Därför rekommenderar jag att man i den här fasen trappar ner relativt snabbt, genom att dagligen halvera intaget från föregående dag, för att därefter i Fas 3 kontrollera eventuella besvär med minidoser.

Exempel: Startdos: 200 mg Startdos: 400 mg
Dag 1: 100 mg 200 mg
Dag 2: 50 mg 100 mg
Dag 3: -> Fas 3 50 mg

Fas 3: Kontrollera eventuella besvär‌
I en till tre dagar så ska du försöka nolla ditt koffeinintag men du får lov att inta litegrann om du upplever att abstinensbesvären är för starka. Med ”litegrann” menar jag några enstaka klunkar Cola eller grönt te. Jag förstår att det kan kännas fånigt men även en deciliter Cola som kanske innehåller 10mg koffein kan göra underverk mot huvudvärk eller håglösheten.

Dag 1-3: 0-25 mg

Fas 4: Strikt nolltolerans‌
För att säkerställa att du har vant av dig koffeinet helt och inte enbart klarar dig igenom dagarna med att kontrollera dina abstinensbesvär med minidoser så rekommenderar jag att du lägger till några dagar då du verkligen har nolltolerans för koffein. Den dagen du vaknar på morgonen efter sju till nio timmars sömn och du kan studsa upp ur sängen utan att ens tänka på kaffe eller koffein så vet du att du är klar.

Dag 1-3: 0 mg

Semestertiden: Den bästa "detox-tiden"

Fördelarna med att göra avvänjningen under semestertiden är följande:

  1. Du har inte lika höga krav att prestera mentalt.‌ Därför skulle eventuella brister i koncentrationsförmåga eller arbetsmotivation inte vara något problem.
[@portabletext/react] Unknown block type "span", specify a component for it in the `components.types` prop
  1. Du får förmodligen sova ut mer.‌ Kommer du vara tröttare under en period så kan det vara smidigt att få sova mer också.
[@portabletext/react] Unknown block type "span", specify a component for it in the `components.types` prop
  1. Det är ljusare på morgonen.‌ Även om du är lite tröttare än vanligt så kanske du ändå inte vill sova bort din semester. Är det då ljusare på morgonen så kommer det hjälpa dig upp ur sängen.
[@portabletext/react] Unknown block type "span", specify a component for it in the `components.types` prop
  1. Du kanske får äta lite mer oreglerat.‌ Personligen upplever jag att det är lättare att klara sig undan abstinensbesvären om man får äta lite mer kolhydrater under den tiden.
[@portabletext/react] Unknown block type "span", specify a component for it in the `components.types` prop

Tiden efter avbrottet

Där har du det. Du har blivit av med beroendet och är återigen herre över din egen kropp! Förutom att du förmodligen kommer vakna upp mycket mer utvilad på morgnarna så är det bra möjligt att du kommer känna en mycket härligare känsla av ro och trötthet på kvällarna. Och jag måste varna dig: Det är ett tillstånd du inte gärna vill bli av med igen. Du behöver dock inte bli någon anti-koffein-fanatiker för det. Istället rekommenderar jag ett mer ansvarsfullt koffeinintag. Spara de större koffeindoserna till tillfällen då du verkligen behöver dem. Det kan vara match eller tävling, en maxning på gymmet, en tuff period i plugget eller bara en ovanligt tidig start på arbetsdagen. Vid alla andra tillfällen är det bättre att låta bli. Även om det kan kännas skönt med en liten kick för att snabbt komma upp i varv så kommer du inse att den avtagande effekten samt bieffekterna inte är värda det i det långa loppet.

Marek Behrendt‌ har en kandidatexamen (och snart magisterexamen) i Biomedicin, inriktning Fysisk Träning och är både Licensierad Personlig Tränare och Fystränare av Eleiko Education. Han är nördigt intresserad av nutrition, fysiologi, psykologi, olympiska lyft och styrketräning. Till vardags jobbar han som PT i Göteborg, samtidigt som han håller på att skriva klart sin D-uppsats.



Liknande artiklar
Vanliga frågor och missuppfattningar kring koffein

Jacob och Erik diskuterar koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre.

2 apr. 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Vegetarisk och vegansk mat när man ska bygga muskler

Över många år har intresset för vegetarisk och vegansk kost ökat. Men hur påverkar det vår förmåga att bygga muskler? Jacob Gudiol reder ut frågan.

Jacob Gudiol

5 sep. 2023

Fria vikter vs Maskiner

Det är dags att släppa tanken om att träning med fria vikter är helt överlägset träning i maskiner.

Wille Valkeaoja

29 aug. 2023

Fördelar och nackdelar med en kontinuerlig blodsockermätare för dig utan diabetes

I två tidigare artiklar här på Tyngre har vi tittat på hur vi mäter blodsockerkontroll. Dags för hur en kontinuerlig mätning påverkar oss.

Jacob Gudiol

28 aug. 2023

Vad vet vi kring hur blodsockerkurvan påverkar hunger, aptit och energinivåer?

Då var det dags för fortsättningen på den här artikelserien i tre delar kring blodsockerkontroll och kontinuerlig mätning av blodsockret.

Jacob Gudiol

25 aug. 2023

Blodsockerkontroll och långsiktig hälsa – vad vet vi idag?

Att ha kontroll på blodsockret är något som har diskuterats flitigt under lång tid. I en artikelserie på tre delar tar Jacob Gudiol oss med till vad forskningen verkligen säger.

Jacob Gudiol

15 aug. 2023

Ocklusionsträning och högintensiv styrketräning

I boken Träna Mindre kan du läsa om olika sätt att höja intensiteten vid styrketräning. Ett av dessa sätt är ocklusionsträning.

Wille Valkeaoja

7 aug. 2023

Kan Stryd förutsäga din Critical Power?

Cyklister har sedan länge använt effektutveckling som ett mått på intensitet. Inom löpning har man använt sig av hastighet för samma syfte.

Wille Valkeaoja

20 juli 2023

Självstyrd intervallvila

När du inte riktigt är redo att se gud men ändå vill kunna genomföra ett kvalitativt intervallpass verkar det funka att lägga upp viloperioderna efter eget huvud.

Wille Valkeaoja

13 juli 2023

Den magiska tröskeltimmen

Många tänker att tröskelintensitet är något du orkar bibehålla i en timme. Verkligheten är dock betydligt mer komplex.

Wille Valkeaoja

5 juli 2023

Mat för att bygga muskler

Vilka delar i kosten är viktigast när det kommer till att bygga muskler? Lova Molin ger dig all information du behöver.

Lova Molin

25 juni 2023

Sömnkvalitén kan påverkas negativt av en sämre diet

För drygt 7 år sedan skrev jag en artikel här på Tyngre om vad man visste kring hur kosten påverkade människors sömn. Nu är det dags för uppdatering.

Jacob Gudiol

9 juni 2023

Så grillar du hälsosamt och gott – dietisten tipsar!

Sommaren är här vilket också innebär säsong för att grilla. När det kommer till grillen finns det många nyttiga grillalternativ.

Lova Molin

2 juni 2023

Allt om koffein – det vi vet och det vi behöver lära oss mer om

Jacob och Wille går på djupet kring ämnet koffein och prestation. Inledningen av avsnittet handlar dock om nyhetsrubriker i veckan där man varnat för energidrycker.

10 maj 2023

Kaffe – det vi vet och det som är påhittat

Jacob och Erik börjar med att diskutera forskningen på kaffe. De utgår från en krönika från DN med ett antal påståenden.

25 apr. 2023

Autoreglerad träning

Alla som har följt ett träningsprogram vet att det är svårt att utföra träningen exakt som det är tänkt. En ny studie har tittat på två sätt att göra det på.

Wille Valkeaoja

19 apr. 2023

Träningsuppehåll

Alla som tränar regelbundet kommer någon gång behöva göra uppehåll i träningen. Frågan är hur mycket detta påverkar din träning.

Wille Valkeaoja

15 mars 2023

Mot 10 km – Styrketräningen

Det är välbelagt att löpare bör styrketräna benen. Det går dock att individanpassa träningen för bästa resultat.

Wille Valkeaoja

9 mars 2023

Ramadan och träning för motionärer och elitidrottare

Här i del 2 ska vi fortsätta genom att titta mer specifikt på fysisk aktivitet och prestation under Ramadan.

Jacob Gudiol

8 mars 2023

Vad händer med hälsan under Ramadan?

Snart är det dags för Ramadan som är den heligaste månaden i den islamiska kalendern. Men hur påverkar den hälsan?

Jacob Gudiol

7 mars 2023

Alkohol och viktreglering

Det finns flera faktorer som tyder på att en regelbunden alkoholkonsumtion kan leda till viktökning och försvårar en viktminskning.

Lova Molin

1 mars 2023

Allt om D Prime – D'

För några veckor sedan skrev jag en text om hur du kan effektivisera din intervallträning genom att nyttja något som kallas D' (uttalas D Prime). Den här texten handlar om vad D' egentligen är.

Wille Valkeaoja

28 feb. 2023

Mot 10 km – min profil

Jag har lovat att berätta om hur träningen i min satsning mot nytt personbästa på 10 km ser ut. Jag har tagit hänsyn till några olika faktorer när jag lagt upp den. En av dessa är min profil som löpare.

Wille Valkeaoja

15 feb. 2023

Att träna kondition före styrka

Hur undviker du att tappa explosiv styrka från din konditionsträning? Ny studie menar att du inte tappar nämnvärt i styrka oavsett hur dina intervaller ser ut.

Wille Valkeaoja

9 feb. 2023

Vad är måttlig och hög intensitet?

Jag skrev för ett par år sedan en ganska lång artikel om de då nya råden om fysisk aktivitet från WHO. Här är uppföljningen.

Wille Valkeaoja

6 feb. 2023

Mot 10 km – bakslag

Du behöver räkna med att träningen vid något tillfälle inte går som tänkt. Det är så förväntat att du i princip behöver planera för det.

Wille Valkeaoja

3 feb. 2023

Socker och hälsa

Socker är ett mycket omdiskuterat ämne inom området kost och hälsa. Men vad händer egentligen i kroppen när vi äter socker?

Lova Molin

25 jan. 2023

Mot 10 km – Effektivare intervallträning

Wille fortsätter på insprungen väg. Idag avhandlar vi hur smarta intervaller kan göra din träning bättre.

Wille Valkeaoja

19 jan. 2023